Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott, av Åke Svahn - Målsättning - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORPORATIONSIDROTT
omgivning, få sina kamrater att idrotta.
Arbetssolidariteten tar bort blygheten
hos individen, alla våga vara med.
Vinnes en företagsledning för idrott,
betyder detta bl. a. möjlighet till
ledighet för träning och tävlingar. Duktigt
och intresserat idrottsarbete i en
korpklubb blir en merit även i den civila
gärningen, i vanlig klubbidrott ofta ett minus
— räknat ur arbetsgivarens synpunkt.
Ökad trivsel i arbetet.
En massutbredning av korpidrotten
skulle inte bara innebära en stor
vinning för folkhälsan. Korpidrottens
kanske största betydelse torde ligga i den
ökade trivsel och sammanhållning, som
den skapar på arbetsplatserna. Och
denna kamrat- och gemensamhetsanda
kommer inte minst företagen och därmed det
produktiva arbetet tillgodo!
Historik.
Från hantverksgäng till korpförbund.
Korpidrotten växer för närvarande i
snabb takt. På 1880-talet fanns utom
skol- och militära idrottsföreningar bara
en egentlig korpklubb — den bedrev
rodd och bestod av ett gäng hantverkare
i Landskrona. Nu ha så gott som alla
större samhällen i Sverige korpidrott i
en eller annan form, och korptävlingar
samla tusentals deltagare.
Omkring sekelskiftet hade sotarna särskilt i
Stockholm och andra större städer ett
favoritnöje under fritiden: atletik och brottning. Man
tränade på »kamrarna», delvis för att
vidmakthålla den styrka och spänst, som behövdes i
yrket. Mest omtyckt var grekisk-romersk
brottning, träning i trapets och med romerska
ringar, räck, kulor och stänger. På en del platser
förekommo också uppvisningar i Folkets hus,
Godtemplarlokaler etc-, varvid hederstiteln
»Sveriges starkaste sötare» utdelades.
Ett märkesår för svensk korpidrott är
olympiaåret 1912. Då bildades
Stockholmspolisens IF, Brandkårens IK i
Stockholm, Malmö Polismäns Go.IF och
Örebro Poliskårs IF. Till att börja med
var det sålunda personalgrupper och
kårer, som bildade egna föreningar.
Bland de till Riksidrottsförbundet anslutna
korpföreningarna i Stockholm kunna nämnas
Sveriges Kontoristförenings IK och Gas- och
Elektricitetsverkens Tjänstemäns IF, båda stif-
tade 1913, Restaurangernas IK 1918, Stockholms
Spårvägspersonals Go.IF 1919, Tullmännens
Go.IF och Skorstensf ej arnäs IF, båda 1920,
Stockholms Försäkringstjänstemäns Idrottskrets
1921, Stockholms Stadstjänstemäns IF,
Vattenfallsverkets IF och Chaufförernas IK, alla 1922,
samt Stockholms Postmäns IF 1924.
Tidningarna i Stockholm bildade tidigt egna
idrottsföreningar. Den äldsta tidningsklubben
torde vara Dagens Nyheters IF, som bildades
1914. Bland de första företagsklubbarna voro
även Idrotts- och Skytteklubben N. K. och
Herzog och Söners IK 1917, Tobaksmonopolets
Skytte- och IK 1918, Handelsbankens IF och
Esseltes IF 1919, L. M. Ericssons
Gymnastikklubb, Kreditbolagets Gymnastik- och IF 1921
samt Konsums IF 1928.
»Typgång» sedan 1909.
Den äldsta alltjämt existerande
korporationstävlingen i Sverige är Typografernas
gångtävling i Stockholm, Djurgården runt, som
årligen anordnats sedan 1909. Till en början var
den öppen endast för tryckarna och bjöd på
mer idylliska än hårda uppgörelser. »Visst
hade man en god marschtakt, men råkade
gångarna hinna upp varandra på en avsides väg,
hände det ibland att den ene halade upp en
smörgås ur kavajfickan och den andre en
pilsnerflaska, och så blev det en stilla paus på
en eller annan minut. Och så bar det åter i väg
till målet. Var det någon, som var begåvad
med sångröst, så hördes han på långa håll, då
han strävade mot de klockförsedda
funktionärerna» (Frans Pettersson i Idrottsbladet 1933).
I Svenska Dagbladets stafettlöpning 1913
fanns en särskild klass för yrkeskorporationer,
där bl. a. Stockholmspolisens IF och Norstedt
& Söners IF startade.
Enhetssträvanden redan 1918.
Brandkårens IK och Stockholmspolisens
IF togo 1918 initiativet till bildandet av
Stockholms Yr kesk orpor a t i oners
Idrottssammanslutning (SYK), vari
sedermera Stockholms Spårvägspersonals Go.IF
ingick som en tredje storsammanslutning.
Dessa klubbars verksamhet togs som mönster av
övriga företagsklubbar. Ären efter tillkomsten
av SYK blev tävlingsutbytet mellan
korporationerna livligare. SYK, som ägde bestånd till
1944, då den efterträddes av Stockholms
Korporationsidrottsförbund, arrangerade sålunda
mästerskap och tävlingar i bl. a. orientering (sedan
1921), skidsport, fri idrott, brottning och
dragkamp.
I Norrköping tillkom redan 1918
Norrköpings Yrkeskorporationer (NYK),
som existerade till 1945, då den ersattes av
Norrköpings Korporationsidrottsförbund. En av
de äldsta samarbetsorganisationerna för
korpidrott i Sverige är också Malmö
Korporationaserie, bildad 1927.
På 1920-talet blev det allt vanligare, att man
inom personalgrupperna i Stockholm anordna-
963
972
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
