Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Falsterbo Golfklubb - *Falun - Farstad, Sverre - *Fast, Carl Gustaf - *Fastnetseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTNETSEGLINGEN
score på banan äro: 1) 400-5, 2) 150-3, 3) 460-5,
4) 345-5, 5) 335-4, 6) 150-3, 7) 290-4, 8) 180-3,
9) 340-4, 10) 350-4, 11) 120-3, 12) 350-4, 13) 530-5,
14) 220-4, 15) 395-5, 16) 275-4, 17) 385-5, 18) 505-5.
Längd 5 780 m. Standard scratch score 75.
’FALUN.
Falun har äran av att vara den plats,
där idrottstävlingar i modernare mening
först hållits i Sverige. Hösten 1792 utlyste
nämligen G. -> Halldin (suppl.) och J. G.
Gahn tävlingar i »simmande, löpande,
kastande och varjehanda andra
kroppsövningar». Tävlingarna kommo till stånd,
ehuru man ej med säkerhet vet om de
hållits redan 1792, vilket dock är troligt.
Se art. Fri idrott i suppl.
År 1815 bosatte sig den tyske ryttmästaren
Edvard Ernst von Essenberg med sin maka i
Falun och upprättade en s. k. pension. I denna
gav von Essenberg under sommaren
undervisning även i Guths Muts’ gymnastik,
övningarna bestodo bl. a. i »lekar, gång, ställning,
snabbhet; löpande lätt, fort och länge;
springande eller voltigering i höjden, längden och
djupet; hoppande; klättring; balansering;
kastning i längd och efter målet; fäktning;
ridning; simning m. fi. övningar». Eleverna
indelades i olika klasser eller grupper alltefter
färdighet. På grund av en familjetragedi höllos
övningar blott denna enda sommar.
Falun besöktes ej sällan av kringresande
fäktmästare. Sålunda hölls 1800 en fäktkurs i
staden av fäktmästaren vid Åbo akademi Jean
Baptiste Mejer.
Litt.: A. Wiberg, »Gymnastiksträvanden i
1790-talets Sverige» (1943). A.W-g.
Dalregementet i täten.
I Falun arrangerades 1947 genom IFK,
Falu IK, Holmens IF och Kungl.
Dalregementets IF SM på skidor, till vilka
anlades Sveriges förnämsta skidbacke,
->Käll-viksbacken, suppl.
Av Faluns idrottsföreningar har efter 1939
Dalregementet nått de största framgångarna.
Sålunda vann regementet Stora Militärstafetten
samtliga år den arrangerades (1940—42 och 44)
samt militÈVmästerskapet i fotboll 1940, varvid
laget till största delen bestod av IK Brages
A-lag. Stora framgångar ha dessutom nåtts i
fältsport och skytte, bl. a. genom G. och E.
Hjukström, B. Ström, Arne Johansson, C. R.
Béwe, G. Hörnell, G. Hermansson, J. Finnbo
(Eriksson) och L. Tollertz. Dessutom märkas
E. Elmsäter i hinder- och skidlöpning samt N.
Dunér i simning. Regementet arrangerade 1941
SM i fältsport.
IFK hade 1944—45 en utmärkt allroundman i
Per Eriksson (nu i Ljusne AIK), och bland
dess orienterare märkes särskilt John Pereson.
Holmens IF har varit ledande i längdlöpning
på skidor med bl. a. A. Lif (från 1946) som
medlem. Falu BS spelar i div. III i fotboll och
deltog 1947 i div. I i bandy men nedflyttades efter
denna säsong till div. II. Falans Sportflickor
(st. 1943, 65 medl. 1947) har speciellt utmärkt
sig i orienteringslöpning, bl. a. genom Greta
Bergström (SM 1943). Falu BTK (st. 1937, 46
medl.) är mycket livaktig och deltar i div. I;
bäste spelare är V. Kolmodin.
Dalarnas Racerklubb (st. 1945, 18 medl. och
11 båtar) bedriver endast utbordarsport och har
anordnat tävlingar på Tisken i Falun sedan
1945 (->-Tiskenloppet) samt på Väsman vid
Sunnansjö. Mest kända förare äro Sven
Johansson, C. Hellberg, A. Kroon och Harald Olsson.
En av de äldsta och största föreningarna är
Falu Skytteförening (st. 1899, 500 medl.).
Bland stortävlingar, utom de ovan nämnda,
som arrangerats av Falu-klubbar, märkas SM
i orientering för damer 1943 och herrar 1946
samt SM i skidbudkavle 1945 och 47.
Dalregementet invigde 1941 en modern
idrottsplats, Dalavallen, och 1942 intill densamma
ett utomhusbad. Stadens gamla idrottsplats,
Kopparvallen, skall byggas om, så snart
byggnadstillstånd erhålles. S. L.; B. S.
Farstad, Sverre, norsk
hastighetsåkare och tyngdlyftare (f. 1920 s/2),
parkarbetare i Trondheim, blev olympisk
guldmedaljör på 1 500 m i S:t Moritz 1948
med tiden 2m 17,6S (olympiskt rekord).
Farstad, som blev juniormästare i
Arbeider-nes Idrettsforbund 1938 och fyra vid
AIF-mäs-terskapet 1940, fick sitt genombrott som
storlöpare under EM i Stockholm 1947, då han
vann 1500 m och blev trea sammanlagt efter
Å. Seyffarth och G. Hedlund. Han vann vid
VM 1947 både 500 och 1 500 m men blev
sammanlagt tvåa efter L. Parkkinen. Farstad
belade vid OS 1948 även sjätte plats på 500 m
och blev vid EM 1948 fyra sammanlagt med
seger på 1500 m. Vid VM i Helsingfors s. å.
blev han sexa. Farstads bästa tider äro: 500 m
43,6s, 1500 m 2m 17.6s, 3 000 m 5.04,1, 5 000 m
8.35,9 och 10 000 m 18.09,1. I tyngdlyftning
innehar han norska rekordet i tvåarmspress
lättvikt med 87,5 kg. — Bild vid art.
Hastighetsåkning, suppl. P. C. A.
*Fast, Carl Gustaf, avgick dec. 1946
som styrelseledamot i Svenska Seglar
-förbundet, i Göteborgs K. S. S. och i dess
junioravdelning samt som redaktör för
Seglarbladet.
*Fastnetseglingen, en av Europas mest
kända oceankappseglingar i modern tid,
går från Cowes runt Fastnet Röck vid
Irlands sydspets till mål i Plymouth, c:a
1100 km,
461
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
