- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
995-996

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUNGSHOLMEN RUNT

Olle Larsson, Multrå, 1.37.25; 1948 G. Östling,
Hals. reg., 1.32.39 (nuv. rekordet på sträckan).

I 1942 års tävlan genade Jensén inne på
idrottsplatsen och slog H. Palmé i spurten.
Protesten mot hans löpning ogillades, men
vandringspriset utdelades icke detta år. Palmé
tog det för alltid 1944; det föregående hade han
för alltid hemfört 1939.

•Kungsholmen runt. Start och mål äro
förlagda till Stadshuset (1940 Karlbergs
slott). Segrare efter 1941 i de viktigaste
klasserna ha varit:

Klass I A, enmanskanot.

1942 O. Forsberg, Sthlms PK, 51m 19,2s; 1943
G. Fredriksson, Nyköp. KK, 48.13,4; 1944 G.
Fredriksson, Nyköp. KK, 42.42,0; 1945 G.
Fredriksson, Nyköp. KK, 45.19,4; 1946 G.
Fredriksson, Nyköp. KK, 43.10,4; 1947 G. Fredriksson,
Nyköp. KK, 42.05,0; 1948 G. Fredriksson,
Nyköp. KK. 41.34,0.

Klass I B, enmanskanot.

1942 B. Haeppling, Västerås KF, 53m36,2s;
1943 B. Frodé, Vaxholms KS, 50.10,5; 1944 B.
Svallin, Nyköp. KK, 45.27,0; 1945 V. Wettersten,
KF Kanotisterna, Södertälje, 45.26,0; 1946 W.
Wredberg, Jönköping, 45.01,0; 1947 A. Vandery,
Sthlms KK, 43.31,0; 1948 Stig Andersson,
Västerviks KK, 42.27,0.

Klass II, tvåmanskanot.

1942 C. Hellstrand, Ä. Lönn, Sthlms KK,
49ml0,5s; 1943 Karl och Gösta Andersson,
Västerviks KK, 46.57,6; 1944 Karl och Gösta
Andersson, Västerviks KK, 43.09,0; 1945 S. Granström,
K. E. Björck, Fagervik, 41.52,4; 1946 G.
Åkerlund, H. Wetterström, Nyköp. KK, 39.38,8; 1947
G. Åkerlund, H. Wetterström, Nyköp. KK,
38.12,0; 1948 G. Åkerlund, H. Wetterström,
Nyköp. KK, 38.34,4.

Klass I C, emnansfaltbåt.

1942 V. Wettersten, KF Kanotisterna,
Södertälje, 56m 16,Os; 1943 S. Johansson, Västerviks
KK, 52.33,5. Därefter ingen tävling i denna
klass. J-t.

Kungsholms Skyttegille, en av Sveriges
främsta skytteföreningar under perioden
1915—35, bildades 22 dec. 1892 under
namnet Kungsholms Skytteförbund (till 1893)
på initiativ av V. ->Wahlquist (bd VI).

De 130 medlemmarna utgjordes
huvudsakligen av anställda vid fabriker på Kungsholmen
(främst Separator), och övningarna igångsattes
påföljande juni med 12 lånade gevär på
skjutbanan vid Karlberg. År 1900 fick gillet egen
medalj och 1902 egen skjutpaviljong.

Från 1910 började gillet på allvar träda fram
som en av elitföreningarna, och namn som A.
Felton och R. Stare blevo allmänt kända. Nya
stjärnor kommo också till utifrån — först C.
Hugo Johansson (»Kungsholms-Johan») från

Skarpskf, senare Th. Holmberg från Skåne
och Älvsborgs regemente och W. Hellman från
Sala samt ännu senare (1927) I. Wester från
Lidköping. Med Holmbergs inträde 1917 fick
gillet en bra femte man till Göteborgspokalen,
och åren därpå triumferade laget Holmberg,
Stare, Johansson, Haskel och Felton med
resultaten 489 och 493 poäng (nytt rekord).

Under de följande femton åren tillhörde
gillets lag de främsta favoriterna i alla stora
rikstävlingar. Segern i Göteborgspokalen
hemfördes även 1923 och 24, i Riksskölden 1925 och 33,
i Stockholms-Tidningens riksskyttetävling 1932,
33 och 38. Dessutom må nämnas lagsegern vid
riksskyttetävlingen 1920 och segern i
lagtävling med armégevär, liggande ställning, i
samband med VM 1929, där även främmande
nationer hade rätt att ställa upp lag. Gillets
märkligaste prestation var dock rekordskjutningen
i Stockholms-Tidningens riksskyttetävling 1932,
då resultaten blevo: Hugo Johansson 247, G.
Franzén 246, Th. Holmberg 245, Sven
Gustafsson 245, I. Wester 244. Av 125 skott sutto 124 i
vita pricken.

Ett allvarligt bakslag i gillets verksamhet var
Karlbergsbanans stängning 1926, vilket
medförde överflyttning till Kaknäs, där
rekryteringsmöjligheterna voro mera begränsade.
Bered-skapsskyttet 1939—40 förde dock en störtflod av
nya medlemmar in i gillet, som ej hade
möjligheter bemästra den väldiga ökningen från
134 medlemmar 1938 till 2 068 år 1940. Redan 1941
sjönk medlemsantalet till 786 och har sedan
successivt gått ned till omkr. 200 (1948).

Ordförande i föreningen ha varit: A.
Zethelius 1892—96, A. Murray 1897—1901, A.
Bergen-stråle 1907—09, S. Alin 1910-14, R. Lovén 1915—
17, E. Bille 1918—45 och H. Ohlin sedan 1946.
Bland styrelsens arbetande krafter må nämnas
C. R. Tengberg och H. Franzén, som varit
sekreterare under vardera ett 10-tal år. K. A. L.

Kungälv (omkr. 3 788 inv. 1948), stad i
s. Bohuslän, 18 km n. om Göteborg, är
ett av Västsveriges roddcentra.

Kungälvs Roddklubb (st. 1931, 100 medl. 1948)
är stadens mest kända och livaktiga klubb med
sex SM och tre JSM. Klubben har båthus vid
Nordre älv. Stadens ledande klubb i övrigt är
IK Kongahälla (st. 1906, 90 medl.), som spelar
fotboll i div. IV och 1942 invigde en egen
idrottsplats, Kongevi, vilken dock nu
övertagits av staden.

Bland övriga föreningar märkas IFK (st.
1940, 90 medl.), Kungälvs Tennisklubb (st. 1922,
50 medl.), Kungälvs Skridskoklubb (st. 1929,
80 medl.), som spelar bandy i div. II
västgötagruppen och räknas som en av
göteborgsdistriktets bästa klubbar, Kungälvs Atletklubb
(st. 1933, 60 medl.) samt Kungälvs Skyttegille
(st. 1900, 100 medl.). I staden ligger den stora
ABC-fabriken för idrottsartiklar. U. A-d.

*Kurikkala, J u s s i, ansågs som
Finlands »skidkung» 1943—45.

995

996

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free