- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
507-508

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällfärder, av Ivar Holmquist - Efterspaning av saknade turister - *Fjällklubben, Svenska - Fjällorienteringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FJÄLLKLUBBEN

icke som nu vid dess fot, kunde denna
händelse fått ödesdigra följder.

Nedfärden till Mansjödalen blev på grund
av skavlerna besvärlig, men ned kommo de.
Dalen ligger över trädgränsen, även om en del
fjällbjörk sökt sig upp i den. Stormen hade
drivit patrullen för långt åt vänster. För att
komma åter i kursen mot Mansjöstugan sökte
de gå mot vinden, men det var omöjligt.
Klockan hade närmat sig två, det mörknade
alltmer, himlen var molntäckt och månen hade
gått ned. Patrullen hade order att kl. 3
rapportera per telefon från Ottsjö lappläger, dit
de hade sju km. Marschen från jaktstugan
hade tagit tre gånger längre tid än beräknat.
Man beslöt att med vinden i ryggen taga sig
direkt ned till lapparna, och kl. 3.30 voro de där.

Efter några timmars vila och en ordentlig
frukost begåvo de sig åter i väg mot
Mansjöstugan. Vädret hade blivit bättre, solen lyste
på fjälltopparna, vinden hade minskat,
snödrevet avtagit. Stugan syntes på sju km avstånd,
och efter drygt en timme var man där.
Stugan var låst, inga spår syntes utanför,
skorstenen var kall. Det var tydligt, att ingen
varit där under det senaste dygnet. Det var
en smärtsam upptäckt, och för patrullen
återstod endast att hastigast möjligt rapportera till
Anjan, så att det militära
spaningsdetachemen-tet, som väntades dit, skulle erhålla meddelande
om patrullens iakttagelser. I ilmarsch gick det
tillbaka till lapplägret, där man fick
telefonförbindelse med Anjan.

Under rasten hos lapparna åt man och såg
över utrustningen. Kl. 11.30 var patrullen åter
på skidorna. I linje med stora luckor för att
kamma igenom största möjliga område bar det
hemåt. Icke ett spår efter de försvunna
upptäcktes. På vägen mötte patrullen det
militära spaningsdetachementet, som var på väg
ut, och ungefär kl. 14 var den åter i Anjan,
där stämningen var mer än dyster.

Färden hade tagit 18 timmar. Patrul-

len var i stort sett välbehållen. Några
mindre frostskador och ett par svåra
skavsår, som Nordlander fått genom att
snön yrt in genom snörhålen i pjäxorna
och där frusit till islager, voro de enda
yttre märkena av de genomgångna
strapatserna. Utrustningen hade motstått
påfrestningarna och skyddat väl mot
kylan.

Expeditionerna för efterspaning av
vilsekomna turister ha trots de med dem
förenade stora riskerna hittills avlupit
utan svårare olyckshändelser, vilket är
ett gott betyg för deltagarna. Det visar
den stora betydelsen av fjällerfarenhet,
skidfärdighet, ändamålsenlig utrustning
och god kondition.

Litteraturanvisningar.

Skid- och Friluftsfrämjandets årsskrift På
Skidor innehåller i nästan varje årgång
uppsatser om långfärder på skidor i fjällterräng,
t. ex. J. W. Sandström, »Några ord om
utrustning för längre skidturer i fjällen» (På Skidor
1912—1913), Torsten Boberg, »Till Helags
mid-vintertid» (1913—1914), Peter Möller,
»Kebnekaise» (1917), Torsten Boberg, »Den första
vin-terbestigningen av Kebnekaises nordtopp»
(1926), David Jonason, »Igloo i storm» (1939),
Ivar Holmquist, »22. jägarkompaniet under
fälttjänstövningen i mars 1944» (1944).

Svenska Turistföreningens årsskrift och
Svenska Fjällklubbens Till Fjälls innehålla många
skildringar av långfärder i fjällen.

Skidhandboken utgiven av Skid- och
Friluftsfrämjandet (1944) innehåller råd och
anvisningar för fjällfärdsutrustning samt för
planläggning och genomförande av långfärder i
fjällen.

*Fjällklubben, Svenska, fick 1945 ny
ordförande, då G. Lilliehöök avgick och
efterträddes av D. Hammarskjöld.

FJÄLLORIENTERINGEN.

Fjällorienteringen, Sveriges mest
krävande orienteringslöpning, arrangeras i
v. Jämtlands fjällvärld årligen sedan 1938
(utom 1940, 41 och 47) för
2-mannapa-truller, varvid tre dagsetapper på vardera
omkr. tre mil tillryggaläggas.

Initiativet togs 1938 av G. Wijkman och G.
Olander. I första tävlingen, aug. 1938, där

Handöls IF var medarrangör, startade elva
patruller. Endast tre patruller fullföljde, delvis
på grund av snöstorm under andra etappen.
Handöls IF arrangerade ensam 1939 års tävling
(nio patruller), och eftersom ingen i
fortsättningen ville stå för den omfattande tävlingen,
nedlades den. Vid Skogskarlarnas Klubbs
»års-blot» i Stockholm 1942 föreslog G. Håkanson,
redaktör i tidningen Frisksport, att klubben
skulle återuppliva tävlingen, men förslaget
avslogs. Uppmuntrad av Wijkman och Olander
arrangerade Håkanson med stöd av sin
tidning och Järpens SK tävlingen s. å., varvid
29 patruller startade. I samband med loppet
bildade deltagarna Vålådalens SK, som 1943
och 44 stod för tävlingen, varpå den 1945 över-

507

508

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free