- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
501-502

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällfärder, av Ivar Holmquist - Fjällprestationer av militärförband

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FJÄLLFÄRDER

mot elementens raseri. Det gäller dock
att sätta i gång bivackens ordnande i god
tid, innan krafterna börja tryta.

För den som ej är specialutbildad
ig-loobyggare är det lämpligare att gräva
en snögrotta, som alltid är lättare att
åstadkomma än en igloo. I regel kan man
också i fjällterräng finna någon
hängdriva som lämpar sig för utgrävning.

Fjällprestationer av
militärförband.

Vid förflyttningar eller långfärder i
fjälltrakter ökas kraven på ledaren
ungefär i förhållande till storleken på den
avdelning, för vilken han har ansvaret. Ju
större styrka desto större bli
svårigheterna. Under en militär operation måste
dessutom chefen ständigt taga hänsyn till
det militära läget, vilket visserligen
påverkas av terräng- och
väderleksförhållandena men icke bestämmes uteslutande
av dessa. Ett truppförband har vidare att
medföra en mängd materiel, avsedd för
strid och annan militär verksamhet.
Vapen och en del annan utrustning måste
bäras. Soldaten kan icke ständigt dra en
pulka med sig. Turisten däremot kan
medföra sin personliga utrustning —
vilken kan göras betydligt lättare — i en
man- eller hunddragen pulka. En militär
trupp är därför under en fjällfärd
belastad med ett kraftigt handicap.

22. jägarkompaniets kamp mot snöstormen.

Under den fälttjänstövning, som ägde
rum i västra Jämtland i början av mars
1943, hade 22. kompaniet av Jämtlands
fältjägarregemente till uppgift att
framrycka från Enafors över Handöl,
Stor-ulvåstugan och Helagsstugan mot
Bruksvallarna. Kompaniets väg gick på en
sträcka av 40—50 km över fjällterräng
ovan trädgränsen.

På kvällen den 1 mars hade kompaniet,
under befäl av kapten S. A. Widegren, nått
trakten av Gåsen, där det förlades i snöbivack. Vid
matlagningen inträffade några fall av
koloxidförgiftning, förorsakade av de på försök
använda spritköken. De skadade avpolletterades
till sjukhus.

Den 2 mars marscherade kompaniet i gott
väder till Helagsstugan, c:a 25 km, dit det kom

fram på eftermiddagen och där snöbivack
ordnades.

Den 3 på morgonen hade vädret försämrats,
och vid avmarschen kl. 9 var det snödrev och
—5°. Före kompaniet gick en förpluton, som
kl. 13 hade tillryggalagt tio km till öradtjärn.
Plutonchefen beslöt här fortsätta till
Girti-baunastugan, dit avståndet var nio km. Han
räknade med att ha dagsljus ytterligare 4—5
timmar. Stormen ökade emellertid, och kl. 17
hade plutonen efter fyra timmars marsch
endast hunnit c:a fyra km. Marschen avbröts.
Snögropar ordnades med tältdukar till skydd.
Kl. 22 hade stormen bedarrat, det hade klarnat
och fullmånen lyste. Plutonchefen bestämde
sig för att fortsätta, men plutonen hade
knappast hunnit i gång, förrän stormen var över
den igen. Fyra man försvunno i stormen.
Plutonen gjorde halt, och en ny nödbivack
ordnades.

Följande morgon kl. 7 fortsatte marschen.
Truppen var ganska uttröttad. Ännu en man
försvann i snöstormen. Kl. 17 — efter att på
tio timmar ha tillryggalagt sju km — nådde
man en fäbodvall i skogsgränsen.

Av de fem soldater, som plutonen förlorade
natten till lördagen, påträffades på måndag
afton två, vilka grävt ned sig i snön i sina
sovsäckar och i tre dygn lyckats hålla sig vid liv.
De återstående tre, som gått tills de stupat,
hade dukat under för kölden och snöstormen.

Kompaniets huvuddel var efter en
förflyttning på tio km på sju timmar kl. 16 samlad
vid öradtjärn. Kapten Widegren beslöt stanna
här över natten. Snögrottor ordnades. Under
natten blev snöstormen allt hårdare.
Kompanichefen ville sända rapport om kompaniets läge,
och härtill anmälde sig frivilligt fänrik S.-Å.
Sihlén och kommissarie H. Larsson.

Det var ett allvarligt uppdrag, som denna
patrull gav sig ut på, när den kl. 2 på natten i
mörker och rasande snöstorm startade sin
nattliga färd mot Storvallen, fågelvägen 18 km
öster om Öradtjärn. Patrullen skidade med
vinden i ryggen över en ganska jämn höjdplatå,
som ligger omkr. 1000 m ö. h. Kl. 4 gjordes
rast i snögropar till kl. 6.30. Kl. 9.45 inträffade
patrullen i Storvallen efter att ha tillryggalagt
en beräknad väg av c:a 25 km på 5 tim. 15
min. (rasten oräknad). Båda männen hade
tagit ut sig fullständigt och fått en del
frostskador.

Kompaniet avmarscherade från Öradtjärn kl.
14. Snöstormen var lika intensiv. —7°. Efter
omkring fyra km omväxlande fot- och
skid-marsch, där sammanhållningen underlättades
genom användning av linor, var kompaniet kl.
19 nere i skogsgränsen, och efter ytterligare tre
km var man kl. 20.30 framme vid en fäbodvall.

Marschtiderna ge ett begrepp om de
svårigheter, som truppen haft att
bekämpa, och olyckshändelserna, som krävde

497 501

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free