- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
831-832

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsfrämjare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTT SFRÄMJARE BLAND KULTURPERSONLIGHETER

tige, promenader m. m. Härigenom började det
ingå i det allmänna folkmedvetandet, att
kroppsövningar voro nyttiga för hälsans
bevarande och fördelaktiga för dess återfående, när
den en gång förlorats.

Propaganda för kroppsövningar bedrevs också
av statsmannen Johan Skytte (1577—1645),
vilken både som ledare för adelsskolan på
Riddarhuset i Stockholm och som Gustaf Adolfs
lärare visade en modern uppfattning av
idrotten som uppfostringsmedel. Tongivande för
många adelskretsar torde statsmannen och
diplomaten Schering Rosenhanes (1609—63)
»Oe-conomia» ha blivit, ehuru detta verk icke
trycktes utan spreds i avskrifter. Rosenhane
ansåg kroppsövningarna vara nödvändiga för
en ung adelsman, och för att man lätt skulle
kunna ha tillgång till dem, rekommenderade
han, att man på varje säteri skulle anlägga
åtminstone en skjutbana, en torneringsbana och
en ridbana. Här kunde även besökande gäster
underhållas på ett värdigt sätt.

Olof von Dalin bildade idrottsförening.

Under 1700-talet fingo kroppsövningarna sitt
stora genombrott. Vad ridning och fäktning
beträffar, torde ->-Carl XII:s (1682—1718)
exempel ha utgjort god propaganda. Skalden oeh
historieskrivaren O. von Dalin (1708—63,
suppl.) grundade 1737 med »Livskvadronen»
vår första idrottsförening, inom vilken man
skulle öva de vanliga ridderliga övningarna,
och G. Ruder (1708—71) pekade på
kroppsövningarnas betydelse för en effektiv
yrkesrådgivning. Den världsberömde naturforskaren
Carl von ->-Linné (1707—78) betonade i sina
föreläsningar idrottens betydelse för hälsan och
nämnde särskilt fäktning och voltige. Även
språkforskaren S. Hof (1703—86) framhöll i sin
studiehandbok för studenter, att de skulle låta
studierna omväxla med kroppsövningar av
olika slag, om de ville bevara sin hälsa.
Behovet av vissa kroppsövningar diskuterades
t. o. m. på frihetstidens riksdagar. På den
bekante hattpolitikern G. Kiermans (1702—66)
initiativ på riksdagarna under 1750-talet
upprättades sålunda en förstå simskola i Sverige vid
Kadettskolan i Karlskrona. Även en annan
hattpolitiker, nämligen A. J. von Höpken,
agiterade för kroppsövningar åt ungdomen, och
han ville härför upprätta en särskild
adelsskola i huvudstaden, en skola, som då skulle
bli en fortsättning av och en arvtagare till den
ovan omtalade riddarhusskolan.

För simkonstens utbredning verkade bl. a. det
av den ekonomiske författaren och
naturvetenskapsmannen Adolf Modéer (1739—99) i viss
mån ledda Patriotiska sällskapet genom
pristävlingar, och Modéer själv utgav en
folkskole-plan, som bland ämnena även upptog
simunder-visning. För simkonstens utbredande och för
simundervisning verkade även professor Jöns
Svanberg (1771—1851) i Uppsala genom sitt
simsällskap, som blev epokgörande för simning-

en i vårt land, och genom ivrig simpropaganda
även i övrigt. För både simundervisning och
fri idrott verkade regeringsrådet G. -^-Halldin
(1741—1813, suppl.), som anordnade de första
egentliga friidrottstävlingarna för allmogen,
och ekonomen J. ->-Fischerström (1735—96.
suppl.), som framför allt genom sin
föreläsning i Vetenskapsakademien 1794
aktualiserade idrottsproblemet och propagerade för
idrottens utbredning och idrottsplatsers
upprättande, särskilt vid de stora städerna. Även
bland diktningens män möta vi främjare av
idrottsintresset. Sålunda besjöng skalden på
modet C. G. af Leopold (1756—1829) i sitt
vinterkväde norrlänningarnas skidåkning.

Geijer och Tegnér idrottsskildrare.

Under 1800-talet blev idrottsintresset än mera
utbrett, vartill gymnasiarken och skalden P.
H. ->Ling (1776—1839) i hög grad bidrog genom
sin tändande och eldande personlighet och sin
gymnastiska verksamhet. Påverkade av Ling
voro historikern E. G. ->-Geijer (1783—1847,
suppl.), som själv var framstående skridskoåkare
och simmare och besjöng idrotten i sina dikter,
och skalden Esaias Tegnér (1782—1846), som
särskilt i sin »Frithiofs saga» upptog
idrottsliga motiv till behandling. Eftersom denna
diktcykel blev vida spridd bland alla folklager,
blev den i bästa mening god idrottspropaganda.
Av största betydelse för Ling och hans gärning
blev även det positiva intresse för gymnastik
och idrott, som visades av skolmannen C. U.
Broocman (1783—1812), Svenska akademiens
sekreterare, författaren B. von Beskow (1796—
1868), och politikern och rektorn G. A.
-^Silverstolpe (1772—1824), alla män som genom sin
ställning eller genom sina skrifter verksamt
bidrogo till propagandan för en bättre fysisk
fostran. Även författaren A. A. Afzelius (1785
—1871) och biskopen K. A. Agardh (1785—1859)
gjorde insatser av största värde, den
sistnämnde kanske främst genom sina
Pestalozzi-översättningar och som tongivande
kulturpersonlighet.

Publicister propagerade.

Idrottspropagandan under 1800-talets
mellersta decennier och senare hälft erhöll
betydande stöd från tidningspressen. Därvid torde
i främsta hand böra nämnas sådana
tidningschefer som L. J. Hierta (1801—72, suppl.) i
Aftonbladet, A. ->-Sohlman (1824—74) i samma
tidning och S. A. Hedlund (1821—1900) i
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Till
idrottens popularisering bidrogo författare och
skalder även under denna tid. Man kan
särskilt nämna J. Nybom (1815—89), som är bekant
bl. a. för sin Simmarens sång, samt August
Blanche och Frans Hedberg, vilka icke så sällan
uppträdde med tillfällighetsvers vid de större
idrottsfesterna, särskilt vid de stora
simevene-mangen.

Under århundradets senare hälft erhöll id-

831

Tryckt 27/r 48

832

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free