- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
605-606

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frivillig gymnastik, av Albert Wiberg och Oswald Holmberg - Från P. H. Ling till Agne Holmström - Frivillig gymnastik blir folkrörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIVILLIG GY MN ASTIK

i brist på lärare. I ett flertal städer uppträdde
f. ö. hela århundradet igenom enskilda
gymnastikälskare och gyrnnastikdirektörer, som
gåvo längre eller kortare kurser i gymnastik.

Motionsgymnastik för kvinnor 1821.

Även den frivilliga kvinnliga gymnastiken
har gamla anor. Först synes Uppsala ha varit,
där man av hänsyn till den känsliga opinionen
satte i gång 1821 mera privat med Heidenstams
fästmö Sofi Ristell som ledarinna. Hon
fortsatte denna sin verksamhet även sedan hon
gift sig med Heidenstam, och på 1840-talet var
kvinnogymnastiken så erkänd, att den kunde
framträda offentligt, t. ex. genom annonser om
verksamheten i tidningarna. Närmast efter
Uppsala synes Karlskrona ha kommit. Där började
Chevalier med kvinnlig frivillig gymnastik
redan i början av 1830-talet, och från 1834 och
framåt kunde även denna verksamhet
framträda offentligt. Gymnastikföreningen i Gävle
upptog kvinnlig gymnastik på programmet
genom sin gymnastiklärare Elis Robert Öman från
1840, och i Jönköping satte man i gång med
kvinnlig frivillig gymnastik 1841. I motsats till
den manliga gymnastiken synas de kvinnliga
gymnastikkurserna icke ha avslutats med
offentliga gymnastikuppvisningar. Länge ansågs
något dylikt för opassande. På 1860-talet synes
man emellertid ha kommit så långt, att även
kvinnliga gymnastikuppvisningar kunde äga
rum. Sålunda förekom i Göteborg den 28 maj
1862 en mycket uppmärksammad
gymnastikuppvisning i elementarläroverkets nya gymnastiksal
med kvinnlig ungdom, som under det gångna
året deltagit i gymnastikundervisning. »Man
kunde», heter det i redogörelsen för festen, »ej
utan glädje betrakta den muntra iver, varmed
de unga flickorna deltogo i de gymnastiska
övningarne och lekarne. och de friska rosorna på
deras kinder, då de, långt ifrån uttröttade, mot
sin vilja måste därmed upphöra.»

Under P. H. Ling dominerade
motionsgymnastiken.

Utmärkande för den frivilliga
gymnastiken under hela 1800-talets förra hälft,
alltså under den tid Ling och hans
närmaste lärjungar stodo vid ledningen, var
att gymnastiken bedrevs närmast som
motionsgymnastik. När antalet
ungdomar blev stort, uppdelades deltagarna i
allmänhet på två avdelningar, en för
de äldre, motionsgymnastik, och en för
de yngre med mera avancerade övningar.
Detta ändrade sig, då inflytandet från
Ling började avta. Från tiden omkring
1870 — Göteborgs Gymnastiksällskap
grundades 1869 — antog den frivilliga
gymnastik, som bedrevs i gymnastikför-

eningarna, mer och mer formen av
elitgymnastik, och det blev alltså icke längre
en de mångas utan en de fås intressesak.
Detta gällde i viss mån även den
kvinnliga gymnastiken — Kvinnliga
gymnastiksällskapet Sköldmön tillkom i
Göteborg 1882. — Endast den som hade
fysiska förutsättningar för kraftprestationer
kunde delta.

En förändring häri ägde rum från
Olympiaden 1912, då man började tala om
motionsgymnastik och om gymnastik åt
alla. Sedan dess har gymnastiken mer
och mer blivit en folkrörelse, och
utvecklingen har sålunda åter länkats in på de
banor, som under 1800-talets förra hälft
beträddes av Pehr Henrik Ling och hans
lärjungar. a. w-g,

Frivillig gymnastik blir

folkrörelse.

I och med bildandet av Stockholms
Allmänna Gymnastikavdelningar (S. A. G.
A.) 1911 togs första steget till
gymnastikens spridning till bredare folklager. Med
allmän avdelning menades en avdelning,
i vars övningar vem som helst, oberoende
av gymnastisk färdighet och utan
föregående anmälan, kunde delta. Verksam^
heten understöddes redan från början av
Stockholms stadsfullmäktige, som beviU
jade ett anslag på 500 kr., det första
kommunala anslaget till gymnastik i Sverige,

1912 genombrottsår.

Framgångarna vid Olympiska Spelen i
Stockholm 1912 bidrogo till ökad uppskattning ej
blott av idrotten utan även av gymnastiken,
och 1913 höjde stadsfullmäktige i Stockholm
anslaget åt S. A. G. A. till 5 000 kr. »Gymnastik
åt alla» hade nu blivit den frivilliga
gymnastikens motto, och S. A. G. A. hade fått
efterföljare på andra platser i landet, så t. ex. i
Göteborg, där Lingförbundet bildats (1912) på
initiativ av brandchefen Gustaf Ekstedt och
gymn.-direktören Arvid Karlsson. De olika
landskapen började vid samma tid anordna
di-striktsfester med uppvisningar och
trupptävlingar, och 1914 hölls i Malmö under stor
tillslutning XIV. Allmänna Svenska
Gymnastikfesten i samband med Baltiska Spelen.

Samma år började utbildandet av instruktör
rer (ledare) för den frivilliga gymnastiken.
Sedan Gymnastikförbundet från Sveriges
Centralförening för Idrottens Främjande erhållit ett
anslag på 3 000 kr., höllos ledarekurser inom

605

603 605

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free