- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
665-666

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYMNASTIK

ej komma i form, och resultaten under
turnén (bäst 4.16,0 på 1 eng. mil) blevo i stort
sett en missräkning.

Säsongen 1947 nådde Gustafsson ej toppform,
blev (som reserv) fyra på 800 m i nordiska
landskampen (1.51,3) men gjorde som slutman
en storartad löpning i det kcmb. lag, som satte
världsrekord på 4 X 880 yards.

Hans bästa resultat äro: 400 m 49,6 (48,8 i
statfett), 800 m 1.50,0, 1 000 m 2.21,4, 1 500 m 3.48,2,
1 eng. mil 4.04,6 och 3 000 m 8.24,6. Han fick 1943
Jönköpings-Postens guldmedalj som bästa
småländska idrottsman, har tagit 17 DM på olika
sträckor och i terräng 3 500 m samt har
sparsamt tävlat även i orientering och skidlöpning.

Även hans bröder Sven (f. 1925 Va),
järnvägsman i Karlshamn, och Arne (f. 1923 2Vi),
järnvägsman i Värnamo, äro goda idrottsmän,
den förre i medeldistanslöpning, den senare i
orientering. S. L.

Gustafsson, Rune, simmare (f. 1922
28/i2), kontorist i Stockholm, är en av
Sveriges för närvarande bästa frisimmare.

»Rufus», som tävlar för Hellas, vann SM på
200 m fritt simsätt 1943, på 400 m 1946, på 4 X 100
m 1941—43, 46 och 47 samt i vattenpolo 1946 och
47. Han hemförde 400 m i båda landskamperna
mot Danmark 1946 samt deltog i vattenpolo mot
Danmark och Holland 1946. Hans personliga
rekord äro: 100 m lm 0,7s, 200 m 2.18,5, 400 m
5.01,6 och 1 500 m 21.07,0. S. L.

Gustafsson, Walter, kanotist,
orienterare och ledare (f. 190 6 23/i2), köpman i
Södertälje, är en av Sveriges främsta
experter på orienteringsbanor.

Gustafsson började som skidlöpare och
hemförde sju lag-DM för Södertälje IF (medl. av
styrelsen 1933). Han övergick 1933 till
Södertälje Båtklubb, vars kanotsektion han startade.
Då denna 1935 bröt sig ut under namnet
Kanotisterna, blev han dess ordf. (till 1943) samt
ledare för orienteringssektionen. Han är
specialist på långfärder och har bl. a. paddlat
runt södra Sverige till Strömstad. Som
orienterare blev han tvåa i DM 1928, har vunnit tre
DM i budkavle och ett i skidbudkavle, vann
Djurgårdslöppet 1940 och dess oldboysklass 1945.

Gustafsson arrangerade SM i kanot 1941 och
började lägga orienteringsbanor 1934 (till 1948
ett 100-tal). Han är bankonsulent i Sörmland
från 1944, tillhör från s. å. Svenska
Orienteringsförbundets styrelse och är adj. led. av dess
VU. Bl. a. lade han SM-banan 1943 och
kontrollerade banorna för SM i budkavle 1946 och
47.

Hans fru, Elsa (f. Gustafsson 1908 2/e), var
under 15 år en av Sörmlands bästa i
skidlöpning och orientering, vann på skidor ett
lag-DM (Södertälje IF) samt har inoff. sörmländskt
rekord på två mil med lt 31m 15s. S. L.

Gustafsson, V ä g n e, orienteringslöpare
(f. 1916 5/7), svarvare i Stockholm, vann
det krävande nattliga Stigfinnarloppet
1942 och 43.

Gustafsson, som började tävla 1936 i
Eneby-bergs IF, övergick 1943 till Stigfinnarna. Han
blev tvåa i SM 1940, vann Stockholms DM 1945
och sin sträcka i SM-budkavlen 1942. Bland
hans många segrar märkes den i stadsmatchen
Stockholm—Göteborg 1941. S.L.

Gyldenstolpe, Nils C. G. F., hästägare
(f. 1886 30/„), greve, kammarherre, fil. dr,
Ulriksdal, började hålla hästar på banan
1930.

Gyldenstolpes hästar ha t. o. m. 1945 vunnit
94 535 kr. Med »Guldfågel» vann han 1933
Joc-keyklubbens stora pris och
Kapplöpningssällskapets stora pris samt med »Cail Me Early»
Grand Prix 1937.

Av honom uppfödda hästar efter stoet
»Rot-käppchen», nämligen »Robin Hood», »Fez» och
»Wunderkäppchen», ha till 1947 vunnit 21 840 kr.

F-k M-n.

Gyllene ankaret, ett belöningspris,
instiftat av Försäkringsbolaget Trafik i
Stockholm 1945, utdelas årligen av en
niomannakommitté till utövare av
segel-eller motorbåtssport, som utfört en bragd
på sjön, som fått allmänt erkännande.

Priset, som består av ett förgyllt ankare på
en marmorsockel, kan också tilldelas person
för mångårigt förtjänstfullt arbete inom
båtorganisation. Gyllene ankaret utdelades första
gången 1946 till kanotseglaren Ch. Edding för
en räddningsbragd på sjön, 1947 till A. Laurin,
erövrare av Esperanzapokalen och många andra
pris, yachtkonstruktör, medlem av
förbunds-och föreningsstyrelser m. m., och 1948 till Å.
Eliasson, Göteborg, för segling över Atlanten
med kostern »Monsunen». Prestationerna, för
vilka de belönats, hade utförts åren före resp.
belöningar. E. P-n.

GYMNASTIK.

Innebörden i begreppet gymnastik har
under tidernas lopp växlat allt sedan
ordets uppkomst under antiken fram till
våra dagar (^Gymnastik, bd III, sp. 875).

Även under P. H. Lings levnad ändrade ordet
innehåll. I början av Lings verksamhet hade
»gymnastik»’ en friskgymnastisk innebörd;
under senare delen av hans levnad fick ordet mer
och mer ett sjukgymnastiskt innehåll. Ordet
användes omväxlande med »voltige»; man
»vol-tigerade» hos »Lingen» i Styckgjutaregården
för att bli friskare (t. ex. skalden P. D. A.
Atterbom). övningarna bedrevos som individuell
utbildning. Omkring mitten av 1800-talet kom

665

666

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free