- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
515-516

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Flygplan, av Göran Axell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLYGPLAN

bränsle i brännkamrarna. Härigenom
kommer luftvolymen på grund av
värmetillförseln att öka under bibehållande
av trycket. Om därför gaserna i
utloppsdelen av reaktionsmotorn åter få utvidga
sig till den yttre luftens tryck, kommer
hastigheten att bli större i ut- än i
inloppsöppningen. Den luft, som
genomströmmar motorn, erhåller således en
hastighetsökning bakåt med en framåtriktad
reaktionskraft som följd. Drivningen av
kompressorn sker genom en på dess
axel monterad gasturbin, som i sin tur
drives av avgaserna.

Vid mycket höga flyghastigheter (större än
dubbla ljudhastigheten) är kompressorn ej
längre nödvändig, om luftintaget utformas, så att
lufthastigheten här minskas. En
uppbroms-ning av luft vid en dylik hastighet medför en
så kraftig tryckstegring, att denna är
tillräcklig. Denna den enklast tänkbara
flygmotor, som helt enkelt består av ett rör, går
under många namn, såsom t. ex.
reaktionsrör, athodyd eller Tromsdorff-rör.

Ett mellanting mellan reaktionsmotorn och
reaktionsröret är den av tyskarna i V1
begagnade, i Sverige vanligen kallade V
1-mo-torn.

Då reaktionsmotorn för förbränningen är
beroende av atmosfärens syre, är dess användande
begränsat till höjder under 20 000 m. Ur
viktsynpunkt blir reaktionsmotorn mycket
fördelaktig. Som exempel kan nämnas, att
Rolls-Royce »Derwent» väger c:a 600 kg och i
effekthänseende motsvarar en c:a 6 000 hkr motor,
vilket således motsvarar 100 gram per hästkraft
mot kolvmotorns 500. Tyvärr minskas denna
viktbesparing genom reaktionsmotorns stora
bränsleförbrukning.

Propellerdriften är avsevärt mer ekonomisk
än »strål-driften», om man är villig att flyga
med måttliga hastigheter. För sportflyget och
för trafikflygets korta och medellånga router
kommer den således utan tvekan
att finnas kvar. Det är
emellertid långt ifrån säkert eller ens
troligt, att nuvarande
kolvmotoranläggningar för propellerdrift
komma att bibehållas i framtiden.

Gasturbinmotorn.

En mycket lämpligare
motor tycks man ha funnit i
gasturbinmotorn. En sådan
motor för propellerdrift är i
stort sett en vanlig
reaktionsmotor, i vilken turbinen
förstorats, så att den uppslukar
största delen av förbrännings-

gasernas energi, vilken inte endast
användes för att driva kompressorn utan
också propellern.

Fördelarna med gasturbinen äro låg vikt i
förhållande till kolvmotorn, minskat motstånd,
vibrationsfri och bullerfri gång samt
möjligheter att använda bränslen med mindre
brandrisk. På nuvarande utvecklingsstadium äro
olägenheterna huvudsakligen hög
bränsleförbrukning och anskaffningskostnad samt
kortare gångtid mellan översynerna.

Radar, ett av flygets hjälpmedel.

Radar (förk. av Radio detection and
ranging) eller ekoradio bygger på det
faktum, att radiovågors hastighet i
rymden är konstant och att vågorna
reflekteras av ledande föremål.

En modern radaranläggning för flygbruk
består av en sändare för några centimeters
våglängd, vilken per sekund levererar ett par
tusen impulser till ett roterande riktat
antennsystem. Antennen användes i pauserna mellan
impulserna för att ta in de svaga ekona och
via en mottagare styra elektronstrålen i ett
. katodstrålerör. På dettas — det s. k. PPI-rörets
(Plan Position Indicator) — mörka skärm
avbildas de reflekterade föremålen som ljusa
punkter eller streck, vilkas avstånd från skärmens
centrum äro proportionella mot föremålens
avstånd från antennen. Skärmen ger alltså en
karta över omgivningen, där byggnader, berg,
flygplan o. s. v. framträda.

Radartekniken har också kommit till
användning för att vid dålig sikt reglera trafiken
kring en flygplats. Med en speciell utrustning
kallad GCA (Ground Control Approach)
kunna flygplan utan att vara försedda med
speciell blindlandningsutrustning dirigeras att
landa under sämsta väderleksförhållanden. Per
radiotelefoni erhåller föraren kontinuerliga
meddelanden om läge i höjd- och sidled.

En speciell höjdmätare, kallad e k o h ö j
d-mätare, bygger också på ekoradioprincipen.

515

Bild 3. Rolls-Royce »Derwent V» reaktionsmotor, som vid
marken utvecklar c:a 1 850 kg dragkraft.

516

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free