- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
789-790

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hållning - Hållningsgymnastik - Hårleman-Röhss, Maud - *Häcklöpning - Tävlingsstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄCKLÖPNING

Hållning (fr. équilibre, ty. Haltung),
ridt., eller form, bibringas hästen under
dressyr arbetet.

Riktig (god) hållning är egentligen
förutsättning för att hästen skall reagera för
»hjälperna» på rätt sätt och hans dressyr alltmer
fullkomnas. Hästen bör därför vid (före) varje
rörelse bringas i mot dressyrstadiet svarande
hållning. ->Ridning, bd V, sp. 1092. F-k M-n.

Hållningsgymnastik kallas utförandet av
rörelser och intagandet av ställningar,
som avse förbättrandet av dålig hållning.
De flesta rörelser i svensk friskgymnastik
ha en mer eller mindre hållningsrättande
verkan (->Svensk gymnastik, bd VI, sp.
767 och 784). Ett urval av dessa kan
sammanföras till s. k. speciell
hållningsgymnastik.

Med »dålig hållning» menas i allmänt
språkbruk bristande förmåga att hålla kroppen
upprätt (uträtad) — kroppen sjunker ihop,
kotpelarens naturliga krökar förstoras,
skulderblad och huvud falla framåt. Orsakas den
dåliga hållningen av sammandragningar och
missbildningar i benstomme och leder, kan den
endast rättas genom sjukgymnastisk
behandling av läkare och sjukgymnast. Är orsaken
däremot svaghet i musklerna, kan den dåliga
hållningen rättas enbart genom deltagande i
vanlig svensk skolgymnastik, ev. kompletterad
med speciell hållningsgymnastik. Lärarens
exempel spelar i detta fall en ej obetydlig
roll. O. H-g.

Hårleman-Röhss, Maud, golfspelerska
(f. 1923 28/8), vann SM redan som
18-åring.

Hårleman-Röhss, som representerar
Saltsjöbadens Golfklubb, vann JM 1939 och 41 samt
ställde sistn. år upp i öppna mästerskapet, som
hon också överraskande hemförde. Hon vann
SM även 1942, 44 och 46 och tog, i manlig
konkurrens, Saltsjöbadsskålen 1943. — Hon är även
god slalomåkerska och simhopperska. J-t.

’HÄCKLÖPNING.

Under det andra världskriget har
standarden i häcklöpning sjunkit i större
delen av världen, men efter krigets slut ha
resultaten raskt förbättrats igen.

USA har som vanligt varit ledande på
distanserna 120—220 yards och 110—200 m, där F.
Wolcott 1940—41 visade sig vara den jämte F.
Towns snabbaste häcklöpare som funnits.
Under och efter kriget ha många häcklöpare av
mycket hög klass framträtt, framför allt B.
Cummins, E. Dugger och H. Dillard. På 400 m
och 440 yards hade USA flera goda löpare vid
tiden för krigsutbrottet (segrarresultat i
USA-mästerskapet på 400 m inom parentes): R. V.

Cochran (51,9s 1939), C. Mc Bain (51,6 1940) och
J. W. Smith (52,0 1941). Under kriget var
standarden svag, men 1947 började USA åter få
en rad goda förmågor. Smith visade
utomordentlig form i Sverige och slog Rune
Larsson med tiden 51,8. På 110 m visade A.
Tri-ulzi, Argentina, hösten 1947 världsklass med 14,0.

I Europa ha Sverige och Finland varit
ledande. Bland löpare på 110 m märkas särskilt
svenskarna H. Lidman (i särklass i Europa),
H. Kristoffersson, B. Rendin, G. Risberg och
R. Lundberg, i Finland V. Suvivuo. Enda
konkurrenten av klass på kontinenten har
varit belgaren P. Braekman. På 400 m har
Sverige i Sixten och Rune Larsson, A.
Westman och A. Wallander haft löpare av hög
europaklass, vars enda konkurrenter varit den
utomordentlige finnen B. Storskrubb samt
fransmännen Y. Cros, J. André och J. Arifon.

Häcklöpning 200 m infördes 1940 som valfri
DM-gren i Sverige men utövas alltjämt i
obetydlig utsträckning. I Finland upptogs denna
sträcka redan 1937 på programmet för finska
mästerskapen.

Tävlingsstatistik.

EM 1946 i Oslo.

110 m: 1) H. Lidman, Sverige, 14,6s; 2) P.
Braekman, Belgien, 14,9; 3) V. Suvivuo,
Finland, 15,0; 4) G. Risberg, Sverige, 15,2; 5) E.
Larsen, Danmark, 15,3; 6) H. Maignan,
Frankrike, 15,5.

400 m: 1) B. Storskrubb, Finland, 52,2; 2) S.
Larsson, Sverige, 52,4; 3) R. Larsson, Sverige,
52,5; 4) Y. Cros, Frankrike, 52,6; 5) W.
Christen, Schweiz, 55,4; 6) D. Ede, England, 56,5.

80 m damer: 1) F. Blankers-Koen, Holland,
11,8; 2) L. Gokieli, Ryssland, 11,9; 3) V.
Sjelo-kova, Ryssland, 11,9; 4) A. Iversen, Danmark,
12,3; 5) A.-L. Söfgren, Sverige, 12,4; 6) Matesova,
Tjeckoslovakien, 12,4. — I. Jacobsson, Sverige,
ramlade i försöket och blev utslagen.

Svenska mästerskap.

110 meter.

1942 H. Lidman, Örgryte ................................14,3

1943 H. Lidman, » ................................14,5

1944 H. Lidman, IK Göta ................................14,5

1945 H. Lidman, Rydboholm ........................14,4

1946 G. Risberg, Örgryte ................................15,2

1947 H. Lidman, Rydboholm ........................14,7

400 meter.

1942 S. Larsson, Vikingen, Gbg ....................53,0

1943 S. Larsson, IFK Borås ............................53,4

1944 S. Larsson, » ............................53,2

1945 A. Westman, Sthlms Stud......................53,9

1946 R. Larsson, M. P..........................................53,0

1947 R. Larsson, » ........................................53,1

80 meter damer.

1942 M. Nörklit, MAI ........................................13,0

1943 I. Jacobsson, Norrk. Kv. IK ................13,2

789

790

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/7/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free