- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1063-1064

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundquist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LYBECK

*Lybeck, Otto, segelsportledare,
avled 1947. Han avgick som ordf. i K.S.S.S.
och i Svenska Seglarförbundet dec. 1946
samt erhöll då av K.S.S.S. dess stora och
mycket sällsynta guldmedalj av år 1882.

Lyberg, Wolf, sportjournalist och
idrottsledare (f. 1917 24/7), är sedan 1945
sekr. i Svenska Handbollförbundet och
sedan 1946 kassör i Internationella
Handbollförbundet.

Lyberg, som spelade bandy (målvakt) och
fotboll (v.y.) i Falu BS i div. II samt sedan
han flyttat till Stockholm bandy i Järva IS,
blev skolmästare i bandy i Norra Latin 1936
och har tävlat i tennis, skytte m. m. Han är
sedan 1938 bitr. bollspelsredaktör i
Idrottsbladet (sign. Wolf) och Norden-redaktör för
L’Equipe, Paris, och Sport-Schau, Wien. Han
utger sedan 1945 (tills. m. N. Y. Bolling)
Handbollboken och är medl. av Handbollförbundets
UK 1945—46 och från 1947. Lyberg är en av
Sveriges mest beresta yngre journalister och
har gjort reportageresor i 18 länder. S. L.

*Lycksele, Lapplands jämte Kiruna
enda stad (sedan 1945, 3184 inv. 1948),
har genom nyrekrytering i Lycksele IF
åter blivit en av Sveriges främsta
»skid-löparstäder».

Mest kända åkare äro f. n. bröderna O. och
U. Holmgren samt F. Lindberg i längdlöpning,
K. Haraldsson och R. Ängström i kombinerad
tävling. — En ny idrottsplats har börjat
anläggas (1946). Sedan 1942 arrangeras
»Tann-bergsloppet» på skidor (20 km).

*Lykke, Ivar, dansk fotbollsspelare,
är numera medlem av Dansk
Bold-spil Unions internationella
uttagnings-kommitté.

*Lyn, idrottsförening i Oslo, vann
norska mästerskapet i fotboll även 1945
och 46.

*Låftman, Sven, återinträdde 1947 i
ledningen i IK Göta.

Låftman ledde — och bekostade till stor del
— Götas omfattande turné i Frankrike och
Belgien 1947 samt den svenska turnén till
Grekland, Frankrike och Belgien s. å.

Hans son Sture, organisationschef, var 1944
—46 sekr. i Stockholms Tennisförbund och är
sedan 1945 ledare för Kungl. LTK:s elitgrupp.
Han var dessutom 1938—45 termismedarbetare
i Aftonbladet, därefter i Arbetet, Malmö.

*LÅNGDISTANSLÖPNING.

Under andra världskriget stupade (eller
avled på grund av sjukdom) en rad

1063

utomordentliga långdistanslöpare, bl. a.
finnarna T. Hoppania, G. Höckert, M.
Marttelin, T. Mustonen och V. Tuominen
samt polacken J. Kusocinski; flera
sårades så svårt, att de sedan ej kunnat löpa,
bl. a. finnen E. Tamila och en del tyskar.
Kriget omöjliggjorde så gott som allt
internationellt samarbete, och världens
ledande länder i långdistanslöpning blevo
Sverige och Ungern, medan det i vanliga
fall ledande Finland endast tillfälligtvis
gjorde insatser av högre klass.

Bland svenska löpare av elitklass märkas
under 1940-talet, utom de i bd V nämnda, på 3 000
—5 000 m Ä. Durkfeldt, E. A:son Rickne, Evert
Nyberg och E. Ahldén, på 5 000—10 000 m G.
Jacobsson, Bertil Karlsson, S. Rapp och f. d.
medeldistanslöparen B. Albertsson samt på
10 000—25 000 m W. Nyström, G. östling och G.
Leandersson.

Förvånansvärt snart efter kriget framträdde
utomlands en ny »storlöpargeneration», bl. a.
S. Wooderson, England, som överraskande
lämnade medeldistanserna och vann EM på 5 000 m
1946, W. Slijkhuis, Holland, G. Reiff, Belgien,
E. Zatopek, Tjeckoslovakien, samt finnarna V.
Heino, som 1944—47 var världens främste på
10 000 m och i entimmeslöpning, E. Heinström
och M. Hietanen, vilka sistnämnda löpa
sträckor över 10 000 m. Finlands standard har i
övrigt icke kunnat mäta sig med 1930-talets. I
Norge ha M. Stokken och i Danmark K.
Gren-fort varit de bästa, dock utan att nå
världseliten.

De utomordentliga framsteg, som särskilt
Zatopek och Slijkhuis men även Reiff gjort på
kort tid, peka på att Häggs världsrekord på
2 000—5 000 m inom kort komma att bli hotade.

Tävlingsstatistik.

EM 1946 i Oslo.

5 000 m: 1) S. Wooderson, England, 14m 8,6s;
2) W. Slijkhuis, Holland, 14.14,0; 3) Ev. Nyberg,
Sverige, 14.23.2; 4) V. Heino, Finland, 14.24,4;
5) E. Zatopek, Tjeckoslovakien, 14.25,8; 6) G.
Reiff, Belgien, 14.45,8. — Å. Durkfeldt, Sverige,
utgick på grund av benskada.

10 000 m: 1) V. Heino, Finland, 29m 52,Os; 2)
H. Perälä. Finland. 30.31,4; 3) A. Csaplar,
Ungern, 30.35,2; 4) S. Rapp, Sverige, 30.49,2; 5) F.
Vanin, Ryssland, 30.56.2; 6) C. Heirendt,
Luxemburg, 31.08,2. — T. Tillman, Sverige, utgick.

Svenska mästerskap.

5 000 m.

1943 Å. Durkfeldt, Wedevåg ....................14.33,4

1944 G. Hägg, MAI ........................................14.32,2

1945 G. Hägg, » ........................................14.29,0

1064

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free