Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenberg, Jarl - *Gripenstedt, Carl - *Gripenstedt, Ebba - *Grisslejakt - Grizodubova, Valentina - *Groth, K. Gustaf - *Groth, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIPENSTEDT, C.
Grizodubova (i mitten), chefpilot på »Rodina»,
Ossipenko (t. v.), andra pilot, och Raskova,
navigatör, vid världsrekordflygningen 1938.
koncentrera sig på nationella. — Han fick
finska Idrottsbladets guldmedalj för 1945. E. M-a.
*Gripenstedt, Carl, värjfäktare, har i
lag även vunnit NM 1925 och 27 samt SM
1934.
*Gripenstedt, Ebba, fäkterska, vann
SM på florett för damer även 1940, 41, 43,
44 och 46. Tillsammans har hon blivit
svensk mästarinna tio gånger och är
därmed den framgångsrikaste fäkterska
Sverige haft. Hon är den enda fäkterska, som
innehar Svenska Fäktförbundets
elitmärke.
*Grisslejakt. Sillgrisslan, som förr i
Sverige endast häckat på Stora och Lilla
Karlsö, har under senare år (till 1947)
funnits häckande även på Fårö (n.
Gotland), på Stora Blackön i Östergötlands
skärgård samt på ön Bonden i
Västerbotten.
Grizodubova, Valentina, rysk
flygerska (f. 1910), var chefpilot på det
flygplan, som 25 sept. 1938 satte det alltjämt
(1948) gällande kvinnliga
världsrekordet i långdistansflygning; tills. m.
Paulina Ossipenko (f. 1907) och Marina
Rask o va (f. 1912), vilka liksom Va-
651
lentina själv voro officerare i ryska
flygvapnet, avverkade hon i rakbana 5 947
km och slog det dittillsvarande rekordet
med över 1500 km. Flygningen slutade
med nödlandning i en urskog, där
besättningen — avskuren från yttervärlden —
tillbringade tio dygn.
Valentina hade ärvt sitt flygintresse från
föräldrarna. Redan 1908 byggde hennes far och
mor ett primitivt flygplan, med vilket hon som
barn fick följa med på korta flygturer i
utkanterna av Charkov. Vid 17 års ålder började
hon studera vid en flygskola.
För världsrekordförsöket fastställdes följande
route:
Moskva—Sverdlovsk—Omsk—Krasno-jarsk—Dusjkatjan (vid Bajkalsjön) och vidare
österut via Ruchlovo. Starten ägde rum kl. 8
på morgonen. Dålig sikt tvingade upp planet
till först 5 000 och mot kvällen 7 500 m höjd;
radions både mottagare och sändare strejkade,
och plötsligt slocknade också det elektriska
ljuset; syrgasapparaterna fungerade dock
oklanderligt. Efter 23 timmar nåddes
Tugur-bukten vid Ochotska havet, och kursen sattes
mot Chabarovsk. Kort efter det planet
passerat byn Kerbi, tändes en röd lampa i kabinen
— bensinen var på upphällningen! Under
flygarna utbredde sig nu ett urskogsområde.
Plötsligt upptäckte man en myr och beslöt
nödlanda. Grizodubova gav Raskova —
radiotele-grafisten — order att hoppa ut med fallskärm,
och själv lyckades hon med Ossipenko, som
var 2:a pilot, klara landningen av det tunga
planet. Klockan visade 10.41. De hade flugit
i 26 tim. och 29 min.
Raskova råkade ut för äventyrliga strapatser.
Hon misstog sig på riktningen, när hon till fots
ville förena sig med kamraterna, och irrade
omkring i vildmarken livnärande sig på
björklöv och rönnbär och hotad av björnar och
lodjur, tills hon 5 okt. äntligen hittade
kamraterna.
I hela Sovjetunionen följde man med
spänning jakten efter det nödlandade planet. 50
flygplan beordrades spana efter de tre
avia-triserna, och 3 okt. upptäcktes Grizodubova
och Ossipenko 15 km från floden Amgun av
en flygare. Hemfärden artade sig till ett
triumftåg. Alla tre erhöllo titeln »Sovjetunionens
hjälte» (till vilken hör Leninorden — Sovjets
finaste orden) samt en gratifikation på vardera
25 000 rubel.
Ossipenko och Raskova fingo dock ej länge
glädja sig åt berömmelsen. Den förra störtade
1939 vid en provflygning, och den senare
stupade i kriget i spetsen för ett kvinnligt
flygförband. Å. S-n.
*Groth, K. Gustaf, skytteledare,
lämnade 1946 samtliga befattningar han
innehaft inom den frivilliga skytterörelsen.
*Groth, Olof, sportjournalist, fil. mag.,
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
