- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
989-990

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskela ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KULSTÖTNING

hade samtliga statsläroverk rätt att deltaga,
men sedan tävlingen på grund av alltför
vidsträckta resor visat sig dra ut för långt på
tiden (finalen spelades ofta långt in i
november), omlades den. I turneringen deltaga de
fyra bästa lagen i de båda högsta skolserierna
i Stockholm, vilka spelas i september och
början av oktober, samt vissa inbjudna läroverk
från mellansvenska städer.

De framgångsrikaste lagen sedan första
tävlingen 1914 (turneringen inställdes 1917—21) ha
varit Norrköping med åtta segrar, Västerås med
sex och Norra real med fem segrar. Hösten
1945 visade Norrköping rekordklass genom att
hemföra turneringen utan att släppa in ett enda
mål och nå siffrorna 20—0. Flera av Sveriges
bästa fotbollsspelare ha blivit »upptäckta»
genom sina insatser i tävlingen om
Kronprinsens pokal.

Finalresultat: 1914 Norrköping—Göteborgs
latin w. o., 1915 Norra real—Lundsberg 2—1, 1916
Västerås—Kalmar 2—0, 1922 Norra
real—Linköping 5—1, 1923 Norrköping—Norra real 2—1,
1924 Norra real—Norrköping 6—0, 1925 Uppsala
—Linköping 6—3, 1926 Västerås—Uppsala 3—2,
1927 Norra real—Västerås 2—0, 1928 Ingen
tävling, 1929 Norra real—Västerås 4—0, 1930
Norrköping—Falun 2—4, 1931 Ingen tävling, 1932
Eskilstuna—Uppsala 3—1, 1933 Falun—Södra
latin 4—1, 1934 Norrköping—Falun 2—1, 1935
Kungsholmen—Södra latin 2—1, 1936
Kungsholmen—Norra latin 2—1, 1937 Norrköping—Norra
latin 1—3, 1938 Norrköping—Gävle 4—1, 1939
Falun—Norrköping 1—5, 1940
Norrköping—Västerås 1—2, 1941 Västerås—Gävle 4—1, 1942
Norrköping—Västerås 2—4, 1943 Norrköping—Motala
3—0, 1944 Uppsala—Västerås 2—3, 1945
Norrköping—Västerås 5—0, 1946 Västerås—Motala 2—3,
1947 Motala—Norrköping 1—2. K. L-t.

*Kroon, Knut, har sedan 1942
tjänstgjort som amatörtränare i fotboll på olika
platser.

*Kroppsövningar -^-Idrottens värde,
suppl.

Kubistik betyder i gymnastisk
bemärkelse »konster i luften»: luftsprång,
parterrakrobatik.

I svensk gymnastik torde kubistik närmast
motsvara de övningar, som P. H. Ling
benämnde »precipitanta»: överslag, vol ter,
kullerbyttor m. fi. Hj. Ling kallar i 1880 års
Rörelselära pojkar med anlag för dylika rörelser
för »kubister». O. H-g.

^Kugelberg, Björn, var 1936—46 ordf.
i IFK Borlänge, 1938—43 Svenska
Idrottsförbundets ombudsman i Dalarna, är
sedan 1938 medlem av IFK:s centralstyrelse
(v. ordf. sedan 1941) samt sedan 1944
ordf. i Stora Tuna Sportskytteklubb och
sekr. i Borlänge Curlingklubb.

Kulgymnastik kallas rörelser med
järnkula av omkr. 5 kg vikt, som genom stöt
eller armpendling kastas från ena
handen till den andra.

Kulgymnastik övades bl. a. under
soldatutbildningen inom tyska armén på 1920- och
30-talen. O. H-g.

Kullerbytta, gymnt., betecknar att
gymnasten på golv eller matta rullar runt som
ett klot ett eller flera varv i stark
^-gruppering (suppl.). Kullerbytta kan utföras
såväl framåt som bakåt.

Utföres den framåt med anlopp, kallas den
flygande kullerbytta, dyk- eller
tigerkullerbytta (och ofta även
nackhopp). Denna kan också göras med
full utsträckning av kroppen över höga
redskap (vanl. plint) men är då förenad med
ganska stor risk för svåra olyckshändelser och är
därför förbjuden i svenska skolor. K. Th-n.

*KuIlerstrand, Karl Axel, avgick
1943 ur Riksidrottsförbundets
Förvaltningsutskott och Bastudelegationen samt
1946 ur Svenska Idrottsförbundets
styrelse.

»KULSTÖTNING.

Kulstötning har under och efter det
andra världskriget fått flera utmärkta
förmågor, och det av J. Torrance, USA,
1934 satta världsrekordet på 17,40 m
slogs 1948 av C. Fonville.

I USA märktes i början av 1940-talet
framför allt A. Blozis (16,90 m, inomhus 17,22), H.
Hackney (17,02) och S. Anderson (16,86), efter
kriget negern C. Fonville, W. Thompson, N.
Wasser och F. Gordien m. fi.

I Europa ha Ryssland och Norden varit
ledande. Särskilt märkas H. Lipp (Estland, 16,72
m 1947) och Gorjanov, Ryssland, G. Huseby,
Island, och Y. Lehtilä, Finland. I Sverige har
Roland Nilsson flera gånger nått nära 16 m.
Dessutom märkas H. Willny, A. Romare, Thage
Pettersson, Kjell Nilsson samt H. och G.
Arvidsson.

Tävlingsstatistik.

EM 1946 i Oslo.

Herrar: 1) G. Huseby, Island, 15,56 m; 2) D.
Gorjanov, Ryssland, 15,28; 3) Y. Lehtilä,
Finland, 15,23; 4) R. Nilsson, Sverige, 15,16; 5) T.
Pettersson, Sverige, 14,87; 6) S. Bärlund,
Finland, 14,75.

Damer: 1) T. Sevrjukova, Ryssland, 14,16; 2)
M. Ostermeyer, Frankrike, 12,84; 3) A. Piccinini,
Italien, 12,21; 4) S. Walasiewics, Polen, 11,64;
5) E. Olson, Sverige, 11,43; 6) A. Niessink,
Holland, 11,35.

989

990

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free