Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafsson, John A. - Gustafsson, Nils - Gustafsson, Ove - Gustafsson, Ragnar - Gustafsson, Rune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAFSSON, JOHN
Gustafsson var tidigare aktiv fotbollsspelare
och -ledare i olika klubbar samt
distriktssekreterare och -instruktör i Vasa distrikt. Han
var en av stiftarna av Finlands
Handbollförbund 1940 och tillhörde dess styrelse till 1946.
E. M-a.
Gustafsson, Nils, idrottsledare (f. 1889
27/i), tjänsteman i Stockholm, är sedan
1934 kanslist i Svenska
Brottningsförbundet och var 1924—34 tjänsteman i
Svenska Idrottsförbundet.
Gustafsson var 1910—38 styrelseled. i
Södermalms IK (sekr. 1913—24, ordf. 1931—38) och
1921—24 i Svenska Skridskoförbundet. Han har
bl. a. även varit styrelseled. i Idrottsunionen
och »Söderföreningarna» i Stockholm. P. B.
Gustafsson, Ove, orienteringslöpare (f.
1917 13/t), länsskogvaktare i Sjöarp
utanför Ronneby, är en av Götalands mest
framgångsrika.
Gustafsson, som tävlar för OK
Skogsvandrarna i Kallinge, vann Blekinges DM 1935, 37,
38, 40, 41, 43 och 44, i budkavle 1939, 43 och 45
samt sydsvenska mästerskapet 1942. Bland hans
övriga framgångar märkas 3 segrar i
lands-skapsmatcher 1938—40.
Hans bror Leo (f. 192 7 23/8) vann junior-DM
för Blekinge 1945 och 46. S.L.
Gustafsson, Ragnar, fotbollsspelare
(f. 190 7 28/9), skofabriksarbetare i
Vänersborg, kom 1927 till GAIS och vann
för denna klubb 1931 Allsvenska serien
och svenska mästerskapet. Han spelade
1932—34 nio landskamper, samtliga som
h. i. — Brodern Gustaf (f. 1902 «/u)
blev allsvensk guldmedaljör för Gais
1925, 27 och 31.
Gustafsson, Rune, medeldistanslöpare
(f. 1919 1/12), sedan våren 1948
sporthandlare i Jönköping, tidigare
lagerbiträde i Värnamo, vann 1946 överraskande
såväl SM (lm 50,6S) som EM (1.51,0) på
800 m samt slog i Borås R. Harbigs
världsrekord på 1 000 m med tiden 2.21,4.
Gustafsson, som tävlat för Wärnamo SK
t. o. m. 1947, därefter för Jönköpings AIF, slog
igenom 1941, då han i SM blev fyra i sitt
försöksheat på 1500 m med tiden 3.58,6. Han
avancerade därpå hastigt mot elitklassen, blev
i SM 1942 fyra på 3.53,6 och slog 1943 hela den
löpningsintresserade världen med häpnad, då
han i Arne Anderssons världsrekordlopp i
Göteborg löpte 1 eng. mil på 4.04,6 (tredje tid
som uppnåtts i världen). Hans mellantid på
1500 m var 3.48,0.
Gustafsson förutspåddes en lysande framtid
som löpare, helst som han med sin lätta kropp,
663
sina kraftiga och långa men ändå lätta steg
tycktes kunna hålla »vilken fart som helst».
Det visade sig emellertid, att hans krafter inte
räckte, och framgångarna uteblevo under de
närmaste åren, då han gjorde briljanta tider
men på grund av sin bristande styrka och
snabbhet visade sig för svag i spurten. Till att
börja med hjälpte han Arne Andersson och
Hägg med farten i flera av deras bästa lopp,
men senare övergick han till taktiken att
»hänga med». Bland hans bästa lopp märkas
under dessa år: 1944 1 500 m 3.48,2 (i G. Häggs
världsrekordlopp) och 1 eng. mil 4.05,6 (i d:o),
1945 1500 m 3.49,2 (Arne Andersson 3.45,0), 800
m 1.50,2 (i B. Storskrubbs och H. Liljekvists
rekordlopp på 1.49,3 resp. 1.49,4) samt 1 eng.
mil 4.05,8 (efter Arne Andersson och S.
Woo-derson i Göteborg).
Gustafsson uttogs 1946 som reserv på 1 500 m
i landskampen mot Finland (hans första
landskamp) och kom tvåa efter Henry Eriksson på
3.51,0. Han hade då redan börjat specialträna
800 m och ville helst ej komma i fråga på 1 500.
Vid SM vann han 800 m i glänsande stil,
ledande från start till mål efter oerhört hård
utgångsfart (400 m på 52,0) och utklassade
favoriten I. Bengtsson. I EM använde han samma
taktik (400 m på 53,0), vilket hade till följd,
att storfavoriten, N. Holst Sörensen, ej orkade
hänga med och den därnäst svåraste
motståndaren, fransmannen M. Hansenne, var för trött
för att kunna sätta in sin vanliga, snabba spurt.
— Efter sina utmärkta lopp blev Gustafsson
vid en omröstning inom Sportjournalisternas
Klubb korad till »årets bästa idrottsman» och var
även en av de främsta
kandidaterna till
Svenska Dagbladets
guldmedalj .
Rune Gustafsson, som
efter sin ansträngande
säsong började tappa
formen redan i början
av sept., fick på
senhösten 1946 en
inbjudan till
inomhussäsong-en i USA. Han hann
Nils Gustafsson (t. v.), Brottningsförbundets
»hustomte», och Rune Gustafsson, oväntad
Europamästare på 800 m 1946.
662
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
