- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
295-296

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Byrd, R. E. - Bysell, Bertil - Bützow, Yngve - Båghängande - *Bågskytte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BYSELL

forskningsarbete och en omfattande
rekognoscering av stora landområden. G. ff. L.

Byseli, Bertil, fotbolls- och
bandymålvakt (f. 1910 10/7), bokförare i
Sandviken, vann SM i bandy 1945 och 46.

Bysell debuterade i bandy i Falu IK:s A-lag
som 14-åring och året därpå i landskapslaget i
fotboll mot Lettland. Han spelade fotboll 1930—
32 i IK Brage, 1933—34 i Falu BS, 1935—38 i
Sandvikens IF samt från säsongen 1939—40
bandy i Sandvikens AIK. Han deltog i
B-landslagen i fotboll mot Norge 1931 och 33, i
bandy mot Finland A 1941 och Finland B 1946.
— Bysell är utomordentligt reaktionssnabb,
ansågs i flera år som en av Sveriges tre bästa
fotbollsmålvakter och är specialist på
enhands-räddningar i bandy. Han är medarbetare i
Idrottsbladet och Sandvikens Tidning. S. L.

Bützow, Yngve, finsk idrottsman (f.
1898 20 /12), ryttmästare, var tidigare god
kortdistanslöpare men är framför allt en
av Finlands mest kända ryttare.

Bützow fick redan som värnpliktig
underofficer 1920—21 första och andra pris i
fältmarskalk Mannerheims fälttävlan. Han vann
1935—41 med »Artturi» och »Waldkater» alla
medelsvåra och svåra dressyrtävlingar i
Finland samt har i medelsvår dressyr nått goda
internationella placeringar; bl. a. segrade han
1937 i Aachen på »Artturi». E. M-a.

Båghängande (bågtåstödframhängande)
kallas i svensk gymnastik en ställning, i
vilken kroppen är bågformigt utsträckt
mellan händerna, som fattat i ett redskap
omkring huvudhöjd (bom, ribbstol, linor),
och fötterna, som stödja så långt bakåt
som möjligt från redskapet. -^-Svensk
gymnastik, bd VI, sp. 777, bild 17 c.

O. H-g.

*B Ä G S K Y T T E.

En centralorganisation för bågskyttet i
Sverige bildades 1940, v e n s k a
Bågskjutningsförbundet (bd
VI). Efter världskrigets slut ökade
intresset, och 1946 tillkommo klubbar i
Göteborg, Nässjö och Lysekil. Inom
Stockholms Bågskjutningsklubb bedrives vid
sidan av tavelskjutning även fältskjutning
(i särskild sektion).

I Danmark fick bågskyttet under
kriget ett verkligt uppsving. Där bildades
1941 Dansk Bueskytteforbund, som 1947
omfattar över 40 klubbar.

Finland deltog i VM i Stockholm
1946, och ett förbund bildades s. å. i Hel-

singfors med sju klubbar som första
medlemmar.

Det internationella förbundet fungerade
icke under kriget, och först 1946
åter-knötos förbindelserna genom att Sverige
anordnade VM i Stockholm. Vid denna
tävling deltogo skyttar från Belgien,
Danmark, England, Finland, Frankrike,
Polen, Sverige och Tjeckoslovakien.

Vid kongressen i Stockholm 1946 beslöts, att
på 25 m skall i stället för 6-ringad 45 cm tavla
användas en 10-ringad med 60 cm diameter.
Den nya tavlan kommer att framträda under

1 det närmaste samma synvinkel som tavlorna
på 35 och 50 m. Ändringen innebär, att
resultaten i en enkel rond komma att öka med c:a
100 poäng.

De svenska stålbågarna ha vunnit
terräng, och vid VM 1946 sköto så gott som
alla med stålbågar av See Fabriks AB:s
tillverkning. Det har också lyckats denna
fabrik att tillverka stålpilar, som äro
raka, jämna, lätta och hållbara, så att de
kunna ta upp konkurrensen med träpilar.
En stor del av elitskyttarna i Europa
använder nu svenska stålpilar.

Tävlingsstatistik.

Världsmästerskap.

Ären 1940—45 anordnades inga VM.
19 46 i Stockholm.

14 damer och 52 herrar från 8 länder.
Tävlingsform: en dubbel internationell rond,
omfattande för herrar 144/90, 96/70, 48/50 och för
damer 120/70, 96/60 och 72/50 mot 122 cm
5-ringad tavla med poängvärdena 9, 7, 5, 3 och 1
samt gemensamt för herrar och damer 30/50
mot 10-ringad 122 cm tavla, 30/35 mot
10-ringad 80 cm tavla samt 30/25 mot 6-ringad 45
cm tavla, inalles 468 skott. (-^-Bågskytte, bd
II, sp. 111).

Herrar: 1) E. Tang-Holbæk, Danmark,

2 577 p; 2) H. Deutgen, Sverige, 2 448; 3) O.
Hansen, Danmark, 2 433. — 14) C. H.
Bergström; 15) G. Karlsson; 20) L. Hylander; 25)
J. Ling; 28) E. Berglund; 29) H. Kjellson; 33)
T. Bolie. Lag: 1) Danmark 7 300 p; 2)
Tjeckoslovakien 7177; 3) Frankrike 6163; 4) Sverige
(C. H. Bergström, G. Karlsson, J. Ling) 6 069.

Damer: 1) P. Barr, England, 1 922 p; 2) J.
Stranne, Sverige, 1713; 3) L. Nettleton,
England, 1621. — 6) T. Kjellson; 8) E.
Waldenström; 12) H. Fahlman. — Lag: 1) England 5 021
p; 2) Sverige (J. Stranne, T. Kjellson, E.
Waldenström) 4 556.

1 9 4 7 i Prag.

21 damer och 45 herrar från 9 länder. Pilar
som vid VM 1939 liksom också tavlor på 90—35

295

296

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free