- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
823-824

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTEN S VÄRDE

Historiska bevis.

Som det kanske betydelsefullaste
stödet för åsikten att kroppsövningar äro
hälsosamma får dock alltjämt betecknas
den rent personliga erfarenheten hos alla
dem, som mera regelbundet utövat sport
och gymnastik. Ej blott vår tids
människor ha gjort dessa erfarenheter av
kroppsövningarna. I alla tider och i alla
kända kulturer ha kroppsövningarna
ansetts som ett viktigt hälsomedel.

»Linggymnastik» i Kina för 2 500 år sedan.

Redan långt före Kristi födelse använde
t. ex. de kinesiska och indiska prästerna
kroppsövningar för att böta sjukdomar.
I Kina upptecknades sålunda 500 år f. Kr.
ett sjukgymnastiskt system, omfattande
ett stort antal rörelser i förening med
olika andningssätt och avsett att motverka
de rubbningar i
ämnesomsättningssystemet, som blivit en följd av det
stillasittande liv detta gamla kulturfolk förde.

Det kinesiska systemet påminner till den
grad om det som P. H. Ling nära 2 500 år
senare skapade, att en fransk forskare t. o. m.
påstått, att Ling plagierat kineserna, vilkas
system blev känt i Europa i slutet på 1700-talet.
Påståendet är oriktigt, men man måste medge,
att det är bra märkligt, att man i Kina 500
år f. Kr. åstadkom ett gymnastiksystem, som
i stort sett liknar P. H. Lings.

Även japanerna ha sedan urminnes
tider haft en nationell gymnastik, jiu-jitsu,
som utom vissa speciella grepp och
rörelser omfattar idrott, bl. a. löpning, samt
diet- och hygieniska föreskrifter.

Kroppsövningarnas verkliga guldålder
inföll emellertid under antiken. Aldrig i
världshistorien har intresset och
förståelsen för idrott varit större än i det gamla
Hellas på t. ex. 500- och 400-talen f. Kr.
Ihågkommas bör även, att antikens
läkare och vetenskapsmän, vilka i vissa
hänseenden stodo högre än vår tids lärda,
rekommenderade kroppsövningarna som
ett betydelsefullt hälsomedel.

Är erfarenheten värdelös?

Ser man alltså historiskt på frågan,
finner man, att människorna sedan
urminnes tider ansett kroppsövningar
nödvändiga för hälsan. Hur många
generationers erfarenheter det här är fråga om,

är naturligtvis omöjligt att beräkna.
Säkert är endast att de äro oerhört många!

Har då en vetenskapsman i våra dagar
rätt att utan vidare bortse från dessa
generationers samlade erfarenheter?
Förvisso ej! Att det för närvarande kanske
ej kan rent matematiskt bevisas, att
kroppsövningar äro hälsosamma, behöver
ju ej betyda, att det inte i framtiden skall
helt lyckas. Det finns så oändligt mycket,
som inte kan vetenskapligt bevisas men
som ändå är ett faktum. »När
erfarenheten om nyttan av kroppsrörelse så tydligt
pekar åt ett håll», har en svensk läkare
(signaturen »Medicus») sagt, »bör det
tills vidare vara bevis nog. Kanske också
frammana en stilla reflexion över vårt
förnufts begränsning.»

Stjärnidrottens faror.

Det är oomtvistligt, att en del
»idrottsstjärnor» dött i relativt unga år på grund
av hjärtfel m. m. Orsaken torde i de allra
flesta fall ha varit, att de försummat att
»träna ned sig» med tillbörlig omsorg.

Ju hårdare en person tränat och tävlat,
dess starkare krav ställer kroppen på hård
motion. När den aktiva tävlingsbanan är
slut, duger det därför inte att omedelbart
sluta med idrott. Det är nödvändigt att
fortsätta med träningen och endast
successivt minska densamma. Första månaden
efter »uppläggningen» måste träningen
vara ganska hård, nästa månad något
lösare etc. Helt bör han aldrig någonsin
avstå från motion.

Då tämligen hård träning utan
utlösning i form av tävlingar lätt blir tråkig
för en gammal »stjärna», är det ofta
nyttigt att kasta sig in på en ny
idrottsgren, som ger god motion men där tempot
kan varieras efter behag, t. ex. tennis,
skidlöpning i mindre tävlingar,
orienteringslöpning etc. Efter några år räcker
det med måttlig motion i form av t. ex.
bowling, curling, volleyboll, gymnastik,
promenader etc.

Idrotten utvecklar viljelivet.

Naturligtvis har idrotten också en
mycket stor betydelse för våra andliga
funktioner, främst då viljelivet.

815 823

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free