- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
615-616

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fyrstadsmatcherna i brottning - *Fürth, Spielvereinigung - Fägerblad, Stig - *Fäktarmärke, Svenska Fäktförbundets elitmärke - *Fäktförbund, Svenska - *Fäkthopp - *Fäktning, av Nils E. Hellsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FüRTH

holm, 2) Borås, 3) Eskilstuna, 4) Sundsvall; 1944
i Stockholm: 1) Eskilstuna, 2) Stockholm, 3)
Borås, 4) Norrköping; 1945 i Sundsvall: 1)
Eskilstuna, 2) Sundsvall, 3) Stockholm, 4) Borås;
1946 i Eskilstuna: 1) Eskilstuna, 2) Stockholm,
3) Sundsvall, 4) Malmö; 2947 i Stockholm: 1)
Eskilstuna, 2) Borås, 3) Eslöv, 4) Stockholm.

A-gruppens segrare sedan starten 1928 ha
varit: Malmö 8 segrar, Eskilstuna 6, Stockholm
4, Borås 2 och Göteborg 1. P. B.

*Fürth, Spielvereinigung,
spelade i Sverige 1921 och nådde följande
resultat: Malmö FF 2—0, Hälsingborgs
IF 4—3, komb. Göteborgslag 2—1,
Hammarby IF 1—3.

Fägerblad, Stig, segelflygare (f. 1913
10/5), kemigraf i Västerås, är en av
Sveriges första, skickligaste och mest kända
segelflygare.

Fägerblad började
se-gelflyga 1937 och tog s. å.
A-diplom (nr 5) och
B-diplom (nr 9) samt även
motorflygcertifikat. År
1941 avlade han i
Tyskland proven för
C-di-plom, tog svenskt
segel-flygcertifikat och
erövrade Silver-C-diplomet
på Ålleberg. I juli 1943
satte Fägerblad svenskt
rekord i
distansflygning med en flygning
Ålleberg—Ystad (300 km), förbättrade följ. år
höjdrekordet till 4 941 m och blev därmed förste
svensk, som uppfyllt samtliga fordringar för
Guld-C-diplomet.

Fägerblad har betytt oerhört mycket för
svenskt segelflyg och dess utveckling. Inte
minst inom utbildningen ha hans erfarenheter
och kunnande kommit till stor användning. Han
var bl. a. med om att starta Segelflygskolan
Ålleberg och var dess chef 1941—45. Han var
1942—45 medl. av K. S. A. K:s styrelse och
tillhör sedan 1938 dess segelflygkommitté. Y. N.

*Fäktarmärke. Svenska
Fäktför-bundets elitmärke instiftades
1945 och utdelas av Svenska
Fäktförbun-dets styrelse. Märket berättigar till fritt
inträde vid alla fäkttävlingar i Sverige.

För erhållande av elitmärket fordras 10
poäng enligt följande beräkningsgrund: OS och
VM (före 1936 även EM) 10, 6, 4, 3, 2, 1 poäng
för 1.—6. placering, i lag 2,5, 1,5, 1, 0,5 p för
1.—4. placering; för seger vid NM 1,5 p, lag
0,5 p; för annan landskamp lag 0,5 p; för
annan internationell tävling enligt S. F. F:s
styrelses beslut i varje särskilt fall; för SM 1 p.

Märket har till 30/6 1948 jrövrats av: Ebba
Gripenstedt, F. Cervell, H. Drakenberg, G.

Dyrssen, K. Enell, C. Forssell, H. Granfelt, N.
Hellsten, B. Ljungquist och S. Thofelt.

*Fäktförbund, Svenska. Ordförande
1936—40 var G. Dyrssen, 1941 Ä.
Grönhagen och sedan 1942 U. Broms.

Fäkthopp, gymnt., kommer från
volti-gen och utföres med delad sats och med
stöd av en hand. I svensk gymnastik
övas det över bom, plint och häst med
anlopp i ungefär 45° vinkel mot redskapets
längdriktning. Hoppet avsåg
ursprungligen att inlära uppsittning till häst med
värja i hand. -^-Svensk gymnastik, bd VI,
sp. 780, bild 24 c. O. H-g.

"FÄKTNING.

Av Nils E. Hellsten.

Under andra världskriget låg
fäktningen särskilt under de sista krigsåren så
gott som fullständigt nere i de krigförande
och ockuperade länderna. Ett undantag
utgjorde Danmark, där fäktningen
visserligen var starkt hämmad, men där
man i det stora hela dock lyckades
genomföra de inhemska tävlingarna. Efter
kriget synes fäktningen på de flesta håll
ha tagit god fart, om också brist på
materiel m. m. gjort sig starkt gällande.
Märkligt är att i Paris öppnades under
slutet av 1946 och början av 1947 så många
fäktsalar, att antalet var större än före
kriget. Det torde dock dröja ännu ett par
år, innan standarden i Frankrike kommit
upp i förkrigsnivå. I Italien, det andra
stora fäktarlandet, går återhämtningen
vida långsammare. Detsamma gäller i än
högre grad bl. a. Ungern. Redan 1947
höllos i Lissabon de första
världsmästerskapstävlingarna efter kriget. Under en
kongress s. å. beslöts bl. a., att pistens
längd i värj fäktning skall vara 24 m.

I Sverige lyckades Svenska
Fäkt-förbundet trots militärkommenderingar,
brist på materiel m. m. hålla fäktningen
i gång under kriget. Det internationella
utbytet inskränktes visserligen till
landskamp på värja mot Tyskland 1941 och
mot Italien 1942 samt på alla tre vapnen
mot Danmark 1941 och 45, men svenska
mästerskapen ha gått i vanlig ordning
liksom lagtävlingen om Kungens kanna.

615

616

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free