Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Massmann, Hans Ferdinand - Mathiesen, Börge - *Mathisen, Oscar - *Matteus-Pojkarna - Mattsson, Curt G. M. - *Medeldistanslöpning, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELDISTANSLÖPNING
Hans översättning inledes med ett »förord» (26
sid.) innehållande en redogörelse för den
svenska gymnastikens införande i Tyskland
samt en jämförelse mellan Ling och Jahn som
gymnasiarker. Arbetet avslutas med en
reproduktion av figurerna i 1836 års Reglemente för
Gymnastik. O. H-g.
Mathiesen, B ö r g e, dansk
professionell fotbollsspelare (f. 1918 16/ä), spelade
elva gånger i danska landslaget 1936—4G
och engagerades 1947 som professionell
av den franska klubben Stade Francais,
Paris.
Mathiesen är en utmärkt allroundspelare och
spelade i landslaget på bägge inner- och
yt-terhalvbacksplatserna. Före sin professionella
tid representerade han B. 1903 och var
plåt-slagare till yrket. P. B.
Mathiscn, Oscar, från 1944
sporthandlare i Oslo, utgav 1946 en
självbiografi, »Mitt Livs Löp».
*Matteus- Pojkarna har efter 1942
framför allt firat triumfer i löpning.
M. P. vann 1943 SM i lag i terräng 4 000 m
genom Sven Nilsson (sedermera Hjortsberger),
S. Gärderud (nu i IFK Lidingö) och T.
Anderberg, som tills. m. T. Söderström varit
klubbens bästa på längre sträckor. På sprinter-
distanser, där M. P. 1947 fick utmärkta lag,
märkas särskilt klubbens bäste idrottsman,
häck-och slätlöparen Rune Larsson, samt S.-E.
Hedin och Nils Karlsson. SM på 4x400 m
hemfördes 1948. På medeldistans är K. G. Egefur
en lovande förmåga. — M. P:s ishockeylag
(SM-finalist 1948) spelar i div. I, handbollslaget i
Stockholmsserien. Medlemsantalet 1948 är 1100.
V. Wiklund avgick 1945 som ordf. och
efterträddes av O. Herrlin. Mest kände ledare är i
övrifft G. Arnesson.
Mattsson, Curt G. M., finsk seglare
(f. 1900 30/io), godsägare, skeppsredare,
har med framgång deltagit i ett stort
antal Sandhamnsregattor och andra
internationella tävlingar.
Mattsson var rorsman i tävlingen om
Sine-brychoffs pokal 1928 med »Isabel», då han
förlorade, samt 1930 med »Maribell», då han
segrade, representerade Finland vid OS 1936 i Kiel
och blev i poäng sjua av 12 sexor. »Maribell»
var enda båt från Finland 1937 i
kröningsre-gattan i Torquay, England, och blev där tredje
i poäng, en synnerligen god placering för en
utlänning. — Mattsson är även ivrig turist- och
fjällsportman samt golfspelare. Han tillhör
N. J. K. sedan 1922, var medlem av
sportkommittén 1928—29 samt i styrelsen 1932—34.
Dessutom är han medlem av Kungl. Svenska
Segelsällskapet och Havsörnarna sedan 1931. E. M-a.
*M ED ELD I STÅN S LÖPNING.
Av Sven Lindhagen.
Den dominerande ställning på
sträckorna 1 500—3 000 m, som Sverige intog 1941
■—42, har under de därpå följande åren
ytterligare markerats genom en rad
glansfulla prestationer. Gunder ->-Hägg och
Arne -^Andersson (båda suppl.) visade,
att den gamla uppfattningen om »gränsen
för mänsklig prestationsförmåga» (P.
Nurmi ansåg t. ex. på sin tid lm 51s på
800 m, 3.46 på 1 500 m och 4.04 på 1 eng.
mil som bästa uppnåeliga tid efter
specialträning!) gick åtskilligt utanför vad
expertisen då trodde, och de resultat, som
1940 gällde som världsrekord, blevo för
dem »vardagsmat». Även löpare som A.
Ahlsén, Rune Gustafsson och Rune
Persson nådde världseliten. Några år senare
-— sedan Hägg och Andersson
diskvalificerats (~>Amatörfrågan, suppl.) — nådde
L. Strand ungefär samma klass, tätt följd
av E. Ahldén, Henry Eriksson och G. Berg-
kvist, och av hög klass äro även T.
Ringvall, O. Åberg m. fi.
»Drömmilen» nära.
Ett bevis på Sveriges höga klass är, att
1 500 m i samtliga landskamper vunnits
överlägset (ofta dubbelseger). I EM 1946
stodo två svenskar i särklass. Listan över
världens hittills bästa löpare på 1 500 m
och 1 eng. mil är också i hög grad svensk.
1 500 m.
3.43,0 G. Hägg, Sverige ................................1944
3.43,0 L. Strand, » ................................1947
3.44,0 A. Andersson, » ................................1944
3.44,4 H. Eriksson, » ................................1947
3.46,4 R. Persson, » ................................1944
3.46.6 G. Bergkvist, » ................................1947
3.47,8 J. Lovelock, Nya Zeeland ..................1936
3.47,8 A. Ahlsén, Sverige..................................1943
3.48.0 W. Mehl, USA ............................................1940
3.48,0 R. Gustafsson, Sverige ........................1943
3.48,0 M. Hansenne, Frankrike......................1947
(Närmast efter »de tio bästa» komma E.
Ahldén, Sverige, och G. Reiff, Belgien, på 3.48,2).
1085
1083
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
