Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott, av Åke Svahn - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORPORATIONSIDROTT
bildades i Bern ett lokalt korpförbund, som
efterföljdes av liknande organisationer i Basel
och Zürich. Jämte Bern-förbundet ingå de nu
i S. F. V. som lokala förbund. Rörelsen har
egen tidning, Firmen Sport.
Förbundsmästerskap förekommer bl. a. i
fotboll, och bland framträdande korpidrottsgrenar
må nämnas handboll (ute- och innehandboll),
korgboll (d:o), skidsport, fri idrott, bordtennis
och -^-boccia (bd I).
En årlig höjdpunkt för korpidrotten i Schweiz
utgöra de sportdagar, som anordnas av
lokalförbunden. Därvid förekomma bl. a. stora
sta-fettlöpningar genom resp. städer,
friidrottstävlingar och fotbollsturneringar.
Korp i Holland 1911 och i Belgien 1925.
I Holland grundades så tidigt som 1911 ett
fotbollsförbund för korpidrott i Amsterdam,
Amsterdamsche Kantoor Voetbal Bond. Mest
känd av Hollands firmaföreningar är Philips
glödlampfabrik i Eindhoven.
I Belgien har korporationsidrotten särskilt
stor utbredning i Antwerpen, där Ligue
Spor-tive du Commerce d’Anvers grundades 1920.
Mästerskap anordnades bl. a. i fotboll, fri idrott,
simning (med vattenpolo) samt tennis.
Förbundet utger egen tidskrift, Zatertag-Sport
(Lördagssport).
Rikskorpförbund i Danmark.
I Danmark har korpidrotten mycket gamla
traditioner. Redan 1866 bildades Handels- og
Kontoristforeningens Kaproningsselskap, och
under perioden 1881—85 bildades icke mindre
än åtta firmaföreningar för rodd. Även inom
andra idrotter tillkommo tidigt
korpidrottsföreningar, bl. a. Typografernes Sportsklub 1887
samt därefter föreningar för skräddare,
skomakare, tobaksarbetare m. m. Till Dansk
Idræts-Forbund är ett 20-tal »Etats- og
Firmafor-eninger» anslutna, och flera tillhöra eliten i
resp. grenar, bl. a. Burmeister & Wain i rodd
och Handelsstandets Gymnastikförening i
gymnastik och handboll.
Efter första världskriget fick den danska
firmaidrotten ett stort uppsving. I Köpenhamn
bildades exempelvis 1921 Firma-Klubbernes
Boldspil-Union (F. K. B. U.) och 1927
Handels-og Kontorsstandens Boldspil Union (H.K.B.U.).
Dessa båda organisationer togo initiativet till
Dansk Firma-Idrottsforbund, som stiftades 20
jan. 1946; det omfattar f. n. 10 lokalförbund
med sammanlagt 260 firmaklubbar och 30 000
medl.
Medan korpidrotten i Sverige liksom i Norge
lägger stor vikt vid massarrangemang, bygger
den danska firmaidrotten i stor utsträckning
på verksamheten inom den enskilda
firmaklubben. Större allmänna tävlingar hållas
emellertid också, särskilt i fotboll. Den danska
firmaidrotten har hittills ej fått ekonomiskt stöd
från stat och kommun i ens tillnärmelsevis
samma omfattning som korpidrotten i Sverige
och arbetar därför under svåra ekonomiska
förhållanden. Elitidrottsmän äro som regel
uteslutna från firmaidrottstävlingarna.
Den populäraste idrotten inom firmaidrotten
är som sagt fotboll. Andra betydande grenar
äro handboll, fri idrott och badminton,
varjämte skytte och orientering upptagits på
senare år.
Bedriftsidretten i Norge.
Av speciellt intresse är utvecklingen
i Norge, där korpidrotten inordnats i
Norges Idrettsforbund som ett
»saerfor-bund» i stil med Skolidrottsförbundet i
Sverige. Förbundet omfattade 730
klubbar med 58 328 medl. 1948.
Redan 1909 tog den norska
fackföreningsrörelsen upp idrott och friluftsliv på sitt program.
Det var dock främst Arbeidernes Idrettsforbund,
som samlade upp intresset och 1927 påbörjade
ett organisationsarbete för bedriftsidretten. På
AIF:s årsmöte 1931 tillsattes en
Bedriftsidretts-kommitté på fem personer, som även upptog
samarbete med fackföreningarna.
Bedriftsidretten sköt därefter stark fart, och 1939 räknade
man med över 1 200 bedriftsidrettslag runt om
i Norge.
Efter sammanslagningen av Norges
Idrettsforbund och Arbeidernes Idrettsforbund, som
slutgiltigt genomfördes 1945, ledes bedriftsidretten
av ett Bedriftsidrettsutvalg på sju medlemmar.
Idrettstinget väljer fem, en utses av
Arbeidernes faglige landsorganisation och en av Norsk
arbeidsgiverforening.
I Norges Idrettsforbunds tävlingar,
lands-och distriktsmästerskap få bedriftsidrettslag
delta, endast om de äro anslutna som vanliga
föreningar. Aktiva idrottsmän äro uteslutna från
bedriftsidrett i de grenar, i vilka de under
tävlingsåret eller året före deltagit i officiella
tävlingar, anordnade av förbund eller klubbar
anslutna till Norges Idrettsforbund.
Man går i Norge främst in för lagtävlingar
mellan korporationerna och utdelar därför
individuella pris i liten utsträckning samt endast
i form av diplom. Ett särskilt märke finnes för
deltagande i bedriftsidrettstävlingar under 1,
3 resp. 5 år i en och samma idrottsgren.
I Finland har korpidrotten hittills
endast omhuldats av den finska
arbetsgivarorganisationen, som anställt
funktionärer, ordnat utbildningskurser m. m.
Rysslands idrott bygger på korporationer.
I Ryssland sköt idrotten fart i början
av 1920-talet och har därefter med stöd
av stat och andra myndigheter vunnit en
väldig anslutning. Den grundläggande
organisatoriska enheten är idrottsklubben
eller idrottslaget i anslutning till ar-
967
972
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
