- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
957-958

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott, av Åke Svahn - Målsättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORPORATIONSIDROTT

par skidor på axlarna, och förebrående säger:
»Inte får man bära plank på söndan inte —
lilla fröken!» Det var på den tiden, då det
dracks nästan lika mycket punsch i Sverige
som det nu dricks mjölk och då
medellivslängden för de svenska männen var 39 år —
nu är den som bekant 65 år.

Är 1910 fick idrotten 10 000 kr.

Sedan följde ett par årtionden, då
idrotten — om inte direkt bekämpades — dock
sågs med fullkomligt oförstående ögon av
staten och kommunen. Det dröjde till
1910, innan idrotten fick sitt första
anslag från svenska staten. Beloppet
uppgick till 10 000 kr.! Därefter voro
statsanslagen nästan lika löjligt små, ända
fram till mitten av 1930-talet, då
tipsmedlen började flöda.

Nu är läget ett annat. 8-timmarsdagen
skapade förutsättningen för idrottens
utveckling till folkrörelse, och nu börjar
idrotten bli en självklar sak. Ingen
vänder sig längre flinande om, när en
terräng- eller orienteringslöpare joggar
förbi i markerna. Nu tycker man det är
alldeles i sin ordning, när mor deltar i
husmorsgymnastiken och far spelar bowling.

Är 1947 sex miljoner i statsanslag.

Stat och kommun gå nu självfallet in
för att stödja idrotten. Till Fonden för
idrottens främjande avsattes sålunda 1947
inte mindre än fyra miljoner, vartill
komma anslagen till Fonden för friluftslivets
främjande (friluftsgårdar, vandrarhem,
bad, semesterverksamhet etc.), som 1947
uppgingo, till två miljoner. Även de
kommunala anslagen uppgå till miljontals
kronor per år, och antalet
idrottsanläggningar av olika slag i Sverige utgör nu
flera tusen.

Många svenskar idrotta inte.

Men därmed är inte sagt att allt är bra
som det är. St järnidrotten särskilt i form
av arenaskådespel har högkonjunktur för
närvarande. Motionsidrotten däremot —
alltså var mans idrott för att hålla sig i
form — har inte den utbredning, som den
med hänsyn till sin utomordentliga
betydelse för folkhälsan borde ha. År 1945
gjordes i Skånes Idrottsförbund en
undersökning, som visade, att t. o. m. bland
medlemmarna i de till förbundet hörande

Chefen och de anställda mötas på fabrikens
idrottsplats; korpidrotten skapar en
kamrat-och gemensamhetsanda, som kommer icke
minst företagen och därmed det produktiva
• arbetet till godo.

idrottsföreningarna blott 60 % voro
aktiva. Siffran torde också gälla
Riksidrottsförbundets övriga distriktsförbund.

Detta innebär, att c:a sex miljoner
svenskar alltjämt stå utanför varje
beröring med aktiv idrott!

Vita fläckar på idrottens karta.

Få torde känna den svenska idrotten
bättre än Einar Råberg. Han skrev 1939:

»Idrotten har ännu inte på långt när
genomsyrat vårt land. Det finns
fortfarande stora vita fläckar på idrottens
karta, och studerar vi de olika
åldersgrupperna, skall vi finna, att en mycket stor
del av vårt folk, som nått upp till 30- à
40-årsåldern, lever fullkomligt utan
kontakt med fysisk fostran och den därmed
följande hygienen. Ty idrotten har ännu
inte gått vår nation i blodet. Härför
fordras ännu generationers arbete.»

Det är här som korpidrotten vill söka
göra en insats!

Riksidrottsförbundet och Främjandena
pioniärer.

Korpen syftar alltså till massidrott. Men gör
inte den övriga idrotten det också? Är inte
Riksidrottsförbundet på väg att skapa en
folkidrott? Förbundet redovisar dock över 600 000
medlemmar — huvudsakligen bland den
manliga ungdomen i åldern 17—30 år — och är
näst fackföreningsrörelsen och kooperationen
den största folkrörelsen i Sverige.

Inom Riksidrottsförbundet har emellertid
elitidrotten kommit mer och mer i förgrunden.

958 972

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 23:18:22 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free