- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
503-504

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällfärder, av Ivar Holmquist - Fjällprestationer av militärförband - Efterspaning av saknade turister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FJÄLLFÄRDER

tre unga mäns liv, vittna om de risker,
som äro förenade med fjällförflyttningar
vintertid.

En perfekt fjällmarsch i rykande snöstorm av
Arméns Jägarskola.

Jägarskolan i Kiruna utför årligen två
långmarscher i högfjällsterräng, en
sommar- och en vintermarsch, varvid den
senare är avslutningen på
fjällutbildningen.

Vintermarschen den 26/3—V4 1946 gick
från Abisko längs »Kungsleden» till
Alesjaure — Vistasvagge — Reitavagge —
Selka—Kebnekaise—Kiruna, en sträcka
på c:a 180 km. Bataljonschef var major
G. Wetterhall, en beprövad fjällman och
skicklig skidlöpare, och styrkan
utgjordes av 350 man samt 30 draghundar.

Under de sex nätterna stod icke någon
annan förläggning till buds än snöbivack,
vilken i regel utgjordes av snögrotta eller
snögrop.

I fem dygn rasade en svår snöstorm,
vilken gjorde marschen synnerligen
krävande för såväl folk som hundar. Tack
vare en förstklassig fjällutrustning och
erfaren ledning förelåg aldrig någon fara
för bataljonen, som välbehållen nådde
Kiruna.

Denna marsch med en så stor styrka
genom fjälltrakterna runt Kebnekaise i
hård snöstorm är en utomordentlig
prestation. Den är ett bevis för den goda
utbildningen och den lämpliga
utrustningen vid Jägarskolan. Här ha
erfarenheter, samlade under många år, burit
god frukt.

Efterspaning av saknade
turister.

För att biträda vid efterspaning av
turister, som kommit bort under färd i
fjällen, finnes numera räddningstjänst
organiserad (->Fjällsport, bd II, sp. 1177
ff.). De detachement och patruller, som
utsändas på sådana uppdrag, starta
snarast möjligt efter erhållen order. I regel
måste de ut i dåligt väder, ofta i
snöstorm och mörker. Sådana expeditioner
äro därför förenade med stora
ansträngningar och risker.

Fjälltragedien i Anarisf jällen 1929.

Under 11—13 januari 1929, några av
årets mörkaste dagar, rådde i Jämtlands
fjälltrakter en fruktansvärd storm med

— 30° och djup lössnö. Natten den
11—-12 januari omkom den starke fjällbon
Paulus Näslund under färd från Vallbo
genom Lunndörrspasset till Tossåsen.
Efter en till synes oerhörd kamp för livet
hade han med bruten skida stupat endast
2,5 km från hemmet.

Den 17 januari började man ana, att
en ännu hemskare tragedi utspelats
natten den 12—13 januari. Lappmannen och
fjällföraren Per Johansson samt
ynglingarna Rutger Sjöstrand och Lennart
Free-se hade den 12 januari lämnat Vålådalen
för att över lapplägret vid
Hosjöbott-narna bege sig till Bydalen. De hade
icke avhörts.

Jämtlands fältjägarregemente fick den

18 januari från Östersund rekvisition på
ett spaningsdetachement, som snarast
skulle utsändas. Vid denna tid fanns det
ännu icke någon organiserad
räddningstjänst, och icke heller hade regementet
någon speciell fjällutrustning eller
någon för en sådan uppgift utbildad
personal. Pulkor saknades. Allt fick
improviseras. Chef för expeditionen blev
dåvarande löjtnanten Olle Rimfors, och i
densamma deltogo i övrigt 6 officerare,
5 underofficerare och 17 av manskapet.

Kl. 17 avgick detachementet på bilar till
Hallen och vidare med hästskjutsar till
By-dalen, dit man kom fram vid midnatt. Den

19 januari kl. 6 skidade man till
Hosjöbott-narna, där förläggning på kvällen i mörker
ordnades i tält och lappkåtor. Temperatur

— 25°, hård vind men klart. Följande morgon
i daggryningen delade Rimfors upp
detachementet samt ditkomna lappar och fjällbor,
sammanlagt c:a 50 man, i patruller med olika
uppdrag. Den 19—21 januari genomsöktes noga
ett område om 3—4 kvadratmil. Den 21 på
e. m. påträffades Freese och Sjöstrand,
ihjäl-frusna. Den 22 januari flyttades spaningsbasen
till Hallen, och sökandet fortsattes. Först den
24 januari på e. m. påträffades Johansson,
likaledes ihjälfrusen. En söndrig tårem, som han
med förfrusna händer inte kunnat reparera i
stormen, hade hindrat honom att nå det
endast några km avlägsna Gleens lappläger. De
döda transporterades på skidkälkar till
Bydalen och Hallen. Efter övernattning i Bydalen

497

504

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 28 16:36:48 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free