- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
893-894

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Järvinen - Järvinen, Alex - *Jättesväng - *Jönköping - *Jönköpings läns Skytteförbund - Jönköpings-Postens guldmedalj - Jönsson, Egon - Jönsson, Sven - *Jörgensen, Oscar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÖRGEN SEN

är numera butiksföreståndare i Kervo.
Han deltog ännu 1947 i tävlingar i
spjutkastning (fyra i finska mästerskapet och
i Finlands årsstatistik på 65,97 m) och
har sammanlagt deltagit i 16
landskamper, d. v. s. mer än någon annan finsk
friidrottsman.

Järvinen, Alex, finsk brottare (1884
—1921), köpman, anses av bl. a. den finske
experten H. Lehmusto som den bäste
finske tungviktare som funnits.

Järvinen, som var omkr. 187 cm lång och
vägde 105 kg, kastade 1910 i Helsingfors
danske VM-segraren (1906) S. M. Jensen och blev
s. å. tvåa i finska mästerskapen efter A.
Lindfors. Han vann 1911 överlägset såväl finska
som ryska mästerskapen samt VM och blev
därefter professionell. Som yrkesbrottare
kastade han bl. a. den berömde estländaren A.
Åberg. E. M-a.

*Jättesväng, gymnt., kallas en rörelse i
räck, där gymnasten med sträckta armar
och rak kropp pendlar runt räcket. Den
utföres såväl framåt (övertagsjättesväng)
som bakåt (undertagsjättesväng).

För att erhålla den fartökning, som erfordras
för att fullborda en sväng från och till
hand-stående på räcket, kan man förfara på olika
sätt. Det mest kraftbesparande består i en
lindrig böjning (pikering) i höfterna under
den uppåtgående delen av rörelsen och
sträckning, när man passerar jämviktsläget i
hand-stående. K. Th-n.

* Jönköping har under 1940-talet
framför allt gjort sig känt genom den
rekordartade uppmarsch, som Jönköpings Södra
IF (st. 1922) gjort i fotboll.

Klubben vann div. IV, III och II i följd, den
sistnämnda med vinst i samtliga 18 matcher,
och kvalificerade sig därpå 1945 till div. I efter
tre matcher mot Tidaholms GIF. Sedan
klubben 1946 nedflyttats till div. II, vanns denna
påföljande vår, och efter kval.-seger mot
Ludvika Ffl nåddes åter div. I. Mest kända
spelare ha varit: C. »Timpa» Simonsson, Fred
Andersson, I. (Augustsson) Eidefjell, G.
Lindstrand samt (från 1947) R. Ödéhn (tidigare IF
Elfsborg). Klubben har även stadens bästa
handbollslag (div. II) samt har genom
medlemmarnas eget arbete byggt en utmärkt
frilufts-gård, Odinslund, på Stadsberget med banor för
fotboll, tennis och miniatyrgolf.

Jönköpings AIF:s främsta idrottsmän ha
varit häcklöparen G. Risberg (nu i Stockholms
Stud. IF), höjdhopparen R. Björk samt från
1948 löparen Rune Gustafsson (Värnamo). Lä-

roverket vann allsvenska skolturneringen i
handboll 1946 och 47.

Livaktig frivillig gymnastik 1825—50.

Uppgiften om en gymnastikinrättning i
Jönköping redan 1815 beror på ett tryckfel i O.
Hedenstiernas bok »Jönköping förr och nu».
Gymnastikföreningen och gymnastikhuset
tillkommo först 1825—26. Här bedrevs frivillig
gymnastik till på 1850-talet. Det märkligaste i
denna Jönköpings frivilliga gymnastik är, att
man upptog också kvinnogymnastik på
programmet från vårterminen 1841.

De mest betydande gymnastikledarna före
seklets mitt voro löjtnant C. A. Ström (1826—
28), hovrättsauskultanten P. Holmertz (1829—
31), löjtnant C. U. Canterström (1832—36) och
kollega J. M. Rosengren från 1836. Den
sistnämnde upptog gymnastik för kvinnor på
programmet. — Litt.: A. Wiberg, »Gymnastikens
uppkomst i Jönköping» i Mäster Gudmunds
gilles årsbok 1945. A. W-g.

*Jönköpings läns Skytteförbund.

Förbundsmästare i
skolskjut-ni n g: 1942 C. Gustafsson, Norrahammar; 1943
—45 G. T. Gustafsson, Eksjö; 1946 K. Stenkil,
Jönköping; 1947 Eilert Jansson, Jönköping.

Jönköpings-Postens guldmedalj utdelas
sedan 1938 för årets bästa småländska
idrottsprestation. Medaljen har tillfallit:

1938 löparen O. Bruce, 1939 fotbollsspelaren
E. Malm, 1940 tyngdlyftaren Reinhold
Pettersson, 1941 bandyspelaren N. Bergström, 1942
spjutkastaren Gunnar Pettersson, 1943 löparen
Rune Gustafsson, 1944 skytten G. T. Gustafsson
samt fotbollsspelaren C. Simonsson, 1945
orienteraren S. Davidsson, 1946 Jönköpings
Rodd-sällskap, 1947 höjdhopparen R. Björk.

Jönsson, Egon, fotbollsspelare (f. 1921
8/io), distributionsbiträde i Malmö,
deltog 1946 två gånger i landslaget.

Jönsson, som är en snabb och chanstagande
ytter, började som junior i Malmö FF och
spelade h. y. i klubbens lag, som vann Allsvenska
serien 1944 samt cupen 1944, 46 och 47. Han har
även tävlat i brottning och boxning. P. B.

Jönsson, Sven, handbollsspelare (f.
1918 ls/3), minmontör i Karlskrona,
deltog i IFK Karlskronas lag, som 1944—45
hemförde segern i div. I.

»Munken» Jönsson är en av Sveriges bästa
målskyttar och har 1941—46 med växlande
framgång spelat tio landskamper som ytter- och
centerforward. W. L-g.

*Jörgensen, Oscar, dansk
fotbollsspelare, har t. o. m. sept. 1947 spelat 28
gånger i landslaget.

893

894

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 23:18:22 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free