- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
965-966

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott, av Åke Svahn - Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORPORATIONSIDROTT

de mästerskap, både lokala och hela riket
omfattande. Banktjänstemännen t. ex. hyrde
redan 1920 Stadion för tävlingar och bildade 1921
Bankernas Idrottsring, som sedan 1921 stått
som arrangör för Bankmästerskapen i fri idrott.
Försäkringsringen bildades s. å. Även
typograferna och tidningsföretagen ha brukat
anordna Stockholmsmästerskap för sina
medlemmar. Bland dem, som anordnat
riksomfattande tävlingar och mästerskap, märkas
järnvägsmännen, polismännen,
telegraftjänstemännen och postmännen. Svenska Polisens
Idrottsförbund, st. 1925, omfattade 1947 inte
mindre än 115 föreningar, Statens Järnvägars
Idrottsförbund, st. 1942, räknade 148 föreningar,
medan Postens Idrottsförbund, st. 1945, hade
47 och Telegrafverkets Idrottsförbund, st. 1946,
23 föreningar; L M E-företagens Idrottsförbund,
st. 1937, omfattade 15 föreningar. Kooperativa
riksmästerskap i skidor och orientering
instiftades 1941.

Svenska korpidrottsmän upptogo relativt
tidigt tävlingsutbyte med övriga nordiska
länders korpidrottare, och »nordiska mästerskap»
ha hållits bl. a. för polismän (sedan slutet av
1920-talet) och försäkringsmän.
Restaurangernas IK i Stockholm mötte redan i början på
1920-talet sina kolleger i Oslo på skidor och
1934 för första gången yrkesbröderna från
Helsingfors i fri idrott. Osram-Elektraverkens IF
(st. 1932) deltog 1939 i korptävlingar i Berlin
med en 15-mannatrupp. Detta blott för att
nämna några exempel.

Skyttet populär korpgren.

På 1920-talet växte en speciell idrottsgren
fram som korporationsidrott och samlade
många deltagare, nämligen skyttet. Svenska
Dagbladet anordnade 1918 sin första stora
korporationsskjutning, vilken sedan årligen
upprepats med allt större deltagarsiffror. De första
tio åren uppgick antalet deltagare till mellan
1000 och 3 000 för att sedan ytterligare växa.
År 1945 deltogo t. ex. 6 292 skyttar (väl att
märka på en dag och på en och samma bana!).
->Svenska Dagbladets korporationsskjutning,
bd VI.

Även i andra grenar, särskilt i orientering
och skidlöpning, tennis, bowling och fotboll,
ha korporationstävlingarna kunnat redovisa
imponerande deltagarsiffror. SYK-mästerskapen
i orientering t. ex. samlade 1 000-tals deltagare
och Konsums och Fredrikshofs korptävling på
skidor närmare 1 500.

Årliga stortävlingar ha i Stockholm
anordnats bl. a. i tennis om »Kungaskölden» sedan
1933 (132 lag 1944), i bordtennis sedan s. å.
(155 lag 1947), i fotboll sedan 1934, serie- och
cuptävling (den förra samlade 1948
sammanlagt 311 lag), i bandy (130 lag 1948), i bowling
sedan 1934 (208 lag 1947), i golf sedan 1938, i
badminton sedan 1940 (110 lag 1947), i varpa
sedan 1938 (28 lag 1947), i cykel sedan 1942 (370
start. 1947) samt i simning sedan 1944 ( 72 lag

1947). Vid de flesta av dessa tävlingar ha
tidningar stått som medarrangörer och garanter.
I Karlskoga samlar det lokala korpförbundets
propagandasimtävling c:a 800 startande.

Företagen ha i allt större utsträckning
börjat lämna ekonomiskt stöd åt sina
idrottsföreningar. På åtskilliga håll ha
speciella idrottsinstruktörer engagerats, t. ex.
Elektrolux, L. M. Ericsson, Atlas Diesel,
Spårvägen, Konsum, NK för att endast
nämna några i Stockholm, och på andra
ha industriföretagen bekostat
idrottsanläggningar, t. ex. i Sandviken, Karlskoga
m. fi. platser.

En centralorganisation bildas.

Fram till 1940-talet var den svenska
korpidrotten i stort sett införlivad med
idrotten, sådan den är organiserad inom
Riksidrottsförbundet. Men när under
kriget korpidrotten utvecklades i allt
snabbare takt och fick karaktär av nära
nog folkrörelse, gjorde sig behovet av
en egen självständig organisation alltmer
gällande. På 1940-talet bildades en rad
utanför Riksidrottsförbundet stående
lokala korpidrottsförbund, de största i
Stockholm, Göteborg, Hälsingborg,
Norrköping och Malmö. Ombud från dessa
och från andra korpsammanslutningar
sammankommo 24 febr. 1945 i
Stockholms Stadshus och bildade Svenska [-Korporationsidrottsförbundet,-]
{+Korporationsidrottsförbun-
det,+} till vilket för närvarande — 1 juni
1948 — 36 lokalförbund äro anslutna. Se
även art. Korporationsidrottsförbund,
suppl.

Korpen en internationell företeelse.

Fenomenet är internationellt. Redan på
1920- och 30-talen hade korpidrotten
vuxit sig stark på kontinenten och i
Ryssland. I Tyskland och Italien
främjades särskilt under 1930-talet idrott
och fysisk fostran inom yrkes- och
personalorganisationer men ställdes i den
politiska propagandans tjänst.

Schweiz har en synnerligen
livaktig korpidrottsrörelse med eget
riksförbund, Schweizerischer
Firmensports-verband (S.F.V.), bildat 1941.

Några av de schweiziska korpföreningarna
uppstodo omkring 1920, men de flesta ha
tillkommit på 1930-talet och därefter. Är 1935

965

972

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free