- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
729-730

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hastighetsåkning på skridsko, av Paul Brewitz och P. Chr. Andersen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HASTIGHET SÅKNING PÅ SKRIDSKO

även förbättra Ballangruds världsrekord på
5 000 m (8ml7,2s i Oslo 1936) med 3,5 sek. till
8.13,7, säkert den bästa av svenskens många
utmärkta prestationer dessa två vintrar. De
svenska åkarna nådde också en del goda tider
på kortdistans. Tyvärr sattes några av dessa
tider i icke utlysta tävlingar och kommo
därför icke heller med på den internationella
ranglistan. Seyffarths tider under dessa
vintrar förde honom emellertid upp i samma klass
som Ballangrud och Staksrud — på ranglistan
kom han t. o. m. framför O. Mathisen, Wazulek,
Engnestangen, Wasenius och Thunberg. En
kullkörning på cykel i Tammerfors och en
blindtarmsinflammation gjorde, att han
råkade i en downperiod under tre år, men han
var fullt rustad att ta upp konkurrensen med
norrmän, finnar och ryssar, när dessa anmälde
sig i full fredsstyrka vintern 1946. Då hade han
också fått en jämbördig partner i G. Hedlund,
som var bäste svensk detta år.

Det skulle bli norrmännen och
finnarna, som gåvo svenskarna den hårdaste
konkurrensen i första stortävlingen efter
kriget 1946, tillsammans med en ny rysk
stjärna, N. Petrov. Det lyckades
norrmannen O. Lundberg, starkt sekunderad
av landsmannen Aage Johansen, att bli
»inofficiell världsmästare» 1946 med
Hedlund på andra plats, medan finnen
Parkkinen hemförde VM 1947 med den
nye norske storsprintern Sv. Farstad på
andra plats. Seyffarths framåtgående var
dock påtagligt: han blev vinterns
europamästare och skulle komma tillbaka ännu
bättre under det olympiska året 1948.

Norge främst 1948.

Vinterspelen i S:t Moritz 1948 samlade
ett större och mer representativt antal
skridskoåkare än tidigare. USA:s och
Canadas sprinters samt Hollands jämte
Tjeckoslovakiens och Ungerns
långdi-stansåkare voro nu starkt rustade för
angrepp på den nordiska världshegemonien.
Ryssland ställde icke upp, och Lettland,
som dominerat under A. Berzins tid, var
icke längre en självständig stat. I denna
svåra konkurrens försvarade dock
Norden sin ställning. Norge hemförde tre
guldmedaljer och Sverige en genom
Seyf-farth, landets första i skridskoåkning.

Under dessa förhållanden såg man med
spänning fram mot EM i Hamar och VM
i Helsingfors. EM gick till norrmannen

Skridskoprinsen Bertil, som avlöst
fäktarprin-sen Gustaf Adolf som Riksidrottsförbundets
ordförande, passade vid OS i S:t Moritz på att
avverka några rundor tillsammans med de
svenska olympiarepresentanterna.

Liaklev med Hedlund på andra plats och
VM till norrmannen Lundberg med
amerikanen Werket som tvåa. Seyffarth och
Parkkinen, som icke deltogo i Hamar,
misslyckades i Helsingfors.

Efterkrigstiden bjöd också på rysk
start, i Norge 1946 och i Finland 1946
och 48, samt norskt deltagande i
Ryssland 1946. P.C.A.

»Amatörskandal» i Norge.

Den norska skridskosporten fick våren
1948 en »amatörskandal», sedan Norges
riksförbund företagit en revision av vissa
klubbars räkenskaper.

Det uppdagades därvid, att olagliga belopp
utbetalats till vissa aktiva och att betydande
summor bortslösats genom överdrivet festande.
Som följd av undersökningen suspenderades
norska skridskoförbundets styrelse samt Oslo
Sköyteklubb, Oslo Idrettslags skridskosektion,
Bergens Sköyteklubb och Drammens
Sköyteklubb, vilkas administration övertogs av
distriktsförbunden. Räfsten visade, att klubbarna
varit för rundhänta med traktamenten, drygt
tilltagna reseersättningar, träningsbidrag och
»förlorade arbetsförtjänster», men några direkta
gager av större format — som i den svenska
fria idrottens proffsskandal — syntes icke ha
förekommit. Några följder för de aktiva blev
det heller icke.

727

730

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free