- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
869-870

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTSKYTTE

och 21. Walter Jakobsson blev dessutom
individuell mästare 1910 och 11,
Ludo-wika 1917.

Walter Jakobsson är utom president
även verkst. dir. i Helsingfors
Skridskoklubb, för vilken paret Jakobsson gjort
mycket betydande insatser.

*J AKTLAGAR.

Den 1938 stadfästa »Lagen om rätt
till jakt» har under senare år undergått
vissa förändringar.

Sålunda ändrades 1942 de delar, som berörde
straff för brott mot jaktlagen, sedan dessa
inarbetats i den nya allmänna strafflagen.

Är 1943 tillkommo bestämmelser om utvidgad
rätt att nattetid fälla hare i Skåne och på
Gotland (utsträcktes 1944 till att även gälla
Halland) samt att fälla hare inom fruktodling
och plantskola (-^-Harjakt, suppl.), om rätt att
förfölja och döda björn (-^-Björnjakt, suppl.)
och lo (->-Lojakt), om rätt att i vissa fall döda
skadegörande fridlysta rovfåglar, stor- och
småskrake samt häger, och slutligen om vissa
ändringar i fråga om licens jakten på älg.

Användande av mynningsladdare vid jakt
förbjöds 1944, och vidare inskränktes då
användande av luftgevär och -pistol till gård och
trädgård för dödande av vissa uppräknade
skadegörande djur.

År 1947 gjordes en del betydelsefulla
förändringar och tillägg. Sålunda förbjöds fångst
med snara i Norrbottens och Västerbottens län
16/ii—28/2, i Jämtland Vi—28/2 (->Snara, bd VI).
Fältdressyr av stående fågelhund är tillåten
Vj—15/ä, ett medgivande som länge
eftersträvats av jägare och hunddressörer. Vidare ha i
fråga om älgjakt omfattande tillägg och
ändringar gjorts i syfte att snabbt kunna minska
älgstammen inom områden, där den gör skada.
Även årskalvar kunna där få skjutas. Den
särskilda jakttiden för älg bör i allmänhet ej
utsträckas över en månad (för kronhjort två)
och ej börja före den allmänna jakttiden.
Slutligen stadgas bl. a. att för områden, där svår
skadegörelse förekommer, en »älgskadenämnd»
skall tillsättas. Inom s. k. »lövskogsområde»
får älg jagas hela året.

Av stor betydelse för jaktvårdsarbetet ha
vidare varit några av högsta domstolen fällda
domar, som fått prejudicerande betydelse och
bl. a. gått ut på att ge ökat skydd åt
jaktvår-dad egendom (-^-Viltvård, bd VI). B. B.

•JAKTSKYTTE.

Bristen på ammunition för
lerduve-skjutning under andra världskriget vål-

lade stora svårigheter. Sålunda inställdes
i Sverige SM 1942 och 43.

Den första VM-tävlingen efter kriget
anordnades 1947 i Stockholm. Sverige
vann där alla tre lagskjutningarna och
två av de individuella mästerskapen.

VM i Stockholm 1947.

Lerduveskytte (46 deltagare från 10 länder):

1) H. Liljedahl, Sverige, 285 tr.; 2) K. Kleberg,
Sverige, 276; 3) S. A. Ghaleb, Egypten, 276. —
Lag: 1) Sverige (H. Liljedahl, C. Palmstierna,
K. Kleberg, N. Högfeldt) 737 tr.; 2) Egypten
713; 3) Finland 681.

Löpande hjort, enkelskott (28 deltagare från
5 länder): 1) O. Sköldberg, Sverige, 203 p; 2)
Y. Miettinen, Finland, 199; 3) Th. Kockgård,
Sverige, 198. — Lag: 1) Sverige (O.
Sköldberg, Th. Kockgård, O. Mirowsky, H.
Liljedahl, G. Tranefors) 593 p; 2) Finland 562; 3)
Norge 554.

Löpande hjort, dubbelskott (22 deltagare
från 3 länder): 1) H. Aasnaes, Norge, 197 p;

2) H. Liljedahl, Sverige, 196; 3) Th. Kockgård,
Sverige, 194. — Lag: 1) Sverige (H. Liljedahl,
G. Edman, O. Sköldberg, Th. Kockgård, O.
Mirowsky) 747 p; 2) Norge 736; 3) Finland 700.

Svenska mästerskap.

Tävlingarna anordnas sedan 1943 av
Svenska Sportskytteförbundet.

Internationellt lerduveskytte.

Segrare ha varit: 1942 och 43 Ingen tävling;
1944 G. F. Lundgren 138 tr.; 1945 K. Kleberg
138; 1946 N. Högfeldt 141; 1947 H. Liljedahl 142.

Skeet.

Tävlingen utökades 1947 med 50 duvor.

Segrare ha varit: 1942 och 43 Ingen tävling;
1944 H. Liljedahl 46 tr.; 1945 K. Kleberg 46; 1946
E. V. Norman 47; 1947 C. Starwing 97.

Hjortskytte.

Enkelskott: 1942 A. Axen 158 p; 1943 Bror
Nilsson 161; 1944 O. Sköldberg 166; 1945 H.
Liljedahl 159; 1946 O. Mirowsky 160; 1947 O.
Sköldberg 169.

Dubbelskott: 1942 O. Sköldberg 298 p; 1943
O. Sköldberg 312; 1944 H. Liljedahl 307; 1945 H.
Liljedahl 319; 1946 O. Sköldberg 304; 1947 O.
Sköldberg 329.

Bästa mästerskapsresultat av svensk i
dub-belskottserie är 91 p, nått i Göteborg 1945 av
Th. Kockgård.

Svenska Jägareförbundets
jaktskytte-mästerskap.

Segrare ha varit: 1942—44 Ingen tävling; 1945
Rune Jansson, Hällefors, 138 p; 1946 Ingen
tävling; 1947 Gert Andersson, Fagersta, 129 p
(skjutningen omfattade endast löpande älg,
löpande rådjur och lerduvor).

-*-

869

870

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free