- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
991-992

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kulstötning - Tävlingsstatistik - Kumla - *Kungens kanna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUMLA

Svenska mästerskap.

Herrar.

1942 G. Bergh, Gbgs-Polisen ........................14,49

1943 H. Willny, Hellas ....................................15,06

1944 H. Willny, » ....................................14,82

1945 H. Willny, » ....................................15,04

1946 R. Nilsson, Söderm. flygfl..................15,69

1947 R. Nilsson, » ................15,93

Damer.

1942 G. Wieselgren, Norrk. Kv. IK ............11,71

1943 E. Olson, Redbergslid ............................11,84

1944 E. Olson, » ............................11,34

1945 E. Olson, » ............................11,56

1946 E. Olson, » ............................11,99

1947 E. Olson, » ............................11,75

Svenska juniormästare.

Mästerskapet instiftades 1941.

1941 A. Romare, Mariannelund ................13,56

1942 S. Edlund, Viking, Hagfors ................13,57

1943 S. Johansson, IFK Lund ....................13,64

1944 S. Johansson, » ....................13,90

1945 G. Arvidsson, Kinnarp ........................14,23

1946 B. Berglund, Söderhamn ....................13,91

1947 T. v. Wachenfeldt, Göta, Hbg .... 13,78

Världsrekord.

17,681 C. Fonville, USA......................................1948

1 Ännu ej godkänt.

Svenska rekord.

Herrar.

15.93 R. Nilsson, Söderm. flygfl..................1947

15.94 R. Nilsson, » ................1948

Damer.

11,71 G. Wieselgren, Norrk. Kv. IK ............1942

11,88 E. Olson, Redbergslid ............................1943

12,09 E. Olson, » ............................1944

12,19 E. Olson, » ............................1946

12,63 E. Olson, » ............................1948

B. Kihlström, GUIF, Eskilstuna, nådde 1947
12,35 m i en klubbmatch, men resultatet kunde

ej godkännas som svenskt rekord. S. L.

Kumla (8 274 inv. 1948), stad (sedan
1942) i Närke, 17 km s. v. om Örebro, är
idrottsligt mest känd som centrum för
gång- och motorsport.

Stadens äldsta och största förening är Kumla
Skytteförening (förut Hallsberg-Kumla skf, st.
1900, 667 medl. 1947), som har skjutbana vid
Sånnersta. IFK (st. 1908, 286 medl.) är en av
Närkes äldsta och mest mångsidiga klubbar.
Bland föreningens gångare, som sammanlagt
vunnit sju SM, märkas W. Hardmo, Åke
Andersson, Sten Olsson och Anna-Greta Nyström,
i fri idrott Gösta (»Woodruff») Pettersson och
Harry Rosén. Fotbollslaget, som tidigare hört

till Närkes bästa och spelat i div. II, deltar fr.
o. m. hösten 1948 i div. III; bandylaget spelar i
div. II.

IFK äger stadens idrottsplats, färdig 1924.
Ett friluftsbad, Djupadalsbadet, anlades 1934.

Kumla har efter kriget genom den livaktiga
Kumla Motorsportklubb (st. 1936 som en
ombildning av MK Start i Hallsberg, 225 medl.
1947) blivit en av landets ledande städer inom
jordbanesporten. Det i juni 1946 invigda Kumla
Motorstadion, beläget på Sanna hed c:a 5 km s.
om staden, har en rundbana på 402 m och
rymmer omkr. 20 000 åskådare. Mest kända
medlemmar äro Evert Fransson
(»Kumla-Frans-son»), Rune Larsson samt S. och K. Lindholm,
vilka på jordbana tillhöra Sveriges elit.
Klubbens främste ledare är G. Brester.

Inom samhället finnes även en del
specialföreningar, Kumla Brottarförening (st. 1933, 52
medl.), Kumla Tennisklubb (st. 1930, 98 medl.),
Kumla Simklubb (st. 1935, 51 medl.) samt
Kumla Boxningsklubb (st. 1947, 60 medl.).

K. H-g; B. L.

*K UNGENS KANNA.

Kungens kanna i fäktning.

Segrare efter 1941 ha varit: 1942 Gotlands
art.-kår (K. Benckert, B. Creutzer, T.
Lindström); 1943 Göta art.-reg. (A. V.
Bengtsson, N. Fredholm, S. Thofelt); 1944
Livregis husarer (C. H. Grönhagen, B.
Ljungquist, C.-O. Palmstierna); 1945
Kustflottan (N. Gynning, R. Julin, N. Rydström);
1946 Vaxholms k u s t a r t.-r e g. (P.
Björcklycke, P. Carleson, J. Sandwall); 1947
Livrég:s husarer (K. M. Fogelclou, B.
Ljungquist, C.-O. Palmstierna); 1948
Norrbottens reg. (B. H. H. Högström, R. R. O.
Kostman, N. Å. Åström).

Kungens kanna i tennis.

Tävlingen spelades 1925—42 i Tennisstadions
B-hall (1937 och 41 i Alvikshallen) samt från
1943 i Kungliga Tennishallen. Segrare efter 1941:

1942 T. Örnberg (0.2/6)—L. Bergelin (0.15 1/6)
6-4, 6—2; 1943 T. Örnberg (0.15 4/6)—L.
Bergelin (0.15 3/6) 5—7, 6-3, 6—4; 1944 L. Bergelin
(0.30 3/6)—W. Reutercrona (0.5/6) 6-4, 1—6,
8—6; 1945 L. Bergelin (0.40)—S. Davidsson (2/6)
3-6, 6—2, 6—1; 1946 L. Bergelin (0.40 2/6)—J.
Drobny (0.40) 6—2, 3—6, 6-4; 1947 S.
Appel-gren (3/6)—K. Nielsen 4—6, 7—5, 6—4.

Kungens kanna i sjömilitär femkamp.

Segrare efter 1941 ha varit: 1942
Sjökrigsskolan, G. B. Åhlund; 1943 Kustflottan, R. Y.
Rollof; 1944 Stockholms Örlogsstation, M. P. A.
A. Hermelin; 1945 och 46 Sjökrigsskolan, P. H.
L. Carleson; 1947 Marinens Underofficersskola,
S. T. Fahlman.

Kungens kanna i armésteeplechasc.

Vid armésteeplechasen, den
steeple-chase som årligen rides om Kungens

991

Tryckt "/? 48

992

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free