- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
467-468

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland, av Einari Mannerla och Lauri Pihkala - Den finska idrottens rötter - Hur idrotten började i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

»FINLAND.

Av Einari Mannerla och Lauri Pihkala. Kap. »Från splittring till samarbete» av Aarne Leskinen.

INNEHÅLL.

Sp.

Den finska idrottens rötter .. 467
Hur idrotten började i
Finland ..................... 468

Kulturpersonligheter i
spetsen ....................... 470

Finsk idrotts kulturella och

politiska bakgrund ........ 471

Medaljens frånsida ........ 473

De olika idrottsgrenarna ____ 474

Det andra världskriget medförde
betydande förändringar för Finland. Sålunda
minskades landets areal med 12 % genom
landavträdelser till Ryssland.
Folkomflyttningen i samband därmed har gjort,
att folktätheten ökats från 10 till 12 inv.
per km2 — den största på jorden norr
om 60:de breddgraden.

Den finska idrottens rötter.

Finlands befolkning består av ättlingar
efter invandrare från två håll. Västerifrån
kommo svenskar, dels över Bottniska
viken, dels över Ålands hav. Enligt
forskningens nyaste rön kommo vid tiden
närmast e. Kr. pälsjägare söderifrån över
Finska viken och Östersjön till sydvästra
Finland, lockade av landets rikedom på
pälsbärande djur. Detta senare element
sammansmälte där till ett folk, som
kallades finnar och som snart trängde vidare
norr- och österut ända fram till trakterna
mellan Vita havet och Onegasjön.

Finnarna ha på visst sätt idrotten »i
blodet» liksom i allmänhet folk, vilkas
förfäder främst på grund av individuell
företagsamhet sökt äventyr eller frihet
bortom hav.

Klimatet i Finland varken är eller har
varit så gynnsamt för idrottens uppkomst
och utövande, som man rätt allmänt anser
i utlandet. I tidigare århundraden torde
det avsevärt kallare klimatet visserligen
ha varit lämpligare än nu för vinteridrott
men desto sämre för idrotten och
livsföringen i allmänhet. I sitt kalla och karga
land, där ofta »kriget bröt från dal till

öp.

Finska rekord 1917—47 ............479

Frivilliga idrottens
organisation ................................................478

SVUL ............................................481

TUL ..............................................482

Skyddskårernas idrott ________484

Svenska Finlands idrott .. 485

Från splittring till samarbete 485

Finland anordnar OS 1952 .. 489

dal och frosten kom med hungerns kval»,
förde finnarna, vilkas huvudnäring blivit
jordbruk och boskapsskötsel, ända till
tiden för de moderna
kommunikationernas genombrott i mitten på 1800-talet en
så hård kamp för tillvaron, att den
nuvarande generationen säkerligen ej ens
under de svåra krigs- och
ransoneringsåren varit med om något liknande.

Hur idrotten började i Finland.

Men även under här skildrade
förhållanden sökte sig idrotten fram i form
av lek:

»Sjunger ock lapparnas ungar,
roar sig i sina trasor,
fast ej ofta storvilt fångas
och man sällan mätt sig äter» •—•

heter det i inledningen av Kanteletar, en
samling finska folkdikter.

Ett utmattat och utsvultet folk kunde
ej gärna intressera sig för sådana hårda
uthållighetsidrotter som t. ex. löpning till
fots eller på skidor och rodd. Om det inte
var ruoka eller raha, d. v. s. föda eller
skinn (för urfinnar liktydigt med pengar),
som drev finnen att på skidor hets jaga
älg, varg eller lo, eller om det inte var
fienden, som det gällde att komma åt
eller undan, måste det minst vara
kvinnan med i spelet. Det var för flickans
skull som Lemminkäinen åkte efter
Ondes älg på sina skidor (Kalevala), och
det var flickornas närvaro och
medverkan, som senare satte fart på
kyrkobåtarna. För att inte tala om dans, varmed
talkoot (arbetskalas) kulminerade.

468 488

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free