- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
635-636

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a. ff. T. ARMÉPOKAL

de mest verksamma i den s. k. amatörräfsten
i Svenska Idrottsförbundet liksom i arbetet för
reviderade amatörbestämmelser. S. L.

*G. H. T. Armépokal. Enligt nya
stadgar, fastställda 1943, äga samtliga
truppförband i svenska armén rätt att tävla om
vandringspriset. Antalet skott minskades
till 16 enligt frivilliga skytteväsendets
program.

År Segrare II. III.
1940—42 .... Tävlingen inställd

1943 ........ 113 73,8 A 4 73,3 13 72,8

1944 ........ 12’ 72,9 1 7 72,5

1945 ........ 13 73,G 113 73,2 120 72,7

1946 ........ 15 74,6 1 21 74,2 115 74,0

1947 ........ 115 75,3 121 75,2 A 4 74,8

1 och 115.

Gillgren, Ingeborg,
orienteringslö-perska (f. 1911 20/:i), Åmål, nådde under
1940-talet en rad goda och ovanligt
jämna resultat.

Ingeborg Gillgren har i SM 1941—47 blivit 9.,
10., 3., 2., 4., 19. och 5. — den jämnaste serie
som presterats. Hon vann för IFK Åmål DM
för Bohuslän-Dal 1941, 42, 45 och 46 samt DM i
kanotpaddling 1943.

Hennes man, Erik (f. 1906 lr,A),
verkstadsarbetare, är en av Dalslands bästa orienterare.
Han löpte slutsträckan i IFK Åmåls lag, som
överraskande blev tvåa i SM i budkavle 1943,
vann DM indiv. 1941, oldboys-DM 1942 och 43
samt DM i budkavle 1942 och 44. S. L.

Ginman, Harry, idrottsledare och
sportjournalist (f. 1902 31/3), Stockholm,
är sedan 1938 medlem av Aftonbladets
sportredaktion och har även medverkat
i Svenska Dagbladet och
Morgon-Tidningen m. fi. tidningar (sign. O Id H.).

Ginman var 1926—28 v. ordf. i Sveriges
Akademiska Idrottsförbund, 1927—28 v. ordf. i
Stockholms högskolors Idrottsförbund och 1933
—34 sekr. i IFK Växjö. Ären 1937—46 var han
kanslist i Svenska Boxningsförbundet, där han
sedan 1940 även är adj. styrelseledamot. P. B.

*Glasgowpokalen i curling har efter
1940 erövrats av:

1941 Örebro CK, 1942 Bråvalla CK, 1943 och
44 Sollefteå CK, 1945 och 46 Ingen tävling, 1941
Örebro CK.

Glid, skidsportt., betecknar
gnidnings-motståndet mellan skidan och snön. Man
talar om gott och dåligt glid, när
motståndet är resp. ringa och stort. För
att få ett efter omständigheterna gott
glid kräves lämplig teknik, god känne-

dom om ->skidvallning (bd VI) samt
snö-kunskap (^Snö, bd VI). N. H-n.

Glosemeijer, Theodor, seglare (1864
—1932), major, vattenledningschef i
Göteborg, invaldes i G. K. S. S. 1889, blev
styrelseledamot där 1907, v. ordf. 1912—
25 och var i tre decennier en av landets
främsta seglingsledare.

Glosemeijer, som under flera år även var
styrelseled. i Svenska Seglarförbundet, var
skicklig rorsman och deltog ett 30-tal år i
kappseglingar på Nordens alla banor. En av hans
främsta insatser för göteborgsseglingen är den
stora båthamnen vid Långedrag, till vars
byggande han verksamt bidrog. E. P-n.

GOETHE, J. W.

Kulturgigant och sportälskare.
Av Sten Thunvik.

Den tyske diktaren och filosofen Johann
Wolfgang von Goethe (1749—1832), sin
samtids, ja, av många ansedd som
västerlandets största kulturpersonlighet, var
föregångsman för ett naturenligt
levnadssätt, inte minst genom att själv
passionerat hänge sig åt kroppsrörelse och
friluftsliv. På ett underbart sätt följde
Goethe livets egen rytm och kunde med
upplevelsens erfarenhet förkunna: »kasta
dig i naturens armar, det är därför du är
född!»

Lusten för vistelse i friska luften grundlades
hos Goethe, då han som ung student omkr.
1765 tillråddes idka fotvandringar för
återvinnande av sin hälsa. Vandringar och ritter
ingingo sedan i hans livsföring. När hans inre
råkade i uppror, gav han sig ut i naturen, även
nattetid. I sin ungdom kunde han hänsynslöst
rida rakt över alla hinder, och ännu vid 64 års
ålder satt han en gång utan svårighet sex
timmar till häst. Vid vandringar på landet slängde
han armarna nästan i kors framför sig och höll
annars för hållningens skull axlarna stramt
bakåt och händerna på ryggen.

Naturen — Goethes »hemliga kraftcentral».

Goethe älskade att hålla sig i rörelse under
allt intellektuellt arbete, tänkte, dikterade och
samtalade helst gående eller stående. Han har
även talat om varför: »Det ligger
alstringsfrämjande krafter i vila och i sömn, men de finnas

också i motion.–-Den friska luften ute

på fria fältet är den plats där de egentligen
höra hemma. Där är det som Guds ande
omedelbart fläktade omkring människan och en gu-

635

636

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free