- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
485-486

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland, av Einari Mannerla och Lauri Pihkala - Frivilliga idrottens organisation - Skyddskårernas idrott - Svenska Finlands idrott - Från splittring till samarbete, av Aarne Leskinen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

lands försvar och Suomussalmisegrarna
under vinterkriget varit otänkbara.

Av bestående betydelse ha också de
närmare 400 idrottsplatser på landsbygden
blivit, som kommo till stånd på
skyddskårernas initiativ. Dessutom tillkommo
flera tiotal skidbackar.

Skyddskårerna kombinerade i sin
idrottsliga verksamhet utomordentligt
effektivt den frivilliga entusiasmen med en
militär organisations fasthet och
handlingskraft. I det stora hela bjuder
skyddskårernas idrottsliga verksamhet ett
lärorikt exempel på hur mottagligt ett folk
kan vara för att i handling mangrant
omsätta sitt idrottsintresse, om man blott
utfärdar lämpliga tävlingsuppgifter.
Genom stilleståndsfördraget med Ryssland

1944 förbjöds skyddskårernas verksamhet.

Svenska Finlands idrott.

År 1945 stiftades Finlands Svenska
Centralidrottsförbund, vartill samtliga
specialförbund utom Skytteförbundet äro
anslutna. Ett nytt specialförbund,
Finlands Svenska Orienteringsförbund (st.
1945, 2 500 medl.), har tillkommit.

De svenskspråkiga förbunden ha egna
distrikts- och mästerskapstävlingar men
deltaga samtidigt i de finska
organisationernas tävlingar, såsom mästerskap,
landskamper och OS.

Sammanlagt ha Finlands svenskar erövrat 200
mästerskap i fri idrott. Svenska klubbar ha
hemfört mästerskapet i fotboll 13, i bandy 10
och i ishockey 4 gånger.

Av omkring 170 landslagsspelare i fotboll ha
70 varit medlemmar i svenska klubbar och av
120 landslagsmän i bandy 39. I orientering ha
de svenska klubbarna i landet gått i spetsen
och dominerade de första åren kraftigt i
mästerskapen, men styrkeförhållandet mellan de
svenska och de finska klubbarna har numera
utjämnats betydligt.

I handboll ha IFK Helsingfors och IF Union
hemfört var sitt finskt mästerskap under åren

1945 och 46, samt på damsidan IFK Helsingfors

1946 och Hangö IK 1947.

Från splittring till samarbete.

De vid sekelskiftet på initiativ av
Viktor >Damm (bd II) grundade
idrottsföreningarna voro nästan uteslutande
bildade av kroppsarbetare. Arbetarrörelsen
i Finland tog vid denna tid sina första

trevande steg, och de mest upplysta av
arbetarna sågo även i idrotten ett medel
att befria sig från vardagens gråhet.
Mången idrottsförening startade som
underavdelning till en arbetarförening, och
denna samhörighet visade sig ofta vara
fördelaktig för båda parterna.

Redan 1913—14 höllo dessa s. k.
arbe-taridrottsföreningar gemensamma möten
och sammankomster, och i juni 1917
startade de en egen tidning, »Työväen
Ur-heilulehti» (Arbetarnas Idrottstidning).

Efter inbördeskriget 1918 framträdde
den politiska splittringen även inom
idrotten. I november 1918 sammanträdde
SVUL:s centralstyrelse i Helsingfors och
beslöt utesluta ur förbundet alla

a) föreningar, vilka såsom särskilda
avdelningar eller kompanier hade deltagit i
medborgarkriget på de rödas sida, och
föreningar, av vilkas medlemsantal
hälften eller mera ha blivit dömda för
delaktighet i kriget, och

b) alla föreningars medlemmar, som på
grund av delaktighet i kriget på de rödas
sida förlorat sitt medborgerliga
förtroende.

Detta beslut betydde i praktiken, att ur
det dittills gemensamma och enda
riksidrottsförbundet en stor del föreningar
och över ett tiotusental medlemmar blevo
uteslutna.

En naturlig följd därav var, att dessa
uteslutna beslöto sammanträda för att
bilda ett eget förbund. Mötet hölls i
Helsingfors 26 januari 1919, och närvarande
voro representanter för 56 föreningar, som
representerade 10167 medlemmar, vilka
bildade arbetaridrottsförbundet (TUL).

Vid slutet av 1919 hade föreningarnas antal
stigit till 134 och 1924 till 428 med sammanlagt
28 037 medlemmar.

Under de cirka 20 fredsår, som
föregingo vinterkriget 1939—40, måste TUL
i många hänseenden föra en intensiv
kamp för sin tillvaro. Den första
allvarliga krisen kom inifrån.
Meningsskilj-aktigheterna mellan de
socialdemokratiskt och kommunistiskt tänkande
förbundsmedlemmarna (närmast ledarna)
förde 1929 efter Spartakiaden i Moskva
till en öppen brytning, och en del kom-

485

486

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free