- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
265-266

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottning - Utvecklingen efter 1939 - Brottningsskadornas förebyggande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BROTTNING

mot tyskarna, då fyra av Norges bästa
brottare togo initiativet till den s. k.
»idrottsfronten», tävlingsstrejken som
stoppade all norsk tävlingsidrott och
förbjöd samröre med ockupanterna. Norges
brottningsledning har efter kriget genom
anställande av de svenska instruktörerna
A. Cadier och E. Söderlund sökt att åter
få fredsklass på sin sport.

Sverige starkt rustat.

I Sverige har förbundsledningen
med en mångfald instruktörs- och
brot-tarkurser nedlagt ett energiskt arbete, för
att brottningen skulle vara stark och
fär-digrustad vid de internationella
förbindelsernas återupptagande.

R. Oksa verkar ännu som rikstränare, och
som instruktörer ha bl. a. även A. Cadier, E.
Söderlund och R. Svedberg presterat gott
arbete.

Bland brottare, som varit speciellt
framgångsrika under kriget, må nämnas K.
Petter-sén, O. Anderberg, G. Frändfors, A. Grönberg
och Bertil Eriksson.

Efter kriget har EM i fri stil vunnits av B.
Fahlkvist och B. Antonsson i Stockholm 1946
och av B. Sundin, O. Anderberg och G.
Frändfors i grekisk-romersk stil i Prag 1947. I de
senare mästerskapen hävdade Sverige sin
rangplats som ledande nation trots hård
konkurrens från Ryssland och Turkiet. Till sistnämnda
land gjorde svenska landslaget en
uppmärksammad flygturné våren 1948.

Sverige visade sin styrka genom att 1946 och
47 samtidigt utkämpa landskamper mot
Finland A och B samt Norge och Danmark — och
båda åren överlägset vinna samtliga!

Einar Råberg avgick 1939 som Svenska
Brottningsförbundets ordförande efter att i 20
år ha innehaft posten. Han efterträddes av G.
Frohm, som 1945 avsade sig återval. Till hans
efterträdare valdes P. Tamm, och bland
framstående ledare må även (utöver de i bd I, sp.
1128, uppräknade) nämnas W. Holmstedt,
Stockholm, Sven Peterson, Eskilstuna, och Sten
Svensson, Stockholm (tidigare Malmö, Göteborg
och Norrköping).

Mest framgångsrika klubbar under
1940-talet ha varit Eskilstuna GAK, Sundsvalls AIK
och Brandkårens IK.

Ny viktklass.

Vid Internationella Brottningsförbundets
kongress 1946 omvaldes V. Smeds, Finland, till
president. På förslag av Frankrike beslöt
kongressen, att en ny klass, flugvikt, skulle
införas, och samtidigt höjdes klassgränserna t. o. m.
weltervikt med 1 kg, så att viktklasserna nu
äro:

Flugvikt .............. t. o. m. 53 kg

Bantamvikt ......................» 57 »

Fjäder vikt ........................» 62 »

Lättvikt ............................» 67 »

Weltervikt ........................» 73 »

Mellanvikt ........................» 79 »

Lätt tungvikt ................» 87 »

Tungvikt ............................över 87 »

I Sverige har man under kriget för att få
livligare brottning och ökad publik
experimenterat med vissa regelreformer, bl. a.
tvångsparterrens slopande, brottning med rep
kring mattan (ett experiment som dock visade
sig misslyckat) samt rättighet att taga grepp
utanför mattan. Den sistnämnda metoden har
slagit väl ut och användes på de flesta rent
svenska tävlingar, men ett svenskt förslag att
få reformen internationellt godkänd avslogs av
Internationella Brottningsförbundets kongress.
De internationella tävlingsreglerna ha därför
1948 samma utseende som före kriget. P. B.

Brottningsskadornas
förebyggande.

I art. Brottning i bd I (sp. 1171 ff.)
framhölls, att brottning är en påfrestande
idrott, som ovillkorligen kräver
sakkunnigt ledd och successivt skärpt träning;
gällande bestämmelser föreskriva också,
att vid träningen noggrant besked skall
lämnas om brottningsreglerna liksom om
de åtgärder, som brottaren har att
vidtaga för undvikande av skada. Då de
svåra skadorna på huvudet uppstå genom
hårda, oförmedlade stötar och skadorna
på halskotpelaren genom övermäktig
båg-böjning av denna, innefatta
skyddsåtgärderna, att brottaren dels undviker att
stöta huvudet rakt mot golvet — hårda,
oförmedlade stötar på huvudet äro också
enligt reglerna förbjudna vid alla grepp
— dels ger halsen lämplig böjning och
förhindrar alltför stark dylik genom att
draga in huvudet och spänna nacken.
Iakttagas icke dessa försiktighetsmått,
kan livsfarlig skada uppstå antingen på
hjärnan genom stötens djupverkan eller
på halsryggmärgen; detta senare genom
övermäktig framåtböjning av
halskotpelaren vid fall framlänges med huvudet
före, vid fall baklänges med kullerbytta
över det på mattan fixerade huvudet, i
sittande ställning med motståndarens
kropp fallande ned över huvudet eller

265

261 265

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free