- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
787-788

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hållning, av Sten Friberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÅLLNING

genom båda lårbenshuvudena, på vilka
överkroppen balanseras. Överkroppen får
då en falltendens framåt (på skissen
markerad av pilen -<-). Kroppen faller inte;
det måste alltså finnas en motverkande
kraft (markerad av ->-). Denna kraft
utgöres av muskulatur och band på
baksidan av ryggraden. Dessa komma att stå
under viss spänning från det individen
ställer sig upp på morgonen, tills han
lägger sig på kvällen. De tröttas så
småningom och ge efter, förorsaka känslor av
trötthet, värk och stelhet.

Ett exempel på att vår hållning är ett
jämviktsproblem — amerikanerna diskutera
hållningen under namn av »body mechanics» — äro
kvinnorna i vissa sydliga länder, vilka bära
sina bördor på huvudet. Med en på huvudet
buren börda kan icke kroppen hållas kutig, och
dessa kvinnor ha mycket god hållning.

Hållningen är emellertid ej endast ett
jämviktsproblem. Den beror icke enbart på form
och storlek på kotor och mellankotskivor och på
styrka i ryggmuskulaturen. Ryggraden vilar på
korsbenets övre yta, vilken står snett
(^-Anatomi, bd I, sp. 145 och pl. 1 b). Dess lutning beror
på utvecklingen av bäckenet och av
höftlederna; även fötternas och knänas form och
ställning inverka på lutningen. Är
bäckenlutningen stor, får individen en större ländsvank och
större bröstkut. Erfarenheten visar, att den
närsynte oftast kutar, och fysiologer framhålla,
att individen alltid söker hålla sitt huvud så,
att jämviktsorganet i kraniet intar ett visst
bestämt läge. Far och son visa ibland
fullständigt samma ryggar; här spela arvsfaktorer in.

Ser man till muskulaturen som den yttersta
orsaken till en försämrad hållning, måste man
ofta fråga, varför denna i ett fall är mindre
motståndskraftig, i ett annat god. Säkerligen
äro här invärtesmedicinska faktorer,
ämnesomsättningsproblem, av betydelse. För
muskulaturens styrka och tonus (-^-Fysiologi, bd III,
sp. 494) spela också impulser från centrala
nervsystemet en stor roll.

Kutryggighet leder till vissa sjukliga
förändringar, dels inom, dels utom
ryggraden. Dennas muskulatur och band
tänjas inom bakre omfånget, och i det främre
utsättas vävnaderna för ett ständigt
ensidigt tryck. Här ligga de för ryggradens
funktion så viktiga mellankotskivorna
(->-Anatomi, bd I, sp. 144),
representerande en tredjedel av ryggradens totala
längd, dess rörlighet och elasticitet. Dessa
nötas lätt ut och reagera med minskad
elasticitet och rörelseförmåga. Gör sig

785

Bild 2.

Bild 3.

detta tryck, denna dåliga hållning
gällande redan under barnaåren, då
vävnaderna äro mjuka, omformas även
kotkrop-parna och få så småningom, sedda från
sidan, en lätt kilform. Vare sig de
sekundära förändringarna inskränka sig till
mellankotskivan eller omfatta även
kot-kroppen, påverka de funktionen i
mellan-kotlederna, och resultatet blir efter hand
en mindre väl fungerande, kanske
värkande rygg med dålig rörlighet.

Kutryggigheten minskar bröst- och
bukhålornas volym, vilket kan inverka
menligt på såväl hjärtats och lungornas
som på matsmältningsorganens funktion.

Hållningen är sålunda ett invecklat
problem. Det är fel, när föräldrar
klandra ett barn för dålig hållning och
anse det som uttryck för bristande
uppmärksamhet. I stället bör orsaken utredas.
Det är ej heller rätt att söka stöpa alla
ungdomliga ryggar i någon gymnastisk
patentmall. Man får naturligtvis heller
icke se på hållningsproblemet, som om
man inte kunde göra något åt det.
Tendensen till kutryggighet kan motverkas
genom gymnastik — vanlig svensk
friskgymnastik är t. ex. mycket lämplig — som
hos barn något kan förbättra en dålig
hållning och hos vuxna stärka
muskulaturen att bättre svara mot de ökade
anspråk, som en utbildad deformitet
ställer på band och muskulatur.

__^_

788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 28 16:36:48 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free