- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
851-852

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiansk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDIANSK KLUBBA

ren inteckning i ett originellt vandringspris,
den 1936 uppsatta Borg-Werner Trophy, en
imponerande silverpokal, dekorerad med
samtliga segrares porträtt.

Segrare efter kriget ha varit: 1946 G. Robson,
Thorne Special, 184,782 km/tim.; 1947 M. Rose,
Blue Crown Special, 187,224.

*Indiansk klubba. Klubbor av olika
vikt ha länge använts i
kvinnogymnastiken på kontinenten och i USA.
Övningarna utföras rytmiskt efter musik,
varvid klubborna förstärka
pendelkraften. Under senare år har gymnastik med
klubbor vunnit anhängare även i Sverige,
främst inom kvinnogymnastiken.

Industrigymnastik kallas en kort
gymnastiklektion (c:a 5 min.) inlagd under
arbetstiden och utförd på själva
arbetsplatsen. Den avser att motverka den
hopsjunkna arbetsställningen genom
ryggrätande rörelser och genom
avspänning av de muskelgrupper, som mest
tagas i anspråk under arbetet. Den ger
också deltagaren en utomordentligt
värdefull psykisk avkoppling. — Bild på pl.
vid art. Gymnastik, suppl.

Industrigymnastiken är ingen modern
uppfinning. Man vet att redan på P. H.
Lings tid förekom gymnastik för
smederna vid Adolfsfors bruk i Värmland,
vilket framgår bl. a. av en tavla av
konstnären Thor Fagerkvist 1823 (i
Nationalmuseum i Stockholm). Brukets ägare,
löjtnant Jonas Waern, hade under sin
kadettid på Karlberg haft P. H. Ling som
lärare. De impulser han fått av denne
omsatte han sedan på sitt bruk och ledde
själv gymnastiken med smeder och
brukspojkar.

Den första industri, som tog upp denna
gymnastik, var skofabriken Oscaria i Örebro 1926.
Det dröjde emellertid in på 1940-talet, innan
exemplet följdes av andra industrier. Ett
verkligt genombrott fick industrigymnastiken 1945,
då Svenska Gymnastikförbundet och Svenska
Korporationsidrottsförbundet gemensamt
anordnade ledarkurser för denna speciella form
av gymnastik. Ärligen ha sedan anordnats
kurser, till vilka industrierna kunna sända sina
egna anställda för att få dem utbildade till
ledare. Det har dock visat sig lämpligast, att
ett företag anställer en utomstående, som helt
ägnar sig åt gymnastiken.

Industrigymnastiken är i allmänhet förlagd
till eftermiddagen och pågår alla arbetsdagar
utom lördagar. Manliga och kvinnliga gymnas-

tisera tillsammans och för öppna fönster,
varigenom arbetslokalen samtidigt effektivt
vädras. Rörelserna, som ofta utföras till
uppiggande grammofonmusik, få icke vara av sådan art,
att deltagarna komma i svettning, enär
arbetet skall kunna upptagas omedelbart efter
gymnastikens slut.

I Sverige, som är föregångslandet på
området, ha omkr. 30 företag tagit upp
industrigymnastik, vilket innebär, att minst 10 000 anställda
dagligen gymnastisera på arbetsplatserna.

E. L-d.

*Inriggare. År 1945 byggdes i Sverige
för första gången en inriggad fyra med
bordläggning av kryssfaner och i
kra-vellbyggt utförande, kallad »Folkfyran»
bl. a. därför att den blir billigare i
utförande än den klinkbyggda typen. Den
följer i övrigt den skandinaviska regeln.

Folkfyran konstruerades av ing. Bo
Tebe-lius, bygges av Ramsövarvet och kan anses
som en utveckling av den inriggade fyran.
Alla fyra roddplatserna ha exempelvis gjorts
lika, slitstyrkan förefaller vara större, vikten
kan nedbringas m. m. Beräkningar ha visat,
att kravellbyggda inriggare äro snabbare. Efter
praktiska släpförsök utförda av Svenska
Rodd-förbundet 1947 bestämde förbundet, att
»folkfyran» för att på SM få starta bland de
klinkbyggda fyrorna måste belastas med 25
kg. Inriggare i kravellbyggt utförande
tillverkas t. v. endast i Sverige. G. N-ll.

Inskjutning ->- Armégevär, bd I, sp. 257.

^Insulander, Sten, avgick 1946 men
blev 1947 åter ordf. i Svenska
Cykelförbundet och är sedan 1947 även ordf.
i Nordiska Cykelförbundet.

^Internationale Studienkommission für
den motorlosen Flug (förk. ISTUS)
upphörde under krigsåren. Dess
arbetsuppgifter ha delvis övertagits av
->Fédéra-tion Aéronautique Internationale (suppl.).

Sålunda kommer F. A. I. att i fortsättningen
bl. a. handha utdelningen av segelflygets
internationella kompetenstecken, Silver-C- och
Guld-C-diplomen.

Internationella 5 m-pokalen, off. The
International Five Metre Cup of the
Scandinavian Yacht Racing Union, är en
ständig vandringspokal, som uppsattes av
Nyländska Jaktklubben i Helsingfors
1938 för att stimulera intresset för en
båtklass, som just börjat bli populär och
som behövdes, då 6 m R-klassen blivit
mycket dyrbar vid byggande och segling.

Tävlingen är öppen för alla länder, men
endast en båt från varje land får anmälas. Del-

851

852

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free