- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
233-234

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxning - Utvecklingen i Sverige 1939-48 - Boxningsskadorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOXNING

Tandberg blev europamästare 1939 i Dublin,
och samtidigt hemfördes en andraplacering av
E. Ågren i lättvikt. I »krigs-EM» 1942 i Breslau
vann K. G. Norén mellanvikt, i EM 1947 i
Dublin segrade K. Kreuger i fjädervikt.

Erik Ågren boxades 1939 i USA i det
kombinerade Europalaget mot USA. Är 1940 hade
Sverige tre boxare med i laget, E. Ågren, K.
G. Norén och O. Tandberg, 1947 K. Kreuger.

Proboxningen slappes fri i Sverige.

Den professionella boxningen, som
tidigare endast var tillåten i Göteborg,
blev 1946 fri i Stockholm, främst tack
vare Hj. Palmqvists insats. Flera städer
i landsorten ha sedan följt Stockholms
exempel, och professionella boxningar ha
anordnats i Malmö och Örebro.
Proboxningen kontrolleras sedan 1942 av en
kommission inom Svenska
Boxningsförbundet, Sveriges Professionella
Boxningskommission, med O.
Söderlund, H. Ginman och G. Silj estrand
som medlemmar.

Utom Hj. Palmqvist ha Edvin Ahlqvist
(Göteborg) och Seo Holmstedt
(Stockholm) framträtt som ledande
matchma-kers inom proboxningen under 1940-talet.

Inom den professionella boxningen vann
Tandberg 1943 europamästerskapet i tungvikt
genom seger över belgiern K. Sys men
förlorade titeln till denne s. å. i Bryssel. Matcherna
inräknas på grund av kriget icke i den
ordinarie EM-längden. Bland övriga svenska
pro-boxare äro Nils Andersson, John Nilsson, Kurt
Kreuger och Arne Sundin populärast. P. B.

Boxningsskadorna.

I artikeln -^-Boxning i bd I (sp. 1040
ff.) har framhållits, att boxningen i det
allmänna medvetandet framstår som en
av de farligaste idrotterna. Liksom vid
andra hårda idrottsgrenar (jfr art.
Brottning, suppl.) bör erfarenheten tjäna
strävandena att söka undvika allvarligare
risker, i den mån detta är möjligt.

De för boxningen karakteristiska
skadorna sammanhänga med att angreppen
riktas särskilt mot huvudet, och faran för
allvarligare skada betingas av stötarnas
(resp. slagens) djupverkan på hjärnan
och dess hinnor. Boxhandskarna skydda
i avsevärd grad de elastiska, yttre
mjukdelarna, och brott på hjärnskålen äro
sällsynta, utom som följd av ett oförmed-

lat fall mot golvet. Men stötens levande
kraft fortledes längre in, under
förutsättning att våldet har en häremot
svarande inriktning. Den självklara följden
härav är, att hårdare stötar medföra
större risk än lättare. Men erfarenheten
lär dessutom, att två eller flera stötar
i rask följd kunna medföra liknande risk,
även om de var för sig icke äro särskilt
hårda; förklaringen torde vara, att den
skadade i så fall blivit »groggy» genom
en tidigare stöt och därmed försvagats i
sin beredskap mot en senare.

Psykisk inverkan.

Slagens allvarligare verkningar på
hjärnan och dess hinnor kunna uppdelas
i två grupper. För den ena av dessa är
inverkan på hjärnsubstansen
och därmed på själsverksamheten det
utmärkande. Inverkan av en mångfald
stötar under längre tid kan hopa sig och
till sist åstadkomma den svåra och
bestående hjärnskada, som i engelsk
terminologi benämnes »punch drunk»; det är
här fråga om de s. k. »ringvraken». I
denna extrema form är påverkan
begränsad till en del gamla f. d. professionella
boxare eller sparring partners som en
tragisk slutbild av grövsta våldsinverkan.
Men studiet av denna symtombild äger
även ett allmännare intresse. Man finner
hos dessa skadade personer dålig
inpräglings- och koncentrationsförmåga,
blicken är stel och glasartad, gången osäker,
talet dröjande och sluddrigt, och
ofrivilliga rörelser förmärkas; därtill framträda
pratsamhet, påträngande sällskaplighet
och skrytsamhet. Bilden liknar en måttlig
berusning. Det anmärkningsvärda är
härvid, att den själsligt defekte har dålig
sjukdomsinsikt och icke själv nämnvärt
uppfattar sina själsliga symtom; detta i
grundväsentlig motsättning till
symtombilden vid hjärnskakning efter slag mot
huvudet. För denna bild är det
utmärkande, att iakttagbara symtom saknas för
utomstående, medan den skadade själv är
fullt medveten om sitt tillstånd och kan
iakttaga vissa symtom, vartill kommer att
han under en tid framåt lider av minnes-

233

234

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free