- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
367-368

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dieden, Herbert E. - *Diet - Nyaste rön i näringsfrågan, av leg. läkaren Axel Blomberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIEDEN, HERBERT

ordförande i Svenska Öresundsklubbarnas
Seg-larförbund och styrelseledamot i Svenska
Seg-larförbundet sedan 1938.

Dieden har haft många båtar sedan 1910, då
han förvärvade 75 m-’ »Igea», nämligen 1911
6 m R »Agnes II» och 1912 9 m R »Per Gynt»,
1916 30 m2 »Dunungen I», 1917 30 ms
»Dunungen II» och 55 m-’ »örnungen I», 1918 30:an
»Dunungen III» och 55:an »Örnungen II», 1921
55:an »Örnungen III», 1935 draken »Dunungen
IV», 1937 30:an »Dunungen V», 1939 NK-båten
»Dunungen VI», 1942 folkbåten »Dunungen
VII» samt 1947 5 m R »Dunungen VIII». Med
dessa båtar har Dieden erövrat ett
hundrafemtiotal priser vid kappseglingar i Sverige,
Hankö, Köpenhamn och Kiel. E. P-n.

*Diem, Carl, är ledare för den i
Frankfurt 1947 öppnade Sporthögskolan.

*D I E T.

NYASTE RÖN I NÄRINGSFRÅGAN.

Av leg. läkaren Axel Blomberg.

För att kunna göra upp en koststat
(matsedel) måste man — i första hand —
känna till kaloribehovet för de individer
som beröras (kaloribehovet för olika
åldrar och kön framgår av tabell 1). Den
enskilda individen behöver däremot inte
räkna kalorier för sitt dagliga
näringsupptagande. Hos en frisk människa
balanseras kaloritillförseln av hunger- och
mättnadskänslan. Även vårt vätskebehov
har en god regulator, törsten.

Annorlunda förhåller det sig
emellertid med behoven av övriga
näringsfaktorer såsom mineralämnen och vitaminer.
För att tillkännage i vilken mån dessa
äro tillgodosedda ha vi inga särskilda
reaktionssätt. Vi kunna, för att ta några
exempel, inte känna »B-vitaminhunger»
eller »kalkhunger».

Vissa människors, särskilt barns, drift att äta
krita, salt eller jord anser man visserligen ha
sin grund i bristtillstånd, men det är i dessa
fall ej säkert, att bristen gäller just det ämne
de dras till, utan det kan mycket väl vara och
är ofta helt andra näringsämnen som fattas.

Till följd av denna egendomliga »lucka»
i vår fysiologiska utrustning har det ofta
mött ofantliga svårigheter att utforska
orsakerna till de förr så svårt härjande

bristsjukdomarna, t. ex. beri-beri och
skörbjugg. De sjukas instinkt ger ej någon
ledning. Vitamin- och
mineralämnesbehovens storlek har man därför kommit
fram till på andra vägar. Dessa siffror
äro också rätt osäkra och mycket
växlande hos olika forskare. För C-vitamin
exempelvis variera uppgifterna från 30
till 300 mg per dag. Senare års
forskningsresultat synas dock tyda på en
ganska allmän tendens att höja tidigare
värden. Av tabell 1 framgår att siffrorna i
dag på flera håll ligga betydligt högre
än vad Nationernas Förbund på sin tid
ansåg normgivande.

Tabell 2, som baseras på en av
socialstyrelsen i Sverige utförd kostundersökning av 418
hushåll från olika samhällslager, visar att
endast 15 proc. av hushållen hade en
tillfredsställande kost. Hos de övriga förelågo brister av
olika slag. Den högsta bristprocenten gällde
A-vitamin och den lägsta kalcium.

Vegetabilisk äggvita lika bra som djuräggvita?

Äggvita är ett av kroppens viktigaste
byggnadsmaterial. Utan fullgod äggvita i
tillräcklig mängd kan kroppen ej fullgöra
sina funktioner på bästa och lämpligaste
sätt. Alla viktigare livsprocesser äro
knutna till äggvitesubstanser, och en del

Dieden, Herbert E., seglare (f. 1889
17/3), dansk generalkonsul i Malmö, har
under många år
varit ledande inom
segelsporten i Skåne
och Öresund.

Dieden var
styrelsemedlem i K. S. S. S:s
Malmöavdelning 1915—
20, och sedan denna
uppgått i den
nybildade Malmö Yachtklubb,
blev han
styrelsleda-mot där (ordf. sedan
1935). Han tog initiativet till sammanslagningen
av Malmö Segel Sällskap och Malmö YK 1938
samt 1946 till Svenska öresundsveckan. Han är

367

368

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free