Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bågskytte - *Bågskyttemärket - Bål - Bålrullning - Bålövningar - *Bång, A. Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅNG
m. På 25 m användes 10-ringad 60 cm tavla,
som i en dubbel rond ger de bästa skyttarna
c:a 200 p mer än den förut använda 45 cm
6-ringade tavlan.
Herrar: 1) H. Deutgen, Sverige, 2 953 p;
2) V. Kurola, Tjeckoslovakien, 2 636 ; 3) J.
Breicha, Tjeckoslovakien, 2 555; 4) E.
Tang-Hol-bæk, Danmark, 2 549. — 10) G. Karlsson,
Sverige. — Lag: 1) Tjeckoslovakien 7 626 p; 2)
Danmark 7182; 3) Sverige (H. Deutgen, G.
Karlsson, E. Trolle) 6 996.
Damer: 1) J. Kurkowska-Spychajowa,
Polen, 2 327 p; 2) A. Truelsen, Danmark, 2183;
3) P. Burr, England, 2 067. — Lag: 1) Danmark
5 647 p; 2) Frankrike 5 261; 3) England 5116.
Nordiska mästerskap.
Ären 1939—47 ha inga NM anordnats. De
första efter kriget ägde rum 1948 i Göteborg.
Tävlingsform: enkel internationell rond. Resultat:
I n d i v i d u e 111: 1) E. Trolle, Sv, 1329 p; 2) S.
Lindberg, Sv, 1286; 3) T. Ljungkvist, Sv, 1277.
— H. Deutgen var av sjukdom förhindrad
deltaga. — Lag: 1) Sverige 4 988 p; 2) Danmark
4 927; 3) Finland 4 062. (Norge deltog ej i
landskampen.)
Svenska mästerskap.
Herrar: p Damer: p
1939 G. Källström 1134 E. Heilborn 1 032
1940 J. Ling 1008 T. Kjellson 853
1941 J. Ling 992 E. Heilborn 886
1942 J. Ling 1 002 H. Fahlman 804
1943 J. Ling 1 060 H. Fahlman 736
1944 J. Ling 1 098 T. Kjellson 734
1945 E. Berglund 1076 T. Kjellson 949
1946 Inga tävlingar.
1947 H. Deutgen 1398 T. Kjellson 805
Tävlingsformer: 1939 för herrar dubbel
American round och för damer dubbel Columbia
round. Fr. o. m. 1940 en enkel internationell
rond, omfattande inalles 234 skott. Fr. o. m.
1947 användes på 25 m 10-ringad 60 cm tavla.
Landskamper.
Sverige — Danmark.
1945 i Köpenhamn: 1) Sverige (E. Berglund,
G. Karlsson, J. Ling, E. Heilborn) 3499 p; 2)
Danmark 3 443.
1946 i Stockholm: 1) Danmark 3 618 p; 2)
Sverige (C. H. Bergström, G. Karlsson, J.
Ling) 3221.
1947 i Köpenhamn: 1) Danmark 5 058 p; 2)
Sverige (E. Berglund, T. Bolie, H. Deutgen, G.
Karlsson) 4 317.
Världsrekord.
Herrar: 2 577 p E. Tang-Holbæk, Danmark,
1946, 2 953 p H. Deutgen, Sverige, 1947. Lag:
7 300 p Danmark 1946, 7 626 p Tjeckoslovakien
1947.
Damer: 2 327 p J. Kurkowska-Spychajowa,
Polen, 1947.
297
Svenska rekord.
Fr. o. m. 1940 räknas endast resultat i en
enkel internationell rond, uppnådda vid SM
eller VM i Sverige.
Herrar:
1 008 p J. Ling 1940
1 060 » J. Ling 1943
1 098 » J. Ling 1944
1 285 » H. Deutgen 1946
1 479 » H. Deutgen 1947
Damer:
853 p T. Kjellson 1940
886 » E. Heilborn 1941
949 » T. Kjellson 1945
T. F-n.
*Bågskyttemärket utdelas sedan 1940
av -^Svenska Bågskjutningsförbundet
(bd VI).
Från och med 1947, då 60 cm tavla skall
användas på 25 m, äro fordringarna för guld
5 100 p, för silver 4 000 p och för brons 2 900 p,
lika för damer och herrar.
Bål (lat. truncus) är
sammanfattningsnamn på bröst, buk och bäcken.
Bålrullning (eng. trunk-circling, fr.
rotation du tronc, ty. Rumpfkreisel, da.
Kropskredsning), gymnt., är en förening
av böjning framåt (eller framåt-nedåt),
åt sidan och bakåt samt vridning, varvid
bålens övre del föres i cirkel.
Rörelsen utföres enklast i grenstående.
->Svensk gymnastik, bd VI, sp. 775. —
Bålrullning smidiggör och stärker bålens muskler
och leder. N. H-n.
Bålövningar (eng. trunk-exercises, fr.
excercises du tronc, ty. Rumpfübungen,
da. Bulövelser), gymnt., kallas rörelser,
som stärka bålens muskler och öka
rörligheten i ryggradens leder. De ha tre
grundformer: böjningar bakåt och
framåt-nedåt, sidböjningar samt bålvridningar.
Bålövningarna äro uppfunna av P. H. Ling
och utmärkande för hans gymnastik.
Genom det moderna, rytmiska arbetssättet
har verkan av dem blivit större än förut.
Lings största gymnastiska bedrift är
skapandet av bålrörelserna, till vilka man icke finner
någon motsvarighet hos de med Ling samtida,
övriga stora banbrytarna för modern
gymnastik: tyskarna Guts Muths och Jahn samt
dansken Nachtegall. Omkring bålövningarnas
tre grundformer har vuxit upp den stora och
rika samling fristående rörelser och
redskaps-övningar, framför allt vid ribbstol, som äro
säregna för P. H. Lings gymnastik.
N. H-n; O. H-g.
*Bång, A. Teodor, avgick 1942 ur
Svenska Skidförbundets styrelse samt s. å.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
