- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
825-826

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottens värde, av Åke Svahn - *Idrottsbad - *Idrottsbladet - *Idrottsbladet - Idrottsfrämjare bland kulturpersonligheter, av Albert Wiberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTT SFRÄMJ ARE BLAND KULTURPERSONLIGHETER

Man har — och med rätta — klagat
över att vår moderna uppfostran är
alltför ensidig. I skolan utbildas hjärnan, i
hemmet känslolivet. Viljelivet däremot
försummas. Här har idrotten en
utomordentlig uppgift att fylla.

En tävling fordrar först och främst
koncentration, förmåga att i ett avgörande
ögonblick överträffa sig själv, en oerhörd
vilja till seger!

Man måste kanske själv ha upplevat,
vad en yttersta kraftansträngning i en
idrottstävling vill säga för att förstå det
fulla värdet av sporten!

»Idrotten är vår tids ridderlighet.»

Slutligen har idrotten också en mycket
stor betydelse för samhället såtillvida, att

den är en avledare för den s. k.
aggressionsdriften, d. v. s. den hos alla
människor djupt rotade driften att hävda sig
gentemot sin omgivning (R. Hentzel,
»Se-mestervett» 1929). Hundratusentals
människor få varje vecka i fredlig tävlan på
idrottsplatserna ett sunt utlopp för sina
inneboende kampinstinkter. Och dessa
idrottsstrider ske under lojala och
ridderliga former och under iakttagande av vad
engelsmännen kalla »sportmanship» och
»fair play».

Om inte idrotten, vars nerv ju är
tävlingen, funnits, skulle säkerligen de
sociala striderna, de ekonomiska konflikterna
mellan samhällsklasserna, varit mycket
blodigare och för hela samhället
förlustbringande.

Idrottsbad. Vid finsk bastu (bd I, sp.
219) äro stenarna, på vilka vattnet hälles
eller kastas, upphettade till 400° eller
däröver.

Ett finskt bastubad betecknas som måttligt,
när vid slagning av löyly (hetluft)
psykrome-terns fuktiga mätare visar 45° C, och starkt,
när den visar 50°, oavsstt bastuluftens verkliga
temp. Ett 10 minuters bad i bastuns
grundtemperatur (50—60° C) motsvarar i
värmeeffekt ett 37—38° vattenbad, en måttlig 45° löyly
ett 39—40° och en stark 50° löyly ett 41,5°
vattenbad.

*Idrottsbladet, Stockholm, utkom 1947
i en medelupplaga på 46 000.

Bland medarbetare på huvudredaktionen,
vilka tillkommit efter 1940, märkas särskilt S.
Benson (Sverker), R. Edvardsson (Edvard), W.
Lyberg (Wolf) och S. Ohlsson (Lången), bland
medarbetare på andra orter i Sverige, utom de
i bd IV nämnda, B. Björnvall (Björn), Umeå,

B. Burman (Urm), Boden, E. Granberg (Egge),
Östersund, och I. Lidholm (Jumpil), Göteborg.
Bland utlandskorrespondenter efter 1940 märkas
W. Stålbrand, Paris, E. Rydbeck, London, Evald
Andersen, Köpenhamn, och W. van Beveren,
Amsterdam.

*Idrottsbladet, Helsingfors, slutade
utkomma från nyåret 1947—48.

I konkurrens med den likaledes
svenskspråkiga Sportpressen var Idrottsbladet Svenska
Finlands officiella idrottsorgan. A. Englund
avgick 1944 som tidningens redaktör och
efterträddes av H. Relander, sora i sin tur 1946
efterträddes av L. Rönnqvist.

Tidningens guldmedalj till Svenska Finlands
bäste idrottsman har efter 1940 tilldelats: 1941
ingen medalj utdelades, 1942 sprintern N.
Kron-qvist, 1943 långdistanslöparen E. Heinström,
1944 cyklisten A. Andersson, 1945
orienterings-löparen J. Gripenberg och 1946
medeldistans-löparen R. Björklöf.

IDROTTSFRÄMJARE BLAND
KULTURPER SONLIGHETER.

Av Albert Wiberg.

I alla tider ha många av kulturlivets
främste, de stora diktarna,
vetenskapsmännen och konstnärerna intagit en
välvillig och förstående ställning till
kroppsövningarna. Ett överraskande stort
antal av den andliga odlingens stormän har

även dokumenterat sig som kännare och
främjare av idrott. Särskilt torde detta
gälla under antiken och renässansen. I
nedanstående översikt har av
utrymmesskäl endast ett fåtal av de
idrottsfrämjande kulturpersonligheterna tagits med.

825

826

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free