- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
727-728

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hastighetsflygning, av Sven Salonius - *Hastighetsåkning på skridsko, av Paul Brewitz och P. Chr. Andersen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HASTIGHET SÅKNING PÅ SKRIDSKO

mätinstrumentens registreringar granskades,
fick man medelfarten till inte mindre än
1 047,536 km/tim. (bild vid art. Flygsport, suppl.,
pl. 2). Det nya världsrekordet innebar, att man
åter kommit ännu ett steg närmare gränsen för
ljudhastigheten.

Kampen mot »ljudvallen».

I och med införandet av
reaktionsdriften har flyget kommit in i en ny era, och
det är ännu omöjligt att förutspå, vart
utvecklingen kommer att leda. Allt pekar
dock på att »Skystreaks»
hastighetsrekord endast är en blygsam början till en
fantastisk utvecklingsperiod, som kanske
redan inom en mycket snar framtid kan
pressa upp hastighetsrekordet till siffror
på över 2 000 km/tim. Hastigheter på
över 1 000 km/tim. ha visserligen ställt
flygkonstruktörerna inför deras hittills
svåraste problem — att få fram flygplan,
som kunna passera den s. k. »ljudvallen»,
d. v. s. komma över gränsen för
ljudhastigheten — men när detta problem
blivit löst, äro möjligheterna praktiskt
taget obegränsade. De flesta försök, som

gjorts för att med bemannade flygplan
överskrida ljudhastigheten, ha på grund
av vissa aerodynamiska fenomen slutat
med katastrof. Planen ha formligen
slitits sönder i luften, varvid förarna
ögonblickligen omkommit. Men trots de stora
riskerna fortsätta experimenten, och i
USA har bl. a. Bell Aircraft Corporation
byggt ett experimentplan, Bell XS-1, som
man på 24 400 m höjd beräknar skall
kunna komma upp i en hastighet av inte
mindre än 2 730 km/tim.
Provflygningarna voro i början av 1948 ännu inte
slutförda, men under en flygning på 16 000 m
höjd lär planet ha kommit upp i en
hastighet motsvarande ljudhastigheten.
Bell XS-1 är utrustat med ett
raketaggregat från Reaction Motors Inc., som under
en tid av 4,2 min. ger en dragkraft av
2 720 kg. Även ett annat amerikanskt
plan, Douglas D-558-2 »Skyrocket»,
uppges ha passerat »ljudvallen», men några
officiella uppgifter härom förelågo ännu
inte april 1948.

♦HASTIGHETSÅKNING PÅ SKRIDSKO.

Av Paul Brewitz och P. Chr. Andersen.

Hastighetsåkningen på skridsko under
mellankrigsperioden 1919—40 fick ett
sensationellt slut en månad innan
världskrigets kontakt med Norden stoppade
sporten för flera år framåt. Europamästaren
1938, norrmannen Ch. Mathiesen, satte
första marssöndagen 1940 nytt
världsrekord på 10 000 m i alla skridskoåkares
nordiska Mekka, Hamar, och var nära att
bli den förste under 17 min. genom att få
så bra tid som 17m 1,5S. Han åkte i par
med en ny svensk åkare, vars prestation
var lika uppseendeväckande. Denne var
Å. Seyffarth, som under de närmaste åren
skulle överta de norska
hastighetsåkarnas roll. Han noterade nu icke blott den
bästa tid på milen någon svensk dittills
presterat utan nådde också den näst bästa
tiden på distansen på nordisk bana. Detta
var de norska skridskoåkarnas sista
tävling på hela fem år, då den norska »id-

rottsstrejken» som svar på tyskarnas
försök att nazifiera den norska idrotten
varade ända till frigörelsen 7 maj 1945.

Då också Nederländerna och de tre
baltiska staterna ockuperades, Finland
invecklades i sitt andra krig 1941 och USA
gick med i kriget på Englands sida, blev
det endast Sverige och i någon mån
Schweiz, som utövade hastighetsåkning
under dessa år. Det är också från denna
tid Sveriges storhetstid på skridsko
daterar sig; bl. a. nådde Å. Seyffarth och
hans samtida G. Hedlund och Harry
Jansson utmärkta tider under två besök
i Davos och på svenska banor.

Svensk sensation i Davos.

Seyffarth underskred sålunda hela tre gånger
I. Ballangruds världsrekord på 3 000 m med
tiderna 4m47,4s, 4.45,7 och 4.43,5; det första och
sista resultatet sattes icke i officiellt utlysta
löpningar, men 4.45,7 godkändes 1946 som
världsrekord. I Davos 1941 lyckades Seyffarth

727

728

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/7/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free