Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsson, Henry - Carlson, Herman - Karlsson, Lars - Karlsson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSSON, GUNNAR
lade han h. y. mot Holland och v. i. mot
Österrike.
»Garvis» Carlsson debuterade i Falköpings
AIK och kom 1939 till AIK i Stockholm, där
hans sällsynta snabbhet, goda bollbehandling
och påpassliga chanstagning snart förde honom
upp i den svenska eliten. Trots sin ringa
kroppslängd är han en robust och oöm spelare,
och genom sitt »optimistiska» och pigga
spelsätt har han blivit en av den svenska
fotbollens största »folkhjältar». Under sin västgötatid
var han god brottare i bantamviktsklassen och
bl. a. juniormästare 1939 i Västergötland.
P.B.
Carlson, Herman, ishockeyspelare
och idrottsledare (f. 1906 "/«),
avdelningschef i Stockholm, var målvakt i
Sveriges lag, som vann EM 1932 och som
deltog i OS 1936. Han vann i AIK SM
1934 och 35 och har spelat ett 15-tal
off. och inoff. landskamper.
Carlson, som var en jämn och mycket
taktisk ishockeymålvakt, började i Järva IS 1922,
spelade 1923—27 forward i AIK — utom 1926,
då han debuterade som ishockeymålvakt i
Karlbergs BK. Han har som forward spelat
allsvensk fotboll för AIK, där han även varit
A-lagsmålvakt i bandy. Carlson, som sedan 1943
är styrelseled. i AIK, var 1937—45 ledare för
klubbens ishockeylag och är sedan 1945 ordf. i
ishockeysektionen. P. B.
Karlsson, Lars, gångare, ->Hindmar,
suppl.
KARLSSON, NILS.
Skidlöparen Nils Karlsson (f. 1917
25/e), sporthandlare i Mora, är säkerligen
den främste längdlöpare som funnits i
världen. Sedan 1943 har han varit
»skidlöpningens Nurmi», d. v. s. av toppklass
på alla sträckor. — Bild på pl. vid art.
Längdlöpning på skidor, suppl.
Nils Karlsson är född i östnor utanför Mora,
den by varifrån de flesta av Moras främsta
skidlöpare kommit. Han har en för idrott
ovanligt lämplig och väl utvecklad kropp, och han
skulle med sin rörelse- och stilkänsla
antagligen ha kunnat bli toppman i nästan vilken
idrott som helst. Moras skidlöpartraditioner
och den jämförelsevis kuperade terrängen
kring östnor (Moras omgivningar äro annars
tämligen okuperade) bidrogo till, att han redan
som skolpojke började träna på skidor, och
snart visade han stor överlägsenhet gentemot
sina jämnåriga. I Dalarnas JM blev han tvåa
1936 och 37.
Redan under första året som senior, 1938,
vann han DM på 15 km. Året därpå hemförde
han DM på 30 km och i stafett samt blev i SM
10. man på 30 km efter en rätt uppmärksammad
åkning. Han nämndes nu som en av Sveriges
»mest lovande».
Efter militärtjänst 1940 i Boden (där han vann
DM i stafett för Norrb. reg.) samt en 40. (!)
plats i SM på 30 km kom Nils Karlsson igen
på tävlingsbanan 1941. Styrkan och
uthålligheten hade nu förbättrats men snabbheten
gått tillbaka, och i DM blev han tvåa på såväl
15 som 30 km, slagen av Martin Karlsson, men
segrade på 50 km, på vilken sträcka han då
debuterade. I SM, där han blev 16. man på 30
km och 39. (!) på 15 km, nådde han definitivt
den svenska eliten genom att överraskande bli
tvåa på 50 km, slagen av E. Wiklund med
endast 58s.
Är 1942 visade han sig fortfarande relativt
osnabb i SM men blev trea på 50 km. I
nationella stortävlingar gjorde han goda insatser,
vann 18 och 30 km i Östersundsspelen men
blev i Bollnäs- och Skinnarloppen slagen av
M. Brännström resp. N. Östensson.
Storlöpare i särklass.
»Mora-Nisse», som han nu började kallas,
gick från 1943 blott in för de stora uppgifterna.
Han avstod från att åka DM och sparade sig
för den inoff. landskampen mot Schweiz i
Engelberg. Utlandsdebuten blev emellertid
misslyckad, då han i likhet med de övriga
svenskarna i truppen »vallade bort sig» i det
svårbemästrade alpföret. Han blev endast trea
på 18 och 50 km; stafetten (i gott före) var han
dock med om att hemföra.
Vid SM i Östersund följde så det definitiva
genombrottet till »längdlöpare i särklass», då
han vann 30 och 50 km samt blev tvåa på 15
km, 17s efter N. Persson (Täpp), som åkte i
bättre före, vann SM i lag på 15 och 30 km
samt kom tvåa i stafetten. Placeringarna
utgjorde ett nytt »allroundrekord» för SM;
tidigare hade endast P. E. Hedlund vunnit två SM
s. å. (20 och 60 km 1926). Karlsson debuterade
därpå i Vasaloppet, som han aldrig tidigare
åkt ens på träning, segrade överlägset (den
förste debutant som vunnit — första årets
tävling oräknad) och vann sedan även
Skin-narloppet.
Sedan dess (t. o. m. 1947) har Mora-Nisse
varit favorit i samtliga tävlingar, vari han
deltagit, och han har också väl motsvarat
förtroendet samt — trots chansartat före och
vällning — hemfört de flesta. När han besegrats,
har det inneburit en sensation.
Tre SM-segrar och Svenska Dagbladets
guldmedalj 1944.
Är 1944 stod Nils Karlsson på toppen. Han
startade i 19 lopp och vann 14, och vid SM
gjorde han en prestation, som aldrig kan
överträffas, då han segrade i alla tre
längdlöpningarna och även fick bästa tiden på sin
stafett-sträcka. Överlägsenheten demonstreras av
tidsskillnaderna till närmaste man: 15 km lm 20s
925
926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
