- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
621-622

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fältskjutning, av K. A. Larsson - Fältskjutning på skidor - Fältskjutning med pistol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄLTSKJUTNING

nan hjälp ha skyttarna fått genom nya
ammunitionstyper med högre
utgångshastighet. Med dem blir kulbanan mindre
krökt och alltså känsligheten för fel i
avståndsbedömningen mindre. Dessutom
minskas vindavdriften.

Många skyttar skjuta numera in sig så, att
geväret slår 10 cm över riktpunkten på 100 m,
20 cm över på 200 m etc., och kunna därigenom
hålla en springa under underkanten på figuren
med rätt inställning av siktet. Vilken inverkan
dioptersiktets tillåtande kommer att få på
fält-skyttet kan ännu ej bestämt avgöras.

Dioptern medför såväl fördelar som
nackdelar, beroende dels på individen, dels på
målet (placering och belysning). För den som har
huvudet långt fram och är ålderssynt torde
fördelarna överväga. Omladdningsrörelsen
försvåras av dioptersiktet men medger dock
avlossande av 6 skott på 30—40 sek. utan större
olägenhet.

Genom det ökade militära intresset för
skytterörelsens fältskjutningar har man
under kriget fått större resurser att göra
fältmässiga målanordningar. Uppdykande
mål och mål rörliga i sidled äro sålunda
numera betydligt vanligare men dock
alltjämt snarare undantag än regel.
Skjutning i knästående och stående
förekommer mera än tidigare, vanligen på mycket
korta tider.

Fr. o. m. 1946 anordnas ett officiellt SM
i fältskjutning.

Fältskjutning i trupp har döpts om till
»stridsskjutning». Denna tävling har
redan hunnit vålla livlig diskussion, då det
visat sig, att uttagningsmetoderna bli
slumpartade eller godtyckliga.

Tävlingsstatistik.

Svenska mästerskap.

1 946. Erik Sundelin, Sthlms Skarp 6.
(Landets bäste fältskytt, Uno Berg, segrare i
samma tävling 1945, hade bättre resultat än
mästaren på 5 mål men fick ej skjuta de två sista
målen, då han ej räknades som kvalificerad.)

19 4 7. A. Tegner, I 8, Uppsala. (Mästerskytten
var reserv i länets lag och kom med genom
förfall för en kamrat. C. Granlund, Järbo, som
samtidigt tog SM på bana, hade bästa resultat
på 5 mål men fick ej skjuta de två sista, då
han ej räknades som kvalificerad.
Titelförsvararen E. Sundelin fick ej deltaga.)

Fältskjutning på skidor-

De kalla vintrarna 1940—42 och det
uppflammande försvarsintresset gåvo ett

väldigt uppsving åt fältskjutningen på
skidor. Härtill bidrog det av Svenska
Dagbladet instiftade »skidskyttemärket»,
som årligen erövrats i 10 000-tals
exemplar men under senare år haft sitt största
propagandavärde inom de militära
förbanden.

De gamla, brett lagda fältskjutningarna
på skidor ha från 1944 ersatts med ett
SM i skidskytte, en tvivelaktig vinst, då
ett SM av denna karaktär antingen blir
tämligen slumpbetonat eller också så
elitpräglat, att den stora massan ej har
något där att göra. Skidskyttet har sin stora
styrka i att det omfattar två av landets
mest utövade friluftssporter, medan dess
svaghet är, att dessa två sportgrenar stå
i naturlig motsättning till varandra. För
den som skall åka fort på skidor äro
gevär, ammunition och skjutglasögon
besvärliga påhäng, och ur ren
skyttesynpunkt är samtidig kroppsansträngning av
ondo, då den förstör den del av
skjutningen, som ligger ovanför medelmåttans
nivå.

Det väsentliga för att bli god skidskytt är
att vara uppväxt i en trakt och en omgivning,
där det är naturligt att taga sig fram på skidor
en stor del av året. Den som ej har denna
förutsättning får offra orimligt mycket energi
och tid för att nå toppen. En annan
förutsättning är att ha goda ögon, då glasögon är ett
alltför stort handikap i denna tävlingsform.
Övriga förutsättningar äro, att man bör vara
god skidlöpare, åtminstone medelgod fältskytt
och tränad i skjutning kombinerad med
skidlöpning.

Svenska mästare i skidfältskjutning ha
varit:

1944 (i Boden) H. Arm, Nederkalix

1945 (Sollefteå) John Westbergh, Anundsjö

1946 (Falun) P. O. Strömbäck, Norrbottens reg.

1947 (Sundsvall) John Westbergh, Anundsjö

1948 (Östersund) F. Hallgren, Krigsskolan.

Lagtävling förekommer, dock utan att gälla

svenskt mästerskap.

Fältskjutning med pistol.

Fältskjutning med pistol har fått ett
kraftigt uppsving under krigsåren men
haft större svårigheter att finna sin form
än gevärsfältskjutningen. Gevärsskyttets
kvintessenser — avståndsbedömningen,
valet av riktpunkt och korrektionen för

’601

622

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free