- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
973-974

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORPORATIONSIDROTTSFÖRBUND

Man får hoppas, att detta samarbete
mellan Riksidrottsförbundet och
Riks-korpförbundet liksom också mellan
främjandeorganisationerna och korpen —
även det samarbetet är sedan 1947
reglerat genom ett särskilt avtal — skall
förstärkas och fördjupas.

»Kamp» om tipsguldet?

Samarbetet mellan
Riksidrottsförbundet, Främjandena och Korpen må bli
aldrig så intimt och bra — en viss
konkurrens om de statliga anslagen kommer
väl dock knappast att kunna helt
undgås. Riksidrottsförbundet gör
naturligtvis med all rätt anspråk på medel också
för motionsidrott — till yttermera visso
har förbundet så sent som hösten 1947
bildat en särskild »Motionsidrottskom-

mitté». Riksidrottsförbundets ledande
män ha emellertid åtminstone hittills
visat stor förståelse för de särskilda
anslagsbehov, som korpen framfört, och tills
dato har Svenska
Korporationsidrottsförbundet via Riksidrottsförbundet av
tipsmedel erhållit 7 000 kr. 1945, 22 000 kr.
1946, 45 000 kr. 1947 och 125 000 kr. 1948.

Sverige är internationellt känt som den
lingska gymnastikens hemland och ett av
världens främsta idrottsländer. Genom
att lägga upp nya riktlinjer för folkidrott
och folkgymnastik, utarbetade av
Riksidrottsförbundet och Rikskorpförbundet
gemensamt, skulle Sverige i än högre
grad kunna bli ett föredöme för världen
genom att göra idrott och friluftsliv till
var mans egendom.

Korporationsidrottsförbund,
sammanslutning av korporationer, d. v. s. företag,
firmor, institutioner etc.
(-^-Korporations-idrott, suppl., sp. 969 och 970). De flesta
korporationsidrottsförbunden i Sverige
äro anslutna till ->Svenska
Korporationsidrottsförbundet (bd VI), som bildades
1945.

Ett lokalförbunds organisation.

Stockholms Korporationsidrottsförbund,
bildat 3 maj 1944 — en interimstyrelse
tillkom redan 30 nov. 1943 — har i
organisatoriskt hänseende tjänat som mönster
för de övriga lokalförbunden.

Varje till Stockholmsförbundet ansluten
korporation utser två ombud till den s. k.
förbundsstämman, som sammanträder varje år i
februari, varvid det ena ombudet utövar
korporationens rösträtt. Vid röstningen äro
korporationerna gra \erade efter storlek (antalet
anställda). Det hi gsta antal röster en
korporation kan förfoga över är sex, och då skall
korporationen ha över 700 anställda.

Vid erläggandet av årsavgifter till
lokalförbundet äro korporationerna likaledes indelade
i klasser. En korporation med intill 5 anställda
betalar 2 kr. om året, en med 6—30 anställda
5 kr., en med 31—100 10 kr. o. s. v. Den högsta
avgiften, 40 kr., erlägges av korporation med
över 700 anställda.

På förbundsstämman väljas
förbundsordföranden och förbundsstyrelsen, som inom sig utser
ett verkställande utskott (ordförande och fyra
ledamöter). Förbundets idrottsliga verksamhet
utövas inom s. k. sektioner, en för varje idrott,

bandy, bordtennis, bowling etc. Sektionernas
angelägenheter handhas av en sektionsstämma
och en sektionsstyrelse. Till sektionsstämman
väljer varje till sektionen ansluten korporation
två ombud, varav ett utövar korporationens
rösträtt. Varje röstberättigat ombud äger här
en röst oberoende av korporationens storlek.

Rikskorpförbundet.

Svenska Korporationsidrottsförbundet,
vanl. förk. till Rikskorpförbundet, har
följ. organ: rikskorpstämman,
rikskorp-styrelsen och rikskorps AU.

Idrottskorporation, som inte är ansluten
till lokalt förbund, kan av
rikskorpstyrel-sen beviljas direkt anslutning till
Rikskorpförbundet.

Till rikskorpstämman äger varje
lokalförbund sända ett ombud samt ytterligare
ett ombud för varje fullt 30-tal anslutna
korporationer.

Till Rikskorpförbundet direkt anslutna
idrottskorporationer äga rätt att till
rikskorp-stämma sända var och en en representant, som
har förslagsrätt och yttranderätt samt om
riks-korpstyrelsen så bestämmer även rösträtt.

Ordinarie rikskorpstämma sammanträder
under november månad.

Rikskorpstyrelsen består av
Riks-korpförbundets ordförande, som är ordförande
i styrelsen, samt 14 särskilt utsedda ledamöter.
Ordförande väljes för ett år och övriga
ledamöter för två år med hälften varje år.

Rikskorpstyrelsen utser inom sig ett Rikskorps
AU, bestående av ordförande, som väljes
särskilt, samt sex ledamöter med två suppleanter.

973

974

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free