- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
833-834

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsfrämjare bland kulturpersonligheter, av Albert Wiberg - Idrottsförening, av Sven Thunvik och Pontus Lindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSFÖRENING

rottspropagandan och den gymnastiska
verksamheten värdefullt stöd från sådana betydande
skolmän som folkskolechefen i Stockholm C. J.

Meijerberg (1816—1903, suppl.) och
direktören O. A. -^Salomon (1849—1907) på Nääs,
vilken sistnämnde genom godsägaren A.
Abrahamsons (1817—98) ekonomiska insatser sattes i
stånd att göra sin banbrytande gärning i
uppfostrans tjänst. Även vetenskapsmän togo
betydande del i idrottsverksamheten och
propagandan. Bland dem kunna nämnas
professorerna i Uppsala N. G. ->Kjellberg (1827—93,
suppl.) och A. F. ->-Holmgren (1831—97, suppl.).
Av betydelse blev även den rika förståelse,
som kom idrottsrörelsen till del från furstliga
personer, såsom Carl XIV Johan (1763—1844)
och kronprins Carl August (1768—1810).

Kungahuset i spetsen.

1900-talet präglades av stort och allmänt
idrottsintresse hos alla samhällslager upp till
tronen. Gustaf V har varit aktivt utövande
idrottsman liksom kronprins ->-Gustaf Adolf och
dennes söner, prinsarna ->-Gustaf Adolf och

Bertil. — Industrimännen ha flerstädes
förstått idrottens betydelse som uppfostrings- och
hälsofaktor för arbetarstammen. Efter ansatser
redan på 1820-talet av bruksägaren J. -+-Wærn
(1799—1868, suppl.) började flera industrichefer
intressera sig för sina arbetares fysiska
välbefinnande genom idrottsliga anläggningar.
Som exempel härpå kan särskilt nämnas, vad
industridynastien Göransson i Sandviken gjort
i detta hänseende liksom direktör J. S.
->-Edström (f. 1870) i Västerås. Även
vetenskapsmän och läkare visa fortfarande det största
intresse för idrotten. Såsom exempel bland
många kunna anföras professor K. B.
Wiklund (1866—1934), samtidens främste
skidfor-skare, och professor A. G. Bodman (f. 1875),
forskare i svensk simnings historia. — Så har
idrotten och idrottspropagandan ingått som ett
levande element i svensk kultur och i svensk
ungdoms uppfostran.

Om skönlitterära författare, som i sina
arbeten mer eller mindre utförligt använt sporten
som motiv eller inflätat sportsliga episoder, se
även art. Sportlitteratur, bd VI, sp. 510 ff.

IDROTTSFÖRENING.

Av Sten Thunvik och Pontus Lindberg.

På många håll i utlandet, särskilt i
Sydamerika, Ungern och Italien, äro
idrottsföreningarna av en helt annan
storleksordning än i Norden.
Medlemsantalet går ofta upp till ett 10 000-tal, i
Sydamerika stundom till över 20 000
(speciellt de stora roddklubbarna). Många
föreningar ha magnifika
sportanläggningar med klubbhus av hotellstorlek, och
motionsidrotten intar stor plats. Flertalet
dylika storklubbar äro mycket mångsidiga
och ha sektioner för de flesta idrotter,
dock ej motor-, skytte- eller hästsport.

I USA förekomma sällan
idrottsföreningar i europeisk mening. Skolor,
universitet och korporationer bedriva den
mest livaktiga idrotten, och de
världsberömda klubbarna som t. ex. New York
AC, Lake Shore AC i Chicago, Olympic
Club i San Francisco etc. äro vanliga
sällskapsklubbar av anglosachsisk typ,
vilka som förströelse för medlemmarna ha
en liten aktiv avdelning på några tiotal
stjärnor, som skaffas från universitet

eller skolor. Dessa få vara medlemmar
endast så länge de äro av stjärnklass.
Klubbens medlemmar i övrigt bedriva
icke idrott annat än för motion, möjligen
tennis eller golf även i tävlingssyfte. De
magnifika klubbpalatsen ha vanligen
motions- och simhallar.

En specialform äro de stora
professionella klubbarna i Storbritannien, USA
m. fi. länder, vilka i verkligheten äro
antingen aktiebolag eller också tillhöra
någon enskild person, som driver
»klubben» rent affärsmässigt.

I Sverige tillhör huvudparten av
idrottsföreningarna Riksidrottsförbundet
eller motsvarande riksorganisationer (för
resp. skytte, motor, segling och ridsport).
Idrottsföreningar ha emellertid också
bildats inom t. ex. nykterhets- och
jord-brukarorganisationer samt inom politiska
och kyrkliga organisationer. En
särställning i organisatoriskt hänseende inta
de s. k. korporationsidrottsföreningarna
(->Korporationsidrott, suppl.).

833

27—NFS. Suppl.

834

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free