- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
747-748

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hejarop, av Sven Lindhagen och Sten Thunvik - Helgesen, Finn - *Helgesen, Sverre - *Hellas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HELGE SEN, F.

Södertälje (Thure Danielsson), som även
anfört hejning vid större tävlingar och matcher
i andra orter. Stundom ha tävlingsarrangörer
engagerat någon känd skådespelare för sysslan.
Den populäraste var Ernst Rolf.

Anföraren måste vara psykolog.

Hejaanföraren måste vara god psykolog och
ha stor kännedom om idrott. Hejningen skall
komma i lämpliga ögonblick, antingen som
uppmuntran eller tack, och får aldrig störa
idrottsmännens samling före en viktig uppgift.
Man hejar sålunda inte, när löparna ligga i
startgroparna eller en spelare skall lägga en
straffspark! Hejningen får heller inte
förekomma för ofta; den blir då tröttande. Mycket
verkningsfull är hejning sektionsvis; så fort
en sektion slutar, börjar en annan (gärna på
motsatt läktare).

Hejningen måste alltid vara ridderlig, d. v. s.
ej hånande för motståndaren. Undantagsvis
kan dock något i stil med följande passa:
Heja Djurgårn och gå på,
Malmö vinner nog ändå!

Rätt använd är hejningen ett verksamt
medel att inspirera de »egna»
idrottsmännen, och det tyska landslaget i fri
idrott fruktade t. ex. alltid den
våldsamma hejningen på Stockholms Stadion i
landskamperna.

Helgesen, Finn, norsk hastighetsåkare
på skridsko, cyklist, orienterare och
friidrottsman (f. 1919 mekaniker i Oslo,
vann 500 m vid OS 1948 på 43,ls
(olympiskt rekord).

Helgesen blev sexa i JM 1940 och nådde
eliten efter kriget. Han vann 500 m i norska
mästerskapet 1947 och är utpräglad sprinter. Hans
bästa tider äro: 500 m 43,ls, 1500 m 2m26,5s,
5 000 m 9.09,0, 10 000 m 18.42. Helgesen, som
representerar Oslo SK, har även nått goda
resultat i cykelsport och orientering. P. C. A.

*Helgesen, Sverre, norsk
friidrottsman, sportjournalist och idrottsledare,
är sedan 1945 v. ordförande i Norges
Friidrottsförbund.

*HeIlas har efter 1940 nått mycket
stora framgångar, framför allt i simning,
fri idrott och orienteringslöpning.

I simning, som f. n. är klubbens bästa
gren, har Hellas dominerat SM och 1941—47
vunnit 47 SM, därav i vattenpolo 1942, 43, 46
och 47. Lagets bästa spelare, som även
bildat stomme i landslaget, ha varit målvakten
R. Öberg, backarna E. Holm och R. Spångberg
samt forwards Olle Olsson och A. Jutner.
Främsta simmare ha varit Per-Olof Olsson

samt vidare Rune Gustafsson, A. Jutner, G.
Ekelund och H. Englund i fritt simsätt, G.
Sulling, R. Hellgren och S. Liljeqvist i
bröst-sim samt T. Löfgren i ryggsim. I hopp märkas
L. Brunnhage, Å. Attevall och Sven Carlsson.

I fri idrott hade Hellas i början av
1940-talet en nedgångsperiod. Sedan bröderna S.
och O. Ljunggren samt Arne Andersson blivit
medlemmar, följde en uppryckning 1943—45
med mycket stora framgångar. Åren 1941—46
vann klubben tio SM, därav fem i
stafettlöp-ning, samt satte fem svenska stafettrekord. En
ny tillbakagång inträffade 1946—47, sedan
Arne Andersson diskvalificerats och bröderna
Ljunggren flyttat till Göteborg. Bland
klubbens bästa löpare märkas, utom de
ovannämnda, Sten Ohlsson, C.-H. Gribing (Gustafsson),
E. Roxne, R. Cederback, Alvar och Hans
Svensson, H. Åkerström och Kjell Nilsson,
bland hopparna L. Moberg och Lennart
Nilsson, bland kastarna H. Willny och W.
Norrestam samt tiokamparen C. E. Lundh. I
tävlingen om Mästerskapsstandaret blev Hellas
tvåa 1944 (3 p efter MAI) och trea 1945. I
Svenska Dagbladets stafettlöpning ha
placeringarna 1941—48 varit: 4, 7, 4, 3, 1, 2, 4, 2.

I orienteringslöpning hör Hellas till
landets ledande, har efter 1940 vunnit två SM
indiv. genom O. Oldæus och S. Hedenström,
två SM i budkavle samt har i den
utomordentligt hårda konkurrensen i DM vunnit fyra år
i följd (1939—43; tävlingen 1940 ogillad), en
unik prestation i Stockholm. Utom de
ovannämnda märkas H. Thorsson, E. Sjölander och
Å. Ivarsson. Finländaren J. Gripenberg tävlade
1946—48 för klubben under sin studietid i
Sverige. — I längdlöpning på skidor har
Hellas dominerat i Stockholm och blev i SM i
budkavle etta 1945 och tvåa 1941. Även
fältsport utövas.

I bordtennis, där Hellas hör till landets
bästa klubbar, märkas särskilt H. Lidhäll och
Sven Olsson samt G. Tsappos (JSM 1947). I
bowling spelar Hellas sedan 1946 i div. I.
I handboll spelade klubben 1941—47 i div.
I men nedflyttades sistn. år till div. II. Bästa
spelare ha varit S.-O. och S. Schönberger,
Curt Ericson och Bertil Olsson, vilka ofta
spelat i landslaget. SM-semifinalen nåddes 1947,
finalen i utehandboll 1946. — Bandy
återupptogs 1945, och Hellas vann 1947
Bandy-alliansens serie samt kvalificerade sig för
Pokalserien (div. III). I laget, som delvis varit
av motionskaraktär, ha idrottsmän från övriga
sektioner deltagit, bl. a. höjdhopparen Lennart
Nilsson, simhopparen Sven Carlsson, simmaren
Rune Gustafsson och löparen Arne Andersson.

Sammanlagt har Hellas t. o. m. 1947 vunnit
135 SM, fördelade på simning 76, fri idrott 47,
orientering 4, skidlöpning 2, bowling 2,
handboll 2 och fäktning 1. Därtill komma flera JSM.

Hellas påbörjade 1942 byggandet av en stor
ungdoms- och friluftsgård, Hellasgården, i
Nackaterrängen s. ö. om Stockholm, den största

747

748

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free