- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
473-474

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland, av Einari Mannerla och Lauri Pihkala - Finsk idrotts kulturella och politiska bakgrund - Medaljens frånsida - De olika idrottsgrenarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

omdömesgilla håll både hemma och
utomlands sammanställdes med dess
idrottsanda.

Medaljens frånsida.

Men om idrotten smakat och gett
Finland mycket, har den även kostat. Det
dyraste priset har absolut inte bestått i
de ett par tre tiotal millioner finska mark,
som behövts för olympisk upp- och
utrustning samt resekostnader för de
olympiska fälttågen. Man kan ju inte
föreställa sig, att någon ens tillnärmelsevis
lika effektiv propaganda skulle ha
kunnat göras för landet med de summor
idrottsreklamen tagit i anspråk.

Det dyraste priset har varit idrottens
politisering i Finland. Från sekelskiftet
till OS 1912 hade idrotten en samlande
och upplyftande verkan på finska folket.
Men framgången 1912 ej endast samlade
folk utan öppnade även ögonen på en del
finska arbetarledare för idrottens
möjligheter i den politiska striden. Redan 1913
började också vänsterpolitiskt
intresserade idrottsföreningar sinsemellan
samarbeta, och detta medverkade till bildandet
av Arbetarnas Idrottsförbund 1919 (se
vidare sp. 482—83).

Den politiska splittring, som nu följde
i landets idrottsliv, präglades på vissa håll
av en nära nog ofattbar bitterhet.
Sålunda har landets idrottsliv under hela
självständighetstiden varit tudelat efter
politiska linjer, över vilka först på senare
år bryggor slagits i olympiska,
internationella eller ekonomiska intressen.
Arbetarnas Idrottsförbund med sina
sektioner bekänner helt öppet politisk färg och
har gjort både av vänsterpartier och
staten erkänd propaganda för socialismens
och i vissa fall även socialdemokratiens
bekantgörande i Finland. Hundratals
kommunalfullmäktige och tiotals
rikspolitiker ha fått sin elementära skolning
för samhällsliv och politik i
arbetaridrot-ten och dess föreningar. De s. k.
borgerliga idrottsorganisationerna avsvära
visserligen partipolitiken men ha blivit desto
mer utpräglade verktyg för att göra
»landet känt i utlandet». På båda håll ha
dessa idrottens politiskt betonade uppgif-

ter tagit organisatoriska och övriga
resurser så starkt i anspråk, att de djupa
ledens och var mans idrott mer eller
mindre försummats. Gånglandskamper
och liknande manifestationer ha
ifråga-kommit endast som tillfälligheter.
Omsorgen om internationella
representationsskyldigheter har på borgerligt håll, där
den utländska konkurrensen varit
ojämförligt starkare, kommit att jämte de
oerhörda framgångarna otvivelaktigt
inverka menligt på idrottsandan. Sådana
framgångar bruka ju överallt i världens
idrottsliv få menliga följder, vilkas
bemästrande även i bästa fall förutsätter en
erfaren, vaken och principfast ledning,
som inser dem på förhand och är beredd
att avvärja dem. En sådan ledning kunde
Finlands unga och oerfarna idrottsliv
omöjligen framskapa. Den segerberusade
nationens alltmer tilltagande begär efter
fortsatta segrar skapade ett läge, vari
idrottsledningens främsta uppgift blev
att se till, att dylika önskemål även till
varje pris förverkligades. Hellre än att
försumma det minsta i detta hänseende
kunde man frångå idrottens ideella krav,
t. o. m. upprätthållandet av den disciplin,
som dock utgör en ofrånkomlig
förutsättning, om man i längden vill bevara den
högsta möjliga prestationsstandarden.

Sålunda har till ömsesidigt men en
klyfta uppstått även mellan idrotten och
flera andra kultursträvanden. Som bevis
härför kan man taga t. ex.
studentidrottens låga ståndpunkt i Finland: de
akademiska fäderna av i dag ha, i motsats till
Snellman, Topelius m. fi. för hundra år
sedan, alltmer tagit avstånd från idrotten.

Om den beskrivna företeelsen
framträder i Finland kanske bjärtare än i en del
andra länder, bör man beakta, att
Finlands framryckning till olympiadernas
förgrund skedde nästan i en
handvändning och att dess ställning där mellan
världskrigen var enastående.

De olika idrottsgrenarna.

Tävlingsverksamheten har visat, att
Finlands idrott snabbt hämtat sig efter
krigen. Det största hindret är fortfarande

473

488

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free