Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fri idrott - Svensk friidrott 150 år, av Åke Svahn - Fri idrott 1939—47, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI IDROTT
Stockholm och Uppsala. Han
annonserade om »sin skicklighet uti löpkonsten»
sålunda:
»Med högvederbörligt tillstånd ämnar
undertecknad nästa Onsdag den 28:de dennes, så vida
uppehållsväder inträffar, visa sin skicklighet
uti löpkonsten å Kongl. Djurgården i en
sträcka af en svensk mil på den korta tiden af
25 minuter; banan är från Blå Porten, vägen
åt östra Slätten, fram till backen mot Bellmans
byst, der vänningen sker och fortsättes då med
löpandet nio gånger, samt under samma tid
laddas och afskjutes en mindre pistol uti luften
vid hvarje ända af banan; den sista gången
verkställes korslöpning och även springes
baklänges, hvilket ej någon snabblöpare tillförene
här hafver verkställt. Kl. 7 på slaget sättes
löpningen i gång.
Vördnadsfullt
får jag anhålla, att ej någon ställer sig i
midten af banan, för att ej derigenom blifva ett
hinder för den tid jag hafver utfäst. Min
klädsel blifver under löpandet: hvit mössa med blå,
gula och röda strutsfjädrar uti, jackan hvit,
rödt skärp, hvita trikåer samt röda skor.
Höge och respektive åskådare, som
godhetsfullt vilja tilldela mig något bidrag till
fortsättande af min resa, torde vara goda och lemna
det uti de bössor, som äro försedda med små,
rätt uppstående röda flaggor.
G. A. Nordström,
22 år gammal, Svensk till nation.»
I Göteborg uppträdde 1845 G. Wittsson,
och på 1850-talet turnerade som löpare
i landsorten skådespelaren G. R. Herlin
m. fi.
Dicksonpokal redan 1876.
På 1870-talet förekommo
friidrottstävlingar i Göteborg. Idrottsmecenaten James
Dickson uppsatte exempelvis redan 1876
en pokal i löpning en engelsk mil. Han
skänkte den till Göteborgs Boll Klubb, och
tävling hölls såväl 1876 som 78. Det senare
året segrade William Bley på tiden 5m 15s,
för vilken prestation han fick behålla
pokalen för alltid.
Balck ej initiativtagare utan propagandist.
Av ovanstående torde framgå att den
allmänna uppfattningen, att
friidrottstävlingar i egentlig mening förekommit i
Sverige först under 1880-talet i samband
med V. G. Balcks verksamhet, ej är riktig.
Balcks insats blir därför ej mindre. Han
är och förblir den store propagandisten,
och hans verksamhet, med början 1880,
betecknar under alla förhållanden en
vändpunkt i utvecklingen. Från och med
1880 kommer friidrottstävlandet i gång
på allvar enligt moderna regler.
Fri idrott 1939—4 7.
Fri idrott bedrevs under det andra
världskriget i betydande utsträckning till
och med i krigförande länder —
standarden gick dock helt naturligt starkt
tillbaka. Tyskland utkämpade t. ex. flera
landskamper, företrädesvis mot
»vasallstater» men även en mot Finland och
Sverige 1940 (^-Fri idrott, bd III, sp.
411—13).
Matchen, som var en ordinarie landskamp
mellan Finland och Sverige (i Helsingfors),
ändrades på uttrycklig finsk begäran till en
triangelmatch, en åtgärd som Svenska
Idrottsförbundet om också motvilligt måste finna sig i.
Även i flertalet neutrala eller
ockuperade länder sjönk standarden betydligt på
grund av idrottsmännens militärtjänst,
»idrottsstrejk» m. fi. orsaker. Sedan USA
gått med i kriget, blev Sverige från
omkring 1943 det ledande landet, och särskilt
de svenska löparna
(->-Långdistanslöp-ning och ->Medeldistanslöpning, suppl.)
nådde sensationella resultat med Gunder
->Hägg och Arne -^Andersson (suppl.)
som speciella dragplåster vid de talrika
nationella tävlingarna. Det uppblossande
inhemska intresset, som spred sig långt
över de vanliga publikgrupperna, och de
många tävlingarna på olika orter (ofta på
samma dag) medförde en stark
konkurrens om de mest publikdragande
stjärnorna. Därigenom uppkom en
»smygpro-fessionalism», vilken resulterade i att ett
mindre antal svenska löpare och ett stort
antal ledare blevo bestraffade
(->-Ama-törfrågan, suppl.).
Utom Sverige, som under kriget
överlägset vann sina landskamper och i brist
på lämpliga motståndare arrangerade
»presslandskamper» o. d., utmärkte sig
främst USA (fram till 1943) och
Danmark, där standarden (speciellt i
löpning) trots ockupationen steg
överraskande hastigt. Enstaka utomordentliga
idrottsmän framträdde även i Finland
565 569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
