Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kungens kanna - *Kungens pokal - *Kungliga Lawntennisklubben - Kungsbacka - *Kungsbackaloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGSBACKALOPPET
kanna, utdelas även statspris (åren 1923,
33—35 och 43 gällde tävlingen ej
statspris). Den är öppen för svenska
officerare beridna på egna hästar eller
stamhästar, tränade av officerare.
Professionellt tränade hästar äro alltså uteslutna.
Om det första statspriset reds en löpning för
kavalleriofficerare 1875. Vid denna tid hade
man på grund av erfarenheterna från
fransktyska kriget 1870—71 även i Sverige börjat inse
fält- och hinderridningens betydelse, och priset
utverkades av kavalleriinspektören C. M.
Björn-stierna. Elva ryttare startade i löpningen, som
reds i Stockholm och vanns av W. Leuhusen
på »Alice». Även sedan de offentliga
löpningarna nedlagts 1878, redos om statspriset mer
eller mindre improviserade löpningar. År 1883
reds t. ex. en enskild steeplechase över 7,5 km
med 10 hinder. Den vanns av O. Ankarcrona
på Hm 47s.
Sedan Jockeyklubben bildats 1889 och
offentliga löpningar återupptagits 1890, fingo
tävlingarna fasta former och benämndes
armésteeple-chaser efter tyskt mönster. Ofta ha två
steeple-chaser om statspris ägt rum, då statsanslagets
storlek medgivit detta: den större
armésteeple-chasen, där Kungens kanna tilldelades
segraren, och den mindre armésteeplechasen.
Till 1903 var löpningen öppen endast för
kavalleriofficerare och deras tjänstehästar, men
detta år öppnades den för alla officerare och
kunde därefter med rätta kallas
armésteeple-chase. Sedan officerare blivit beridna på
stamhästar, öppnades löpningen även för denna
kategori hästar.
Segrare sedan 1890 ha varit (antalet
startande anges inom parentes):
1890 (4) Cl. v. Rosen, »Rigoletto»; 1891 (4) B.
Cederström, »King Arthur»; 1892 (3) H. v.
Essen, »Glory Hand»; 1893 (4) C. af Edholm,
»Glory Hand»; 1894 (7) E. Gyllenstierna,
»He-rodia»; 1895 (4) St. Brunnström,
»Ville-franche»; 1896 (9) A. Ahnström, »Sea Nymph»;
1897 (3) A. Barnekow, »Columbine»; 1898 (5)
Cl. v. Rosen, »Tea Cake»; 1899 (8) W. Wrangel
v. Brehmer, »Breinton»; 1900 (9) W. Wrangel
v. Brehmer, »Breinton»; 1901 (5) C. Bennet,
»Red Charm»; 1902 (7) C. G. Staël v. Holstein,
»Jealous Miss»; 1903 (8) E. Boström, »Good
Morning»; 1904 (5) I. Ståhle, »Working Man»;
1905 (4) E. Lewenhaupt, »Lady Novice»; 1906
Ingen tävling; 1907 (5) K. Hamilton, »Mayors
Walk»; 1908 (4) E. Lewenhaupt, »Nauclée»; 1909
(8) K. Hamilton, »Syrinx»; 1910 (6) F.
Rosencrantz, »Dorée»; 1911 (4) H. Blixen-Finecke,
»Hackbery»; 1912 (4) C. König, »Kingfisher»;
1913 (5) G. Wiedesheim-Paul, »Twinkle II»;
1914 (4) K. Hamilton, »Mayors Walk»; 1915 (4)
K. Hamilton, »The Listener»; 1916 (3) G.
Malmsten, »Osiris»; 1917 (3) C. Westberg, »Godesia»;
1918 (4) H. Ekström, »Mary»; 1919 (4) J. de la
Gardie, »Jim Garet»; 1920 (4) G. Ask, »Uncle
Dobbin»; 1921 (2) C. Trägårdh, »Cathal»; 1922
993
Ingen tävling; 1923 (7) H. Hansson, »Wandoff»;
1924 (6) E. Tamm, »Rasputin»; 1925 (5) H.
Ekström, »Trial Boy»; 1926 (5) F. Bennet,
»Golli-wog»; 1927 (9) A. Francke, »Clan Robert»; 1928
(4) H. Gisle, »Fågel Blå»; 1929 (5) Prins Gustaf
Adolf, »Clan Robert»; 1930 (3) Prins Gustaf
Adolf, »Clan Robert»; 1931 (4) P. H. Bauer,
»Little Sport»; 1932 (5) Prins Gustaf Adolf,
»Clan Robert»; 1933 (4) C. A. Stjernswärd,
»Wild Wilner»; 1934 (4) F. Ahlgren, »Wendula»;
1935 (4) G. Bernström, »Moselwein»; 1936 (4)
P. H. Bauer, »Hirondelle»; 1937 (6) G.
Bernström, »Moselwein»; 1938 (5) O. Ekelund,
»Yasuko»; 1939 (5) B. Hedberg, »Pullman»; 1940
Ingen tävling; 1941 (4) J. C. Davidsson, »Little
Luck»; 1942 (5) A. Ekman, »Dimak»; 1943 (6)
S. Lewenhaupt, »Powarden»; 1944—45 Inga
tävlingar; 1946 (5) L. Olsson, »Zephyr»; 1947 (4)
G. de Geer, »Broddager».
Kungens kanna i budkavlelöpning.
Kungens kanna i ->budkavlelöpning
på skidor uppsattes 1910, och första
tävlingen hölls 1911.
Priset skänktes till Skidfrämjandets
budkavletävling men övergick från 1913 till SM (sedan
de två tävlingarna slagits ihop). Det tillfaller
slutgiltigt den klubb, som under konung Gustaf
V:s regeringstid erhållit de flesta
inteckningarna. F. n. (1948) är ställningen mellan de
främsta klubbarna: Östersunds SK sex
inteckningar, Bodens BK, Djurgårdens IF, Luleå SK,
IFK Umeå och Upsala IF vardera tre. — Jfr
Möllers vandringspris, suppl.
’Kungens pokal, »cupen», i fotboll, se
art. Fotboll, suppl., sp. 549.
’Kungliga Lawntennisklubben är
sedan 1943 ägare av Kungliga
->Tennis-hallen (bd VI) på n. Djurgården i
Stockholm. Högsta tillåtna antalet medlemmar
har ökats från 60 till 75.
Kungsbacka (2 597 inv. 1948), stad i n.
Halland, 30 km s. om Göteborg, är
startplats för det traditionella
-^-Kungsbacka-loppet.
IF Rigor (106 medl. 1948) är numera en av
Hallands mest mångsidiga och starkaste,
speciellt i fri idrott, orientering (mest känd R.
Porse) och skidlöpning (R. Porse, Martin
Olsson). Jfr Halland, bd III. — Idrottsplatsen
invigdes 1936. SM i terränglöpning 4 000 m
arrangerades 1941. U.A-d.
’Kungsbackaloppet. — Segrare efter
1941 ha varit:
1942 G. Jensén, Start, It33m29,4s; 1943 G.
Le-andersson, Tiarp, 1.36.14; 1944 H. Palmé,
Fredrikshof, 1.36.51,6; 1945 S. Håkansson, Örebro SK,
1.33.16; 1946 S. Björkman, Sollefteå, 1.41.41; 1947
994
32—NFS. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
