- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
969-970

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott, av Åke Svahn - Historik - Organisation och verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORPORATIONSIDROTT

betsplatsen. Denna inregistreras i en
landsomfattande sammanslutning av
klubbar från samma eller närstående fack
eller yrke. Landsbygden har sina egna
idrottssammanslutningar organiserade
distriktsvis.

Idrottssammanslutningarna räkna omkr. 10
miljoner medlemmar. Mycket kända utomlands
äro Dynamo (rekryterad främst från polisen,
tullen och brandväsendet), stiftad 1923, och
Spartak (handel och hantverk), stiftad 1935.
Den sistnämnda organisationen har omkr.
250 000 medlemmar. Andra betydande
sammanslutningar äro Lokomotiv (järnvägsmännens
förening), Sovjets vingar (arbetarna i
flygindustrien), Stachanowets (gruvarbetarna) och
Lärarnas idrottsförening. Sammanslutningarna ha
sektioner för de flesta idrotter. Dessutom
finnas idrottskollektiv inom Röda armén och
marinen samt vid skolor och högskolor. Så gott
som varje militärförläggning, skola, universitet,
fabrik och kollektivjordbruk har en
sportsammanslutning och en egen idrottsplats.

Lenin gymnastikpropagandist.

Idrottens dag ägnas varje år den största
uppmärksamhet och utrymme i pressen.
Partitidningen Pravda skrev i en ledare 1945: »Inte
miljoner utan tiotals miljoner måste ägna sig åt
idrotten!» Man har t. o. m. plockat fram
följande citat ur ett av Lenins handbrev: »Och det
viktigaste! Glöm ej den dagliga obligatoriska
gymnastiken! Tvinga dej att utföra några tiotal
rörelser. Det är mycket viktigt!» (-^-Ryssland,
bd V.)

Organisation och verksamhet.

Vad är cn korporation?

Naturligtvis har korpidrotten svårlösta
organisatoriska problem att reda upp,
innan rörelsen kan sägas vara fullt
stabiliserad. Redan definitionen av ordet
korporation har förorsakat huvudbry.
Enligt Stockholms
Korporationsidrottsförbunds stadgar, som blivit vägledande,
utgöres en korporation av: a) i ett företag
eller en institution arbetande personer,
som ha sin huvudsakliga sysselsättning
inom företaget; b) personal eller elever,
som ha sin huvudsakliga sysselsättning
vid en skola; c) den fast anställda
personalen vid militär enhet.

Yrkeskamrater — idrottskamrater.

Dessa bestämmelser kräva en del
kommentarer, av vilka den viktigaste är, att utövare
av korpidrott bör företräda den firma eller
det verk, där han är anställd (och ej koncer-

nen), eller yrkeskorporationen. En person, som
är anställd vid t. ex. Radiobolaget,
representerar alltså detta företag och inte L. M. Ericsson.
En typograf, som arbetar hos Åhlén &
Åkerlund, tävlar för denna korporation och ej för
typograferna o. s. v. Undantag från denna regel
göras främst i sådana fall, där de anställda i
ett företag äro för fåtaliga för att bilda en
egen korporation. Sådana s. k. enmansyrken
äro t. ex. läkare, frisörer och chaufförer. Dessa
tävla för sina resp. kårer, såvida de inte äro
anställda vid större företag eller institutioner.

Den bärande idén är alltså: arbets- och
yrkeskamrater—idrottskamrater.

En korporation kan vara organiserad på
flera olika sätt. I spetsen kan t. ex. stå — och
det torde väl vara det vanligaste — en av
personalen organiserad förening, en styrelse eller
en kommitté. I spetsen kan också stå en av
företagsledningen utsedd och avlönad
sportledare.

Korporationerna i en stad eller i ett
distrikt sammansluta sig till lokalförbund,
vilka i sin tur äro anslutna till Svenska
Korporationsidrottsförbundet eller
Riks-korpförbundet, som är den gängse
förkortningen. Om lokalförbundens och
Rikskorpförbundets organisation, se art.
Korporationsidrottsförbund, suppl.

Vilka grenar passa korpen?

Korpen avvisar inte tävlingen som
sådan utan skriver helt under satsen: »Utan
tävling är idrotten död.» Man vill inte
bara ha tävlingar för en jämförelsevis
liten elit utan tävlingar, där alla kunna
vara med och alla ha möjlighet att hävda
sig. Motions- och masstävlingar alltså!

Korpidrott har naturligtvis andra
behov än den renodlade tävlingsidrotten.
Medan tävlingsidrotten t. ex. kräver stora
idrottsplatser med dyrbara anläggningar
och åskådareplatser för sina tävlingar,
behöver korpidrotten massor av små,
enkla övningsplatser.

Elitidrotten kräver välutbildade
instruktörer för sina stjärnor, korpidrotten
behöver massor av ledare för det
idrottsliga vardagsarbetet. — Sedan 1945 har
Svenska Korporationsidrottsförbundet
hållit 18 kurser, vid vilka utbildats
sammanlagt c:a 1 000 korpledare.

På korptävlingarnas program böra stå
grenar, som inte bara äro
konditionsnyttiga utan även i möjligaste mån riskfria.
Vidare böra de vara lätt tillgängliga för

970 972

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free