- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
899-900

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kanotmärken - Kanotsegling - *Kanotsport - Nordiska mästerskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANOTMÄRKEN

*Kanotmärken.

Paddlarmärket för herrar erhålles
i guld även av den, som förut erövrat
silvermärket och efter fyllda 32 år (förut 38 år)
fullgör prov för detsamma.

Fr. o. m. 1946 kan paddlarmärket erövras av
ungdom (lägst 16 år) och juniorer med följande
prov: för bronsmärke 500 m på högst 2m 55s
och 5 000 m på högst 33m, för silver samma
distanser på 2m 55s och 31m och för guld 2m 45s
och 29m.

Paddlarmärket för damer erhålles
i brons för 500 m på 3m 30s och 5 000 m på
36m 30s, i silver för resp. 3m20s och 34m 30s
och i guld för resp. 3ml0s och 33m 30s. Efter
fyllda 30 år erhålles guldmärket även av den,
som förut erövrat silvermärket och fullgör
prov för detsamma.

Elitmärket kan erövras endast av den,
som förut erövrat guldmärket. För damer är
provet 500 m på 2m 35s och 5 000 m på 28m 30s.

Poängmärket, »Stora Grabbarnas
märke» utdelas för 10 poäng enligt bestämmelserna
i bd IV sp. 676 med följande ändringar:
andra-placering i VM ger 2 p, andraplacering i EM
och vid SM i enmanskanot 1 p. För seger vid

SM i enmans- eller tvåmanskanot (K-l resp.
K-2) erhållas 2 p.

Poängmärket har till 1948 utdelats till
följande 21 paddlare (poängsumman sist):

Gert Fredriksson, Nyköpings KK ....................43

Lennart Klingström, Brunnsvikens KK––––26

Maj-Britt Ek, Lidköpings KF ............................23

Hans Berglund, Brunnsvikens KK..................20

Karl Widmark, Västerås KF ..............................19

Bengt Berndtsson, KK Glid, Uppl.-Väsby .. 15

Gunnar Johansson, KK Glid, Uppl.-Väsby . 14

Gustaf Larsson, Västerås KF..............................14

Manne Karlsson, Uppsala KF ............................13

Kurt Skogfeldt, Mariehälls KK ........................12

Evald Andersson, Eskilstuna KS ........................11

Karl Hellstrand, Stockholms KK......................11

Lilly Jäppinen, Stockholms PK ........................11

Töre Roos, Västerås KF ........................................11

Nils Wallin, Västerviks KK ................................11

Erik Bladström, Västerviks KK ........................10

Arne Bogren, Brunnsvikens KK ........................10

Bror Grahn, Halmstads KK ................................10

Erik Helsvik, Stockholms KK ............................10

Sixten Jansson, KS Ägir, Uppsala ....................10

Eian Thun, Lidköpings KF ..................................10

Kanotsegling -^-Segelsport, suppl.

♦KANOTSPORT.

Sveriges kanotister voro liksom alla
andra idrottsmän ganska isolerade under
krigsåren, men kontakten med de
nordiska grannarna uppehölls i någon mån
i form av landskamper. Nordiska
mästerskapen, vilka höllos första gången
1939, återupptogos dock ej förrän 1946.
Sverige torde f. n. vara världens absolut
främsta kanotland. Sverige har sålunda
klart besegrat Belgien, Holland och
Ungern i landskamper, och vid NM i Odense
1946 och i Vaxholm 1947 tog Sverige
lejonparten av titlarna. Dessutom ha svenskar
med framgång tävlat i Tjeckoslovakien.
Gert Fredriksson är en värdig
efterträdare till den dubble världsmästaren Karl
Widmark och har under femårsperioden
1943—48 endast blivit slagen ett par
gånger — då på grund av roderskada.

På försommaren 1946 tog Svenska
Kanotförbundet initiativet till en
internationell kanotkongress på Bosön för
reorganisation av det internationella
förbundet (-^-Kanotförbund, suppl.).

Nordiska mästerskapen.

Odense 1946.

Enmanskanot, 1 000 m: 1) G. Fredriksson, Sv,
4m34,5s; 2) K. Wires, Fi, 4.36; 3) E. Hansen,
Da, 4.37,1.

Enmanskanot, 10 000 m: 1) G. Fredriksson, Sv,
49m 23,7s; 2) B. Jensen, Da, 49.30; 3) K. Wires,
Fi, 50.24.

Tvåmanskanot, 1 000 m: 1) H. Berglund—L.
Klingström, Sv, 4m4,3s; 2) L. Ranta—N. Rehn,
Fi, 4.10,5; 3) B. Grahn—Helmer Johansson, Sv,
4.11,4.

Tvåmanskanot, 10 000 m: 1) H. Laursen—G.
Christensen, Da, 45m 22,4s; 2) A. Christensen—
F. Rasmussen, Da, 45.25 ; 3) H. Berglund—L.
Klingström, Sv, 46.15,3.

Enmanskanot, damer, 600 m: 1) Lilly
Jäppinen, Sv, 3m37,2s; 2) Aune Jansson, Fi, 3.38,4;
3) Lisa Berglund, Sv, 3.41,8.

Tvåmanskanot, damer, 600 m: 1) Grethe
Christensen—Bodil Svendsen, Da, 3m; 2) Urda
Boström—Aune Jansson, Fi, 3.01,3; 3) Lilly
Jäppinen—Linnéa Hjärne, Sv, 3.08,5.

Vaxholm 1947.

Enmanskanot, 1 000 m: 1) G. Fredriksson, Sv,
4m 34,2s; 2) B. Grahn, Sv, 4.42; 3) H.
Aker-feldt, Fi, 4.44,4.

899

900

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/7/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free