- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
971-972

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott, av Åke Svahn - Organisation och verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORPORATIONSIDROTT

gemene man, tekniskt, fysiskt och
ekonomiskt.

Det är en stor uppgift för
korpidrottens ledare att inte bara finna ut
lämpliga tävlingsformer, avpassade efter ålder
och kön, för de grenar, som redan
utövas — de måste även skapa nya grenar,
grenar som kunna roa och fängsla sina
utövare och som dessutom äro lämpade
för motions- och massidrott.

Alla böra ha sin chans vid korptävlingar.

Inom idrotten framträder
klasskillnaden mellan individernas färdighet kanske
mer än inom något annat område. Skall
man nå alla i idrott, måste man därför
nödvändigtvis dela upp individerna efter
deras färdighet.

Korptävlingarna ha också i allmänhet
indelats i tre klasser: elitklass, allmän
klass och nybörjarklass. Dessa klasser
ha i sin tur uppdelats i ett stort antal
åldersgrupper.

Lagidrott i form av
prestationsgräns-tävlingar och idealtidstävlingar mellan
korporationer med poängberäkning har
också prövats. Sådana tävlingar fresta
ej deltagarna till ansträngningar över
förmågan.

På korpens arbetsprogram står som en
av de första punkterna obligatorisk
läkarundersökning av tävlingsdeltagare vid
alla korptävlingar. Vid
»riksmarscherna» i början av 1940-talet inträffade
ett par dödsfall, därför att personer med
hjärtfel — som de själva inte hade en
aning om — tillätos starta.
Upplysningsverksamhet måste bedrivas så, att ingen
idrottsman lockas att riskera sin hälsa
för poäng och tider, som dock bara äro
medel, inte mål!

Skingrad oro.

Korpidrottens framstormande har
naturligtvis framkallat åtskillig oro.
Konkurrenter äro sällan välkomna. Och
korpen har på sina håll betraktats som en
konkurrent till den övriga idrotten. Man
var i början helt enkelt rädd för att
denna nya form av idrottsorganisation
skulle växa den gamla över huvudet.
Farhågorna visade sig snart vara betydligt

överdrivna. Korpen och den övriga
idrotten blevo inte konkurrenter. Snarare
komplettera de varandra.
Tävlingsidrotten bör genom korpen få fler aktiva att
välja mellan, då det gäller att driva upp
st j ärnidrottsmän.

Samarbete.

Svenska Korporationsidrottsförbundets
framtida förhållande till Sveriges
Riksidrottsförbund har naturligtvis varit
föremål för intensiv debatt. Bl. a. hade
särskilda delegerade från båda förbunden
upprepade sammanträffanden under 1945
och 46. Överläggningarna resulterade i
en överenskommelse om ett intimt
samarbete. Detta samarbete regleras för
närvarande genom ett särskilt organ,
Sveriges Riksidrottsförbunds
Korporationskommitté, som för närv. består av två
ledamöter från vardera
Rikskorpförbun-det och Riksidrottsförbundet.

Till 1 maj 1948 representerades korpidrotten i
RF:s Korporationsidrottskommitté av
Rikskorp-förbundets hela arbetsutskott.
RF-represen-tanterna voro E. Råberg och C. A. Ledin; den
förre efterträddes april 1948 av G. Björck;
korpens representanter äro sedan 1 maj 1948 Henry
Ohlson och Hans Karlsson. Ordf. i
Korpora-tionsidrottskommittén var till Vs 1948 Å. Svahn.

Det samarbetsavtal, som av de båda
förbunden antagits att tills vidare gälla,
innehåller i huvudsak följande bestämmelser:

Rikskorpförbundet undviker att i sin
organisation använda benämningar, som kunna
föranleda missförstånd genom alltför stor likhet
med RF:s organisationsbenämningar.

Vid tävlingar inom korpen i av RF:s
specialförbund administrerade idrottsgrenar
till-lämpas vederbörande specialförbunds
tävlingsregler och tävlingsbestämmelser, dock med de
avvikelser, som betingas av
korporationsidrotten som sådan.

Vid anordnande av mera omfattande (såväl
nationella som internationella) tävlingar inom
korpen iakttages i fråga om val av
tävlingsdagar, att sådan tävling inte förlägges till
dagar och orter avsedda för RF:s
mästerskapstävlingar eller andra tävlingar av
betydelse; med hänsyn härtill bör korp-organisation,
som är anordnare av större tävling, samråda
med vederbörande RF-organisation
(specialförbunds-, distriktsförbunds- eller
specialdistrikts-förbundsstyrelse) .

RF:s specialförbund hållas av
Rikskorpförbundet informerade rörande all
utlandsrepresentation.

RF och korpen skola ömsesidigt respektera
varandras bestraffningsåtgärder.

971

972

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free