- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
837-838

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsförening, av Sven Thunvik och Pontus Lindberg - Världens äldsta idrottssammanslutningar - Hur en svensk RF-förening arbetar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSFÖRENING

Norges första förening var
Turn-foreningen i Oslo, bildad 1855.

Finlands första idrottsklubbar voro
Helsingfors Turnförening och Helsingfors
Skridskoklubb, båda bildade 1875. Den
senare hade 1885 icke mindre än 1700
medlemmar och kan betecknas som
Nordens första storklubb.

Sveriges äldsta idrottsförening har man
länge ansett vara Upsala Simsällskap.
Med viss rätt kan dock ->Livskvadronen
av 1737 (suppl.) betraktas som en
föregångare, liksom Knutsgillena, av vilka
det i Malmö — med traditioner från
1300-talet — anordnade bågskyttetävlingar
(fågelskytte) vid sin årliga
högtidssammankomst. Äldst bland Sveriges
nuvarande »storklubbar» äro Gefle IF (1882)
och Örgryte IS (1887).

Den äldsta kvinnliga idrottsföreningen
i Sverige var sannolikt Fruntimmers
Skridskoförbundet i Stockholm, stiftat
1865. Bland ännu verksamma
idrottsföreningar för kvinnor är den äldsta
Gymnastikföreningen Sköldmön i Göteborg,
stiftad 1882. s. T.

Hur en svensk RF-förening
arbetar.

Initiativtagarna till föreningen rekvirera
från RF:s kansli, Strömsborg, Stockholm,
ansökningsblanketter och stadgeförslag samt
kallar intresserade till ett sammanträde. På detta
väljes styrelse, antas stadgar och namn för
föreningen samt fattas beslut att söka inträde
i RF.

Ansökan därom jämte namn och
stadgeförslag insändas till det distriktsförbund
föreningen kommer att tillhöra f. v. b. till
Riksidrottsförbundet efter avgivet yttrande.
Samtidigt insändes till RF årsavgiften (20 öre per
medlem, för skolföreningar 10 öre).

När föreningen fått meddelande om att den
är antagen, får den rätt att vara med i den
organiserade idrotten, får föra sin talan på
distriktsförbundsmöten, söka anslag och
anordna tävlingar och märkesprov. För att få
anordna eller delta i allmänna tävlingar i
specialidrotter (t. ex. fotboll) fordras utom
anslutning till RF även anslutning till det
specialförbund, som leder specialidrotten i
fråga (t. ex. Svenska Fotbollförbundet).

Idrottsföreningens uppgift
är att utbilda goda idrottsmän, främja ett gott
kamratskap och verka för höjande av
medlemmarnas kroppsliga och andliga fostran.

I en idrottsförening finnas i allmänhet tre
kategorier medlemmar: ungdom, som skall
utbildas till goda idrottsmän och som behöver
både kroppslig och andlig fostran;
tävlingsidrottsmän, som skola ges tillfälle att tävla och
göra propaganda; motionsidrottsmän, som skola
beredas tillfälle till lämplig hälsobefrämjande
idrott och trevlig samvaro inom föreningens
ram. Inom varje kategori finnas ofta både
manliga och kvinnliga.

För att kunna genomföra denna uppgift
beräknas en förening av medelstorlek behöva en
ledare för varje femtal medlemmar.

Idrottsföreningsmötet.

På föreningsmötet har varje enskild medlem
möjlighet att påverka utformningen av sin
förenings arbete. Mötets viktigaste uppgifter
äro att välja styrelse och sektioner, bestämma
deras instruktioner och granska deras arbete;
välja in nya medlemmar i föreningen; vara
sammanhållande, livgivande och fostrande i
arbetet samt diskutera viktiga frågor.

Styrelsen.

I en relativt stor förenings styrelse böra
förutom ordförande, sekreterare och kassör även
ingå representanter för de olika sektionerna.
I sådant fall bör ett arbetsutskott på 3—5
ledamöter tillsättas för att sköta de löpande
ärendena.

Styrelsen bör leda arbetet i stort. Dess
uppgift är att infordra och granska de olika
sektionernas arbetsplaner, övervaka att respektive
arbetsplaner och instruktioner följas, alltid
vara redo att gripa in, där så erfordras, samt
samordna sektionernas ekonomi (ev. genom
klubbens huvudkassa).

Sektionsstyrelserna.

Sektionsstyrelser böra tillsättas i varje större
specialidrott, som föreningen utövar, och
dessutom är det ofta lämpligt att tillsätta särskilda
styrelser för ungdomsidrott, motionsidrott och
damidrott (där sådan utövas) samt kommittéer
för förströelseverksamhet.

En sektionsstyrelse bör utarbeta förslag till
arbetsplan och budget och inlämna förslagen
till styrelsen för granskning och godkännande;
föra förteckning över medlemmarna inom
sektionen och indela dessa i lag, tävlingsklasser
etc., utse tränings- och lagledare samt
eventuellt andra funktionärer, enligt den antagna
arbetsplanen organisera och leda instruktions-,
tränings- och tävlingsverksamheten samt föra
förteckning över och väl vårda den materiel
som förvaltas.

Medlemsvården.

En förenings verksamhet bör bedrivas på ett
sådant sätt, att varje medlem känner, att det
är en förmån att få vara medlem. Fördelarna
måste vara så stora, att skyldigheterna icke
kännas betungande. Föreningens arbete måste
därför utformas så, att alla medlemmar få till-

837

838

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 23:18:22 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free