Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottens värde, av Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTEN S VÄRDE
IDROTTENS VÄRDE.
Av Åke Svahn.
Är idrott hälsosam? En onödig fråga,
tycka de flesta. Det är väl alldeles
självklart, att idrott och gymnastik är bra
för hälsan! Många människor ha
personlig erfarenhet av den stimulerande och
gynnsamma inverkan en väl avvägd
kroppsrörelse har på både kropp och själ.
Att man kan diskutera den s. k.
stjärnidrottens risker, är en sak
för sig. Att exempelvis en del mycket
hårt tävlande idrottsmän stundom
pressar sin kropp utöver vad som kan anses
vara hälsosamt, är allmänt känt. Se art.
Hälsoregler (bd IV, sp. 105) och
Kroppsövningar (bd IV, sp. 1049). Men att
ifrågasätta, om kroppsövningar över
huvud taget äro hälsosamma,
förefaller de flesta åtskilligt överraskande.
Åtminstone måste väl motionsgymnastik
och motionsidrott göra kroppen gott!
Frågan diskuteras bland läkarna.
De flesta idrottsmän ha säkerligen
aldrig ens ett ögonblick reflekterat över,
om det är nyttigt eller skadligt att idrotta.
Man spelar fotboll och hoppar höjdhopp
för att det är roligt, inte för att det är
hälsosamt, utbildar viljan, stärker
karaktären etc.
Frågan om kroppsövningar äro
hälsosamma eller inte diskuteras emellertid
på fullt allvar bland läkarna, och det
finns vetenskapsmän, som anse, att
gymnastik och idrott inte alls har den
hälso-betydelse, som man i allmänhet vill
tillerkänna dem.
Naturligtvis är denna fråga av mycket
stor betydelse för alla, som syssla med
idrott och gymnastik. Det vore bra
hopplöst för t. ex. en gymnastiklärare — en
man som ägnar hela sitt liv åt
kroppsövningar — att ej vara fullt säker på att
dessa verkligen äro hälsosamma. Hela
hans arbete blir ju då meningslöst. Och
även för den stora hären aktiva
idrottsmän liksom också för de ännu fler, som
gymnastisera eller idrotta för motionens
skull, »för att hålla sig i form», bör det
vara av intresse att något känna till, vad
läkarvetenskapen har att säga i denna sak.
»Att motion är nyttig kan ej vetenskapligt
bevisas.»
Det finns alltså framstående
vetenskapsmän, som anse, att
kroppsövningarnas betydelse för hälsan oerhört
överdrivits. Sålunda säger t. ex. professorn i
gymnastikteori vid Köpenhamns
universitet, J. Lindhard (»Den specielle
gymnastikteori», 3. uppl. 1926—27), att
det är »ett fullständigt obevisat
påstående, att kroppsövningar ha de
hälsosamma verkningar, som man allmänt
antagit». En del läkare uttalar sig ännu
tydligare och skriver, som t. ex. den
amerikanske nobelpristagaren Alexis C a
r-rel (i »Man the unknown», 1935):
»USA:s elitidrottsmän, som åtnjuta alla
det moderna livets förmåner, äga icke
större utsikter till ett långt liv än deras
förfäder. Kanske snarare tvärtom.»
Samma uppfattning möter man hos professor
Göran Liljestrand vid Karolinska
institutet i Stockholm (På skidor 1939):
»Vissa omständigheter tyda på att många
kroppsövningar i stort sett icke öka utan
snarare förkorta livslängden.» Andra äro
försiktigare, t. ex. föreståndaren för
Statens institut för folkhälsan, professor
Ernst Abramson, som skriver
(Tidskrift i Gymnastik 1929):
»Kroppsövningar rätt bedrivna synas på sin höjd
inte vara skadüga.»
Det brukar framhållas av de
vetenskapsmän, som ha den nu nämnda
kritiska inställningen, att o m en del
kroppsövningar har någon hälsobefrämjande
verkan, så beror det på orsaker, som inte
ha med kroppsövningarna som sådana att
göra. Det är nämligen faktorer sådana
som sol, luft, renlighet etc., som göra sitt
inflytande gällande, då kroppen i
samband med kroppsövningarna blir utsatt
för dem.
815
816
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
